Journalist hot mot Rysslands säkerhet

morari.jpgRysslands blivande president Dmitrij Medvedev talar vackert om frihet i allmänhet och pressfrihet i synnerhet. Han hävdar också att den ryska staten inte alls styr massmedierna, i alla fall inte speciellt mycket. Ändå betraktas journalister som skriver om maktmissbruk som hot mot statens säkerhet.

I en intervju som han gav några dagar innan han utnämndes till presidentkandidat sade han att det är mindre än 10 procent av massmedierna som tillhör staten. Det stämmer – men i de 10 procenten ingår exempelvis alla rikstäckande tv-kanaler.

Ett av de mest känsliga ämnena i rysk journalistik är påståenden om korruption och svarta pengar i presidentens närmaste krets, något som den unga journalisten Natalia Morari fick känna av i december 2007. Efter det att hon skrivit en omfattande artikel med titeln “Kremls svarta kassa” upptäckte säkerhetstjänsten plötsligt att hon var ett hot mot landets säkerhet.

Att skriva om svarta pengar är inte lätt, eftersom det är i stort sett omöjligt att hitta några entydiga bevis. Samtidigt finns det många klara indikationer på att det förekommer omfattande svarta penningflöden i rysk politik, och att Kreml på något sätt är inblandat.

Ett tydligt exempel är det tidigare helt okända partiet DPR, Rysslands demokratiska parti, som i höstas ordnade sin partikongress i Bryssel. För att få publicitet betalade partiet inte bara kongressledamöternas utan också journalisternas flygbiljetter och två dagars boende på fyrstjärnigt hotell.

I parlamentsvalet i december fick partiet ändå bara 0,1 procent av rösterna, men strax därefter lyckades den totalt okände partiordföranden Andrej Bogdanov samla ihop de två miljoner namnunderskrifter som krävs för att ställa upp i presidentvalet. Samtidigt stoppades den före detta premiärministern Michail Kasianov från att delta i presidentvalet, eftersom hans två miljoner namnunderskrifter inte godkändes av centralvalnämnden.

Den rådande uppfattningen bland ryska politiska bedömare är att partier som Bogdanovs DPR är makthavarnas sätt att skapa en ofarlig och lättdirigerad skenopposition, medan verkliga oppositionella krafter motarbetas.

Natalia Morari, en nyutexaminerad 24-årig journalist i Moskva, på den frispråkiga och mycket regeringskritiska veckotidnignen Novoje Vremja försökte ta reda på hur de osynliga penningflödena fungerar. Hon talade med ett antal anonyma källor, enligt egen uppgift ett tiotal personer som är eller har varit direkt delaktiga i processen, och kom fram till att det handlar om kontanta pengar som statstyrda storföretag lämnar till presidentadministrationen för ändamålet, utanför bokföringen.

Enligt Natalia Moraris artikel, som publicerades veckan efter det ryska parlamentsvalet i december, finns det hundratals miljoner dollar i den svarta kassan. Hennes källor hävdar att pengarna förvaras i den statliga utrikeshandelsbanken Vnesjekonombanks kassavalv.

En anonym ledare för ett parti som inte kom in i parlamentet berättar i hennes artikel att alla partier i juli tvingades presentera sin valbudget i presidentadministrationen. Alla stora sponsorer skulle sedan betala pengarna till presidentadministrationen som i sin tur så småningom skulle betala pengarna till partierna enligt den budget man kommit överens om. Eller inte betala – en annan anonym källa i högerpartiet SPS (som inte heller kom in i parlamentet) berättar att hela partiets valkampanj förstördes av att presidentadministrationen aldrig betalade ut pengarna som partiets sponsorer snällt lämnat ifrån sig.
Alla Natali Moraris källor krävde total anonymitet.

Den ryska statsapparatens reaktion på Natalia Moraris avslöjanden var snabb. När tidningen kom ut var hon tillsammans med en grupp ryska journalister på besök på Yad Vashem, det stora förintelsemuseet i Israel. När gruppen några dagar senare flög tillbaka till Moskva fick Natalia Morari det överraskande beskedet att hon inte släpps in i landet trots att alla hennes papper var i ordning. I stället skickades hon till den forna sovjetrepubliken Moldavien där hon är född och uppvuxen, och där hon fortfarande är medborgare, trots att hon bott i Moskva i flera år.

Den officiella förklaringen kom i mitten av januari, en månad efter det att Natalia Morari vänt sig till Rysslands ambassad i Moldavien för att få reda på varför hon inte får åka in i Ryssland. I det kortfattade svaret hänvisar ambassaden till en lagparagraf som går ut på att inresa till Ryssland kan nekas utländska medborgare “om det är nödvändigt för statens säkerhet”.

Dagarna före presidentvalet gjorde Natalia Morari ett nytt försök att ta sig in i Ryssland, efter att ha gift sig med sin pojkvän som är rysk medborgare. Giftermålet hjälpte inte, efter att ha tillbringat tre dagar i transitzonen på flygplatsen Domodedovo utanför Moskva tvingades paret ge upp och flög tillbaka till Moldavien,

Avslöjande journalistik tolkas uppenbarligen fortfarande som ett hot till den ryska statens säkerhet, vad Dmitrij Medvedev än säger.

(I många texter får Natalia Morari heta Morar i efternamn, enligt den ryska stavningen. Morari är den moldaviska stavningen.)

En något förkortad variant av denna text publicerades i Sydsvenskan 12.3.2008

Mer på temat

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

3 svar på ”Journalist hot mot Rysslands säkerhet”

Detta är också ett exempel på en händelse som jag länge förvånats över att svenska medier inte uppmärksammat mer.

Själv tycker jag Rysslands beteende är helt oacceptabelt och omänskligt och uppenbarligen politiskt motiverat, även om de formellt har rätten på sin sida (eftersom hon ännu inte hade fått ryskt medborgarskap). Jag håller med Ilja Jasjin som blev riktigt upprörd när hon för andra gången, nu med rysk man, förvägrades inträde i det land hon studerat och jobbat och betalat skatt i under många år, uppenbarligen av den enda anledningen att hon i sitt jobb som journalist bringat ljus över en för makthavarna obehaglig sanning (se Jasjin här: http://yashin.livejournal.com/587720.html).
Det är ungefär lika omänskligt som om Kalle plötsligt skulle utvisas till Finland för att han i sin journalistik missbehagat någon av våra svenska makthavare.

Natalja Morar’s egen blogg kan man läsa här: http://natmorar.livejournal.com/

Rent formellt har Ryssland givetvis all rätt att göra så här. Inget land har ju någon som helst skyldighet att släppa in utländska medborgare.

Fast jag kan inte bli utvisad från Sverige, eller förvägras inresa – sedan några år har jag även svenskt pass. Det skaffade jag när det blev möjligt att vara medborgare i Finland och Sverige samtidigt. Bra för just sådana här eventualiteter. ;-)

Jag tycker att din blog ser uppenbarligen ganska vinklad ut, behöver jag förklara var och hur?? Det är ganska uppenbar. Dina kommentarer och speciellt din fokusering avslöjer det mesta. Jag tycker faktisk lite synd om dig som har ägnat så mycket tid av åt att hitta och prata om bara dessa negativa sidor av ett land som egentligen är en de mest vackra och kulturellt i hela världen. Själv är jag inte från Ryssland, närmare sagt från Chile, så det ligger inte i mitt intresse att försvara Ryssland speciellt, som en rysk person skulle lätt ha gjort- Men jag känner igen din folkusering och dina argument, det sättet du söker information, som du delar av information och hur du sätter de i andra sammanhang för att förändra verkligheten. Detta är en så typisk exempel av hur man kan medhjäp av media några små irrelevanta fakta, felaktiga källor, eller rättare sagt selekterade källor , kan förändras historien. Inte längre sedan var det en Phd student och presenterade sin avhandling att massmorden av judar aldre skedde, Han hade allting ordnad i sina 4 års forskning, om man inte hade folk som levde den tiden så hade man trott på dena person.
Men tack och lov att det finns seriösa personer som inte låter sig förändras, luras av personer som tar saker ur kontexten och försöker presentera det på ett sätt för att få fram sina egna åsikter. Jag tycker att det finns redan så mycket dåliga saker i vår värld för att det ska finnas folk som försöker få oss att tänka i de negativa banorna som du gör. Lång ifrån alla är så lätta att övertygga. Jag har själv utbildad mig, ingen övertyggade mig vad jag skulle läsa på Universitet eller inte.Jag har mina värderingar väletablerade tack min familj. Jag har varit och rest och sett det mesta. jag har själv även bott i Moskva och jobbat där i flera år. När det gäller det politiska spelet som du nämner, det finns flera exempel på att detta är inte en enda rysk företeelse, vi vet själva hur vinklade de nyhetsrapporteringar i väst kan bli. Men är detta inte något som någon ägnar så mycket tid att diskutera- Vi vet hur nyhetsbyråerna påverkar USAs befolkning. Vi vet själva hur journalistiken är i Sverige något mer närmare exempel. Ja vi är lång ifrån en demokratisk samhälle, inte i Ryssland inte i Sverige. Att endast fokusera på ett land missleder det riktiga problemmet. Många skulle påstå att detta uinte händer i Sverige, Men under valperioderna vad gör Svt till exempel. det har funnits kritik på att opositionen inte fick fram sina idealer i lika stor grad som den regerande regering hade. Så Att state eller en organisation bestämmer vilket ideal ska komma fram är inget nytt i detta land. Varför lägga bördan på en enda stor land. ??

Stängt för kommentering.