Detta är Fjodor Dostojevskijs stad. Här lät författaren sina huvudpersoner irra runt på jakt efter livets mening, och här körde hans sonsons son Dmitrij spårvagn i många, många år. Vem kan vara bättre guide i St Petersburg ?
Dmitrij Dostojevskij sitter vid ett gammalt, tungt skrivbord i sin farfars fars gamla lägenhet, dricker kaffe och bjuder på bullar. Bakom skrivbordet hänger porträtt av hans far, hans farfar, och så den store författaren Fjodor Michajlovitj Dostojevskij själv. Hörnlägenheten intill tunnelbanestationen Dostojevskaja är nu ett hemmuseum.
– Det är bara en myt att Fjodor Michajlovitj ville bo i hörnlägenheter av någon mystisk anledning. Hörnlägenheterna var helt enkelt billigare, det gick åt mer ved till uppvärmningen, säger Dmitrij Dostojevskij.
Vi går ut bakvägen. Den dystra trappuppgången för tjänstefolket skulle kunna vara hämtad direkt från en berättelse av Dostojevskij. Huset intill är en stor saluhall. Ute på gatan står gamla kvinnor i rad för att sälja frukt, bär, kvastar och plastpåsar.
I gatukorsningen sitter Fjodor Michajlovitjs staty, ser svårmodig ut och sneglar mot Vladimirkyrkans kupoler. Kyrkan stängdes på 30-talet. På 80-talet fanns Leningrads datacentral där, med enorma sovjetiska datamaskiner som tog hand om stadens statistik och annat väsentligt.
Under Michail Gorbatjovs tid i slutet av 80-talet kunde man börja diskutera om datorerna skulle kunna placeras någon annanstans.
– Jag stod med några andra här utanför kyrkan och samlade underskrifter för att den skulle öppnas igen. Då kom det fram en gammal man och berättade att han som ungkommunist hade varit med och kastat ner kyrkklockorna från tornet.
Den gamle mannen ville skriva på listan, och han krävde att få stå på knä när han gjorde det.
– Han ville försonas. Det var precis som Raskolnikov i “Brott och straff”, när han föll på knä på Hötorget och erkände sin skuld, säger Dmitrij Dostojevskij.
Nu är kyrkan öppen. Vi stoppar en svarttaxi och åker mot Hötorget, Sennaja plosjtjad. På vägen pratar Dmitrij Dostojevskij med chauffören om hur fort man kunde köra med bilen han köpte i Tyskland 1991.
– Jag var bjuden till Tyskland till en tillställning Dostojevskijsällskapet hade, så bestämde jag mig för att stanna ett tag och jobba. Bland annat lagade jag tyskarnas tv-apparater, och så gjorde BBC en film om mig.
Vid Hötorget har två stora varuhus dykt upp de senaste åren. Det enorma köpcentret Pik glänser i metall och glas. Här kan man köpa samma varor som i väst, till samma priser.
I mitten av 1800-talet var S:t Petersburg en stad med stor inflyttning, enorma byggprojekt, snabb och kaotisk ekonomisk utveckling, många rika, många fattiga och många vilsna invånare. Så är det också i dag, efter Sovjettidens grå stagnation.
Vid Hötorget skyms det förflutna av skrikiga reklamskyltar och glittriga fasader. Men hundra meter härifrån finns Dostojevskijs Petersburg kvar, hyreshusen som bygges kring mitten av 1800-talet.
I ingen annan stad i världen finns lika mycket enhetlig bebyggelse från 1700- och 1800-talen bevarad. Stadskärnan konserverades i elegant förfall under största delen av 1900-talet.
En gammal pittoresk gångbro i trä leder från Hötorget till Dostojevskijs kvarter på andra sidan Gribojedov-kanalen. Här bodde Dostojevskij när han skrev “Brott och straff”, och här lät han också mördaren Raskolnikov och alla sina huvudpersoner bo.
– Det var här Fjodor Michajlovitj uppnådde lyckan, säger Dmitrij Dostojevskij, när vi går in på gården till författarens bostadshus.
I huset på Kaznatjejskaja ulitsa träffade den då 45-årige författaren 21-åriga Anna Snitkina, som först blev hans stenograf och sedan hans hustru för resten av livet.
Drygt hundra meter längre bort hittar vi en annan minnesplatta. Här hyrde Raskolnikov en vindkammare och försökte undvika sin hyresvärdinna i trappuppgången. I verkligheten finns ingen vindkammare, men under många år var de tretton trappstegen till vindsdörren en kultplats för ungdomar som drack öl till Raskolnikovs minne och fyllde trappuppgången med graffiti.
Nu är huset privatägt och ingången till gården försedd med kodlås. Men alla som bor i huset känner till “Brott och straff” , säger författarens sonsons son.
– Fast inte alla vet att det är en roman. För några år sedan träffade jag en gumma som bodde i huset. Hon hävdade stenhårt att någon gammal släkting till henne hade träffat Sonja, och att Sonja jobbade i ett tvätteri här mittemot. I boken finns inget tvätteri, men vad gör det.
Kalle Kniivilä
Sydsvenskan 2006-11-19
– – –
Fakta: Brott och straff
Fjodor Dostojevskijs “Brott och straff” har kallats för världens mest lästa roman och är en föregångare till nutidens psykologiska kriminalromaner. Boken kom ut 1866 och bygger delvis på en verklig händelse, ett yxmord på två kvinnor i St Petersburg. Händelserna utspelar sig i några kvarter i närheten av Hötorget (Sennaja plosjtjad). Den fattige studenten Rodion Raskolnikov rånmördar en pantlånerska för att bevisa att han har rätt sätta sig över lag och moral. Gatflickan Sonja, hennes alkoholiserade pappa Semjon Marmeladov och den psykologiskt skicklige polisdetektiven Porfirij Petrovitj är några av de centrala gestalterna i boken.
Dostojevskijmuseet: Kuznetjnyj pereulok 5/2. Tunnelbana: Dostojevskaja eller Vladimirskaja. Öppettider: kl. 11-18, kassan stänger kl. 17. Stängt måndagar.
Raskolnikovs kvarter: Ta tunnelbanan till Sennaja/Sadovaja, en hållplats från Dostojevskaja. Här finns också stora köpcentret Pik.
– – –
Besöket i kupolen är värt varje trappsteg
ST PETERSBURG. Det bästa stället att påbörja bekantskapen med St Petersburg är den enorma Isakkatedralen i stadens centrum. Insidan är också värt ett besök, men framför allt ska man klättra upp till kupolen. Härifrån kan man få en bra översikt över stadens centrala delar och fundera på vart man vill ta vägen sedan. Vyn över floden Neva mot konstakademin, universitetet, gamla börshuset och Peter-Paulfästningen med sin höga gyllene spira är värd vartenda trappsteg.
Den korta gatan Malaja Morskaja, Lilla Havsgatan, leder från Isakskyrkan mot stadens huvudstråk Nevskij prospekt. Vill man ha en matbit innan man fortsätter promenaden kan man titta in på den hemtrevliga nyöppnade restaurangen Sjirvan som serverar utmärkt azerbajdzjansk mat och ryskt öl till hyfsade priser. De azerbajdzjanska vinerna är inte av särskilt hög kvalitet men kan vara intressanta att pröva på.
Framme vid huvudgatan Nevskij prospekt ska man ta till höger, och sedan första gatan till vänster. Här formar den gamla generalstabens enorma valv en fin inramning för Vinterpalatset. Från Palatstorget kan man fortsätta till höger längs Vinterpalatsets fasad, och sedan följa den lilla Vinterkanalen (Zimnaja kanavka) till vänster, till Nevans strand, och sedan fortsätta till vänster, mot Amiralitetets gyllene spira.
Huvudgatan Nevskij prospekt är också ett absolut måste. Från bron där Nevskij prospekt korsar Gribojedovkanalen kan man se en kyrka med kupoler som för tankarna till Röda torget i Moskva eller en kefirförpackning från 90-talet. Kyrkan byggdes på den plats där tsaren Alexander II bombmördades av en terrorist 1881 och fick i folkmun namnet Frälsaren på blodet.
Den som är intresserad av jugendarkitektur från förra sekelskiftet bör framför allt besöka Petrogradsidan, en stor ö norr om centrum. Tunnelbanestationen Petrogradskaja är en lämplig början för en upptäcktspromenad. Nära tunnelbanestationen ligger också restaurang Tjechov som serverar ryska maträtter från förra århundradets början och har inredning i samma stil.
En tidsresa femtio år tillbaka i tiden kan man i stället göra om man tar tunnelbanan söderut till stationen Moskovskaja. Här hade Stalins arkitekter tänkt sig att den sovjetiska staden Leningrads nya, socialistiska centrum skulle byggas, långt från Peter den Stores snirkliga Vinterpalats. Den pampigaste av alla byggnader här är det tilltänkta administrationshuset dit byråkraterna till slut aldrig ville flytta. Här står Lenin fortfarande staty och pekar med hela handen.
– – –
Fakta: St Petersburg – en annorlunda storstad ett stenkast från Sverige
Varför: St Petersburg är en annorlunda, mångsidig, modern och spännande storstad med fem miljoner invånare, bara ett stenkast från Sverige. Ryssland har utvecklats enormt under de femton år som gått sedan Sovjetunionens fall.
Peter den Store grundade staden 1703 som Rysslands fönster mot väst. Från 1712 till ryska revolutionen 1918 var St Petersburg Rysslands huvudstad. Den enhetliga 1700-talsarkitekturern i centrum med väldiga palats och ämbetsverk är enastående och har förklarats som världsarv av Unesco.
Kanalerna och floden Nevas stränder inbjuder till långa promenader och sightseeingturer med båt.
Hur: Flera flygbolag flyger direkt från Kastrup till St Petersburg . För inresa till Ryssland krävs visum. För att undvika onödiga problem är det bäst att boka en paketresa hos en researrangör och låta arrangören sköta visumansökan.
Prisexempel: Fyra dagar och tre nätter, flyg (avg Kastrup) och visum: 4500 kr.
Boktips: St Petersburg – Metropolen runt hörnet. Fischer&Co, 2003.
