Nyårsfirande är ryssarna bra på. Redan på vår juldag – som i Ryssland är en vanlig arbetsdag – tog många en liten tjuvstart och firade ”katolsk jul”.
Den stora helgdagen är den sista december. Då ska nyårsgranen stå klädd. Barnen får nyårsklappar som kanske delas ut av nyårstomten Fader Frost med följeslagerskan Snegurotjka, ”den lilla snöflickan”.
Efter presidentens nyårstal och Kremls klockor blir det nyår. Så blir det annandag nyår. Och innan man vet ordet av är det den sjunde januari. Då är det dags att fira ortodox jul. På sovjettiden var det noga med att rättroende partimedlemmar kastade ut granen före den sjunde – annars kunde ju någon få för sig att de tänkte fira jul.
När den ortodoxa julen är över hinner man pusta ut över lördag och söndag. På tisdagen den 13 januari är det dags att fira ”gamla nya året”, den dag då nyårsfirandet hade infallit om inte de ogudaktiga kommunisterna 1918 hade övergivit den julianska tideräkningen som den ryskortodoxa kyrkan fortfarande följer.
I mitten av januari är festen slut på riktigt. I år kan huvudvärken bli svår att kurera. Det är inte säkert att det finns jobb att återgå till.
Många kommer att se tillbaka på 2008 som en höjdpunkt i Rysslands eftersovjetiska historia. Oljepengarna har flödat in i statskassan. Landet har fått en ny, ung president, men den gamle sitter kvar i sin nya skepnad som premiärminister.
”Landet håller på att resa sig” har det hetat ända sedan rubelkraschen i augusti 1998. Lagom till tioårsdagen i mitten av augusti 2008 hade de två presidenterna hunnit utkämpa ett litet, segerrikt krig i det gamla imperiets södra gränstrakter. Dessutom tog Ryssland hem segern både i Eurovision Song Contest och i skönhetstävlingen Miss World.
Det såg bra ut ända tills världsekonomin fick hicka och oljepriset inom loppet av några månader rasade från 140 till 40 dollar per fat. Då gick botten ur Rysslands ekonomi.
Under Vladimir Putins två presidentperioder har oljepriset ständigt stigit. Regeringens planer på att minska beroendet av exportinkomster från olja och gas har förblivit planer. Industriproduktionen har ökat från lågvattenmärket på hösten 1998, men är fortfarande betydligt mindre omfattande än under Sovjetunionens sista år. Med hjälp av höga exporttullar på olja och gas har statsbudgeten hållits flytande, befolkningen nöjd och rubeln stabil.
Framtiden ser dyster ut. Staten öser ur sina valutareserver, men utan oljeinkomsterna tar pengarna snart slut. I november sjönk den ryska industriproduktionen med tio procent. Fabriker stängs och anställda permitteras med lön ”till efter nyår”.
De ryska statsstyrda massmedierna försöker tona ner krisen för att undvika panik, men 2009 års budget revideras redan neråt med 15 procent. De flesta bedömare är överens om att sparbetinget är småpotatis i sammanhanget. En devalvering av rubeln och drastiskt sänkta inkomster för de flesta väntar.
Experterna diskuterar nu om oljepriset kan vända uppåt till hösten, eller om man måste vänta till efter nästa nyårsfirande innan Ryssland återigen kan börja resa sig.
Nytt år, ny lycka, som det heter på ryska. С новым годом, с новым счастьем. Kanske då nästa år igen.
6 svar på ”Snart är den ryska festen slut”
Nu går det ju ner, men det är från den historiskt högsta nivån någonsin enligt mig. Det går inte att jämföra produktionsindex från sovjettiden med de från senare år. Priserna då var administrerade och produktionen var statsstyrd.
Antingen devalverar dem naturligt, eller så får de göra som IMF planerar i Lettland, en forcerad sänkning av löner och drastiska nedskärningar i statens utgifter. Det hoppas jag Kreml inte följer, eftersom det är exakta motsatsen till vad som behövs i en riktig recession. Lettland riskerar bli nya Japan, med ett “förlorat årtionde” framför sig.
Vad Kreml borde göra, enligt mig, är att devalvera och liberalisera de sektorer där de är svagast men har potential (tillverkningsindustri t ex). Sen borde de följa med ett stimulanspaket för infrastruktur, fler *roads to nowhere* ;-)
Men *liberalism* är ju ett skälsord hos många där… och deras infrastrukturprojekt har jag skrivit om på annan plats. Trenden nu ser ju ut att vara mer regleringar och handelshinder. Då minskar skatteintäkterna än mer, misstänker jag, när folk avstår helt från att handla.
Rysslandsvyer: “Det går inte att jämföra produktionsindex från sovjettiden med de från senare år. Priserna då var administrerade och produktionen var statsstyrd.”
Dock är det ryska regeringens konjunkturinstitut som står bakom siffrorna (se grafik), så de borde inte vara helt gripna ur luften. Det går säkert inte att jämföra längre bak i tiden, men till 1990 borde det väl inte vara helt omöjligt? Och framför allt borde det gå att jämföra med 1993. Produktionssiffrorna ligger lägre nu än då.
Levnadsstandarden må vara på historiskt hög nivå, men knappast industriproduktionen? Sedan är det givetvis en annan fråga vad det var som producerades under sovjettiden och strax efter. Huvuddelen av de industrier som försvann var förmodligen och förhoppningsvis sådana vars produkter inte hade någon verklig efterfrågan på en fri marknad.
Ja, det är samma siffror som man hittar i FN:s Economic Commission och IMF:s länderrapporter som har cirkulerat länge, men jag är personligen skeptisk till allt i pristermer före 93. Skillnaden är ju just det du nämner, att priserna då, jämfört med nu, är å ena sidan priser som var administrerade, och nu, med priser som är marknadspriser.
Vad de gjort är att räkna om produktionen i rubeltermer, men vad man måste fråga sig är, är vad någon på en öppen marknad hade varit beredd att betala då, ifall de fått välja själva.
Helt klart är att industriproduktionen i många sektorer sjunkit, och en hel del är säkert ren kapitalförstörelse på grund av britstande intresse, kunskap och underhåll (samt korruption). Vi vet också från t ex R. Medvedevs Kapitalizm v Rossii att mycket spjutspetskompetens bara dog under tidigt 90-tal när finansiering till forskning osv dog.
Men frågan är hur man mäter allt detta på ett sätt som inte blir tokigt. Ekonomer som inte är historiskt orienterade brukar ta datas reliablitet för lättvindigt, även på centralbanker och IMF.
Här är förresten en länk till en kille som skriver bra om även Östeuropa, finns också en del om Ukraina där…
http://fistfulofeuros.net/afoe/economics-and-demography/why-the-imfs-decision-to-agree-a-lavian-bailout-programme-without-devaluation-is-a-mistake/
Krugman kort om Ukraina, med länkar:
http://krugman.blogs.nytimes.com/2008/12/25/the-second-great-depression-has-arrived/
Det är kommentarer som dessa som gör att jag fortsätter att blogga! :-))
> > Vad de gjort är att räkna om produktionen i rubeltermer
Har du en länk till originalstatistiken?
Hörde precis på Echo att alla som får ut sina dubbla decemberlöner nu springer iväg till växlingskontoren för att placera sina pengar i utländsk valuta. Och prissättning i “uslovnyje jedinitsy” (=dollar) är på väg tillbaka i många butiker. Få se vad Medvedev säger i sitt första nyårstal…
Den ukrainska ekonomin borde man också skriva om. Kanske borde jag försöka övertyga Sydsvenskan att skicka iväg mig dit.
Har tyvärr ingen länk på rak arm, men kan hålla ögonen öppna. FN:s, EU:s och IMFs länderrapporter borde finnas på nätet, men frågan är om det inte bara är senaste.
Precis som i Lettland är ju ryssar vana, folk är ju sällan så okunniga att de inte förstår sin egen privatekonomi. Låter intressant om din idé om Ukraina, tycker ibland den lilla rapporteringen om Ryssland är iaf större än den om de övriga fd sovjetrepublikerna inkl de östeuropeiska länderna.