Det finns många sätt att räkna, men hur man än räknar så har det varit farligt att vara journalist i Ryssland de senaste femton åren. Farligast var det 1995 och 2002 – de åren fick över 20 ryska journalister sätta livet till.
Förra året dödades fem, och i år har redan minst fem journalister dödats, trots att året inte är slut, visar siffror som Internationella Journalistfederationen nyligen publicerat. (Okej, det var i juni. Men jag har haft semester.)
Det otrevligaste är att antalet journalister som dödas på grund av sitt arbete i Ryssland verkar vara på väg upp, inte ner, som man skulle kunna hoppas, när det generella antalet journalistmord minskat drastiskt. (Kolla på den svarta delen i staplarna i grafiken härintill.)
I våras publicerade jag siffror från International News Safety Institute som Martin Kragh sammanställt. Siffrorna visade en klar minskning i antalet dödade journalister efter 2002. Enligt den statistiken dödades “bara” ett tiotal journalister år 2002.
Vilka siffror man kommer fram till beror givetvis på hur man räknar.
Den 11 december 2006 deltog Tjetjeniens dåvarande premiärminister Ramzan Kadyrov i en ceremoni i Groznyj för att hedra minnet av journalister som dödats medan de utfört sitt arbete. Då talades det om 300 journalister som avlidit i Ryssland, och ett hundratal i Tjetjenien sedan 1991.
Internationella Journalistfederationen IFJ har betydligt lägre siffror för motsvarande period. Databasen som IFJ tagit fram i samarbete med tre ryska organisationer innehåller namnen på 124 journalister som dödats medan de gjort sitt jobb i Ryssland under åren 1993-2009. Av dessa dödades eller försvann 36 i Tjetjenien.
Skillnaden i siffrorna beror på två faktorer. För det första innehåller IFJ-databasen namn och detaljer på varje enskilt fall – inga uppskattningar eller generella påståenden utan detaljerad rapport har tagits med. För det andra har IFJ gjort en egen kvalificerad bedömning av huruvida journalisten i fråga avlidit i samband med arbetet eller av andra orsaker. (Läs mer om detaljerna i IFJ-rapporten.)
IJF-databasen innehåller namnen på 86 journalister som med säkerhet avlidit i samband med sitt arbete. Ytterligare 38 kan ha dödats på grund av sitt arbete, men detta är inte helt säkert. Av dessa dödades 5 i Moskva. 9 har försvunnit och är nästan säkert döda. 19 har mördats. I tio fall är dödsorsaken ännu inte slutgiltigt fastställt.
Därutöver innehåller IFJ-databasen namnen på 189 journalister vars död med allra största sannolikhet inte hade med deras arbete att göra.
Det oroväckande med IFJ-siffrorna är, att medan det totala antalet dödade journalister har minskat, har inte antalet journalister som dödats på grund av sitt arbete minskat i samma takt, snarare tvärtom. Under det oroliga året 1995 dödades eller försvann sammanlagt 30 journalister i Ryssland. Av dessa mördades 6 på grund av sitt arbete. Förra året mördades eller försvann sammanlagt 7 journalister. Av dessa mördades 5 på grund av sitt arbete.
De fem journalister som enligt IJF-databasen dödats under första halvåret i år dödades troligen alla på grund av sitt arbete. Därutöver tillkommer minst en journalist som dödats under andra halvåret på grund av sitt arbete, kanske fler.
Oavsett de oroande siffrorna vill jag vidhålla det jag skrev i våras: journalister mördas huvudsakligen där (och när) regeringen inte har kontroll över situationen. Därför sker morden till stor del i områden där centralregeringen inte riktigt har koll på läget. Därmed inte sagt att centralregeringen inte skulle kunna göra mer för att sätta stopp på mördandet. Just nu verkar krafttag mot mord på journalister och människorättsaktivister inte vara högt uppe på Medvedevs och Putins att-göra-lista.
Mer på temat:
