Strax före klockan 16 svensk tid på torsdagseftermiddagen landade ett ryskt flygplan i Turkiets huvudstad Ankara och parkerade en bra bit från terminalen. Ytterligare flygplan anlände från USA, Tyskland, Polen, Slovenien och Norge. Ombord fanns 24 fångar som snart skulle bli fria – samt två barn till ryska spioner som ingick i utväxlingen.
De frigivna amerikanska fångarna möttes av president Biden och vice president Kamala Harris när de landade i USA tidigt på fredagsmorgonen. De ryska politiska fångarna och de två tyskarna togs emot av förbundskansler Olaf Scholz på flygplatsen i Köln.
På regeringsflygplatsen Vnukovo i Moskva hade Vladimir Putin låtit rulla ut en bred röd matta och ordnat hedersvakt i paraduniformer. Han kramade om mördaren Vadim Krasikov som klev av planet och utlovade statliga hedersbetygelser åt alla patrioter som nu återvände hem.
Rykten om ett kommande stort fångutbyte mellan Ryssland och väst hade cirkulerat i flera månader. De centrala personerna i diskussionerna hade varit å ena sidan den amerikanske reportern Evan Gershkovich, som nyligen dömdes till 16 års fängelse för spioneri i Ryssland, och å andra sidan den dömde ryske mördaren Vadim Krasikov, som suttit fängslad i Tyskland.
Krasikov dömdes till livstids fängelse för mordet på den tjetjenske separatistledaren Zelimchan Changosjvili i Berlin i augusti 2019. Han sköt Changosjvili i huvudet och ryggen i en park och flydde sedan på cykel men kunde gripas samma dag.
Det finns bevis på att Krasikov var i nära kontakt med den ryska säkerhetstjänsten FSB, och enligt den tyska domstolen handlade det om ett rent beställningsmord.
Sedan Sovjettiden har det varit en principsak för Ryssland att försöka byta ut agenter som fängslats i väst, och särskilt så för Putin som har sin bakgrund i säkerhetstjänsten KGB. I den senaste uppmärksammade fångutväxlingen, i december 2022, utbyttes den amerikanska basketspelaren Brittney Griner mot den ryske vapenhandlaren Viktor Bout som greps 2008 och dömdes till 25 år i fängelse.
Griner hade i Ryssland dömts till nio års fängelse för innehav av mindre än ett gram cannabis, möjligen med syftet att använda henne som spelbricka. Genom gripandet av reportern Evan Gershkovich i slutet av mars 2023 fick Ryssland en ny spelbricka.
Problemet för den ryska regeringen var dock att lönnmördaren Vadim Krasikov satt fängslad i Tyskland, som inte hade något intresse av att frige en dömd rysk mördare i utbyte mot en eller flera amerikanska medborgare utan koppling till Tyskland.
En person som därför figurerade i diskussionerna var den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Detta bekräftades också av president Biden på torsdagskvällen, när utbytet äntligen hade genomförts – utan Navalnyj.
Navalnyj hade fått vård i Tyskland efter FSB:s försök att giftmörda honom i Sibirien i augusti 2020, och det var från Tyskland han i januari 2021 återvände till Moskva, där han omedelbart fängslades och snart dömdes till ett långt fängelsestraff.
Enligt Navalnyjs omgivning var förhandlingarna om ett utbyte där Navalnyj skulle ingått i ett avgörande skede när han i februari 2024 plötsligt avled i straffkolonin i den isolerade byn Charp i norra Ryssland. Dödsorsaken är okänd, men flera av Navalnyjs kolleger menar att Putin lät mörda honom eftersom han inte ville se Navalnyj på fri fot.
Efter Navalnyjs död blev det tyst om förhandlingarna, men till slut lyckades alltså Ryssland, Belarus, USA, Tyskland, Slovenien, Polen och Norge komma fram till en lösning, där förutom amerikanska och tyska medborgare även flera ryska oppositionspolitiker och demokratiaktivister frigavs – i utbyte mot en rysk lönnmördare och agenter som hjälpt Ryssland att bryta mot de västliga sanktionerna.
Till saken hör att den tyske medborgaren Rico Krieger, som ingår i utbytet, nyligen dömdes till döden för terrorbrott i Belarus, troligen i ett försök att sätta tryck på Tyskland i förhandlingarna som pågick bakom kulisserna. För ett par dagar sedan, förmodligen när förhandlingarna var klara, benådades han av Aleksandr Lukasjenko.
För USA är det komplicerade utbytet i första hand ett sätt att få ut egna medborgare som suttit fängslade i Ryssland, och naturligtvis en stor framgång för president Biden.
För Tyskland, som säkert utsatts för hårt tryck från USA för att gå med på utbytet, är frigivandet av ett stort antal ryska politiska fångar en fjäder i hatten och ett argument mot kritikerna som menar att mördaren Krasikov borde förbli i sin tyska fängelsecell.
Men varför gör då Ryssland detta? Av två anledningar: lojalitet gentemot de egna agenterna och för att övertyga vanliga ryssar om att ryska regimkritiker och demokratiaktivister egentligen är västagenter.
Bland fångarna som Ryssland nu lyckats få ut finns enligt än så länge obekräftade uppgifter Michail Mikusjin, en agent för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Han låtsades komma från Brasilien och blev gästforskare vid universitetet i Tromsø i Norge där han greps för spionage hösten 2022.
Bland de frigivna ska även finnas Artiom Dultsev och Anna Dultseva, ett äkta par som låtsades vara argentinare och greps i Slovenien för spioneri för snart två år sedan. Det var deras två barn som uppgavs vara med på flyget till Ankara.
Hackaren och bedragaren Roman Seleznjov, som försnillat motsvarande över en miljard kronor från amerikanska medborgare, var också bland de frigivna ryska medborgarna.
I utbyte mot mördare, bedragare, spioner och smugglare som hjälpt Ryssland kringgå sanktionerna och få tag på elektronik för militär användning friger Ryssland bland andra konstnären Sasja Skotjilenko från Sankt Petersburg.
Hon avtjänade ett sjuårigt fängelsestraff för ”spridning av falsk information” om ryska försvarsmakten. Hennes brott var att hon våren 2022 bytte ut några prislappar i en livsmedelsaffär mot antikrigsbudskap.
En annan av de ryska politiska fångar som nu uppges ha frigivits är Ksenia Fadejeva, tidigare samordnare för Aleksej Navalnyjs stab i staden Tomsk i Sibirien, där Navalnyj förgiftades. Hennes brott är att hon arbetade för Navalnyjs oppositionsrörelse, som enligt ryskt domstolsbeslut från augusti 2021 är en ”extremistisk organisation”.
Genom att frige fredliga oppositionspolitiker och demokratiaktivister i utbyte mot spioner och mördare understryker Kreml sitt ständiga budskap till ryssarna: de som kritiserar makthavarna och motsätter sig kriget i Ukraina går i själva verket främmande makters ärenden.
Fångarna som släpptes
Ryska politiska fångar som frigavs:
- Ksenia Fadejeva (chef för Navalnyjs stab i Tomsk)
- Ilja Jasjin (ledande oppositionspolitiker i Moskva)
- Vladimir Kara-Murza (journalist, ledande oppositionspolitiker)
- Oleg Orlov (ordförande för människorättsorganisationen Memorial)
- Vadim Ostanin (chef för Navalnyjs stab i Barnaul)
- Andrej Pivovarov (ledande demokratiaktivist från Sankt Petersburg)
- Sasja Skotjilenko (konstnär och fredsaktivist från Sankt Petersburg)
- Lilia Tjanysjeva (chef för Navalnyjs stab i Ufa)
Amerikanska medborgare som frigavs:
- Evan Gershkovich (journalist)
- Alsu Kurmasjeva (journalist)
- Paul Whelan (fd. marinsoldat dömd för spionage)
Tyska medborgare som frigavs:
- Ricko Krieger (dömd till döden i Belarus för sabotage)
- Kevin Lick (tonåring dömd för spionage)
- German Mojzjes (rysk-tysk jurist åtalad för statsförräderi)
- Patrick Schöbel (gripen för narkotikainnehav)
- Dieter Voronin (statsvetare dömd för spridning av stathemligheter)
Ryssar frigivna från fängelser i väst:
- Artiom Dultsev (dömd för spionage i Slovenien)
- Anna Dultseva (dömd för spionage i Slovenien)
- Vladislav Kljusjin (dömd för cyberbrott i USA)
- Vadim Konosjtjenok (åtalad för sanktionsbrott i USA)
- Vadim Krasikov (dömd för mord i Tyskland)
- Michail Mikusjin (gripen för spionage i Norge)
- Pavel Rubtsov (gripen för spionage i Polen)
- Roman Seleznjov (dömd för cyberbrott i USA)
