Sedan Sovjetunionens sönderfall har USA under Natos täckmantel krupit allt närmare Rysslands gränser. Nu är Ryssland nästan inringat, och kriget i Georgien var en amerikansk provballong för att komma ännu närmare. Ryssland var tvunget att slå tillbaka för att försvara sina intressen. Så ser verkligheten ut från rysk horisont.
Många av Rysslands grannländer har motsatt perspektiv. Alla centraleuropeiska länder i gamla Warszawapakten anslöt sig till Nato så fort det gick. Inte därför att USA eller någon annan tvingade dem, utan därför att de aldrig mer vill ta emot order från Ryssland. Estland, Lettland och Litauen gjorde samma sak, trots ryska protester.
Sjutton år efter Sovjetunionens sönderfall lider Ryssland fortfarande av fantomsmärtor efter imperiet. När Dmitrij Medvedev försöker förklara sitt agerande i Georgien för västvärlden hänvisar han till allt Ryssland gett upp:
”Efter kommunismens kollaps förlikade Ryssland sig med ’förlusten’ av 14 före detta sovjetrepubliker som blev egna stater, trots att ungefär 25 miljoner ryssar lämnades strandade i länder som inte längre var deras”, skrev han i Financial Times dagen efter att han erkänt de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien.
Kazakstan med sin stora ryska minoritet och de före detta sovjetrepublikerna i Centralasien har hittills hållit sig vända mest mot Ryssland, även om Kirgizistan och Uzbekistan flirtat med USA.
Allra svårast för Ryssland är det att acceptera Ukraina som en riktig, självständig stat. Den ukrainska diskussionen om närmande till Nato är ett rött skynke för den ryska ledningen. På Nato-toppmötet i Bukarest i våras påpekade Vladimir Putin att Ukraina under sovjettiden tilldelades stora landområden som lika gärna skulle kunna tillhöra Ryssland:
– Det bor sjutton miljoner ryssar i Ukraina. Vem kan säga till oss att vi inte har några intressen där? I den södra delen av Ukraina bor bara ryssar.
Där, på Krimhalvön, har Ryssland dessutom en flottbas som enligt gällande avtal får vara kvar till 2017.
Kriget i Georgien, Dmitrij Medvedevs färska uttalanden om Moldaviens utbrytarregion Dnestrrepubliken och utfärdandet av ryska pass till invånare på Krimhalvön kan ses som en varning. Nu har den spända situationen lett till en akut regeringskris i Ukraina.
Torgny Hinnemo:
”Känslan av att vara inringad finns i ryskt tänkande”
Militära hotbilder handlar inte bara om planer och reell militär kapacitet, utan minst lika mycket om hur situationen upplevs av parterna, påpekar rysslandskännaren Torgny Hinnemo på utrikesdepartementet.
– Bygger man upp en hotbild så blir den lätt självförverkligande. Känslan av att vara inringad finns i ryskt tänkande sedan århundraden, och den försvinner inte. När spänningen ökar upplever man hotbilder från det förflutna. Då hamnar man lätt i en diskussion som glider bort från verkliga problem och får emotionella drag.
Rysk stormaktsretorik och beskrivning av västvärlden som fientligt inställd, falsk och aggressiv är vardagsmat i de regeringsvänliga ryska massmedierna sedan flera år tillbaka. Orsaken är inte bara reella eller upplevda hot utifrån, utan också en känsla av sårad rysk värdighet.
– Ända sedan Natos bombningar i Jugoslavien har Ryssland upplevt att man blivit åsidosatt i internationella samtal, att man inte får vara med och avgöra stora säkerhetsfrågor. Med sitt agerande i Georgien vill Ryssland återupprätta sin rätt att bli hörd som stormakt.
Ingmar Oldberg:
”Ryssland har ingen anledning att känna sig hotat”
Rysslandskännaren Ingmar Oldberg på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har svårt att förstå det återkommande argumentet att Ryssland är omringat och känner sig hotat av Nato-utvidgningen.
– De har ingen anledning att känna sig hotade. Visserligen är Ryssland svagare än förr om det skulle komma till en militär kraftmätning, men det finns inga länder som skulle kunna tänkas vilja angripa Ryssland.
Däremot finns det hot mot Rysslands planer, säger Ingmar Oldberg.
– Det har ambitioner som är rätt så långtgående. Länder från Finland i norr till Azerbajdzjan i söder är utsatta för ryska påtryckningar, länder som har varit i krig med Ryssland eller varit del av Sovjetväldet. De flesta är demokratier och vill ha stöd från väst.
Rysslands agerande i Georgien är ett förtäckt hot mot andra länder, framför allt Ukraina, menar han.
– Att skicka en varning till Ukraina var nog ett av Rysslands huvudsyften. Ryssland vill hålla Ukraina utanför Nato, och där kan de använda många olika påtryckningsmedel. Att de delar ut ryska pass till ryssar på Krim är ytterst illavarslande.
