Fondbörsen i Pyongyang och andra självklarheter

Man har väl hört talas om fackidioter, men en del vet i alla fall vad de inte vet. Andra tror att de vet allt.

Här analyserar en självsäker rysk börsmäklare konsekvenserna av senaste kärnvapenprovet i Nordkorea i programmet “Börsuniversitet” på radiostationen Echo Moskvy:

Viktor Gavrilenko: …hurså bara teori? Vi ger praktisk kunskap: om en viss sorts nyhet dyker upp ska man sälja sådana här aktier, en annan nyhet – då ska man köpa den här typen av aktier. Vi hörde ju precis nyheterna. Nordkorea har skjutit raketer. Vad ska man göra? Vi förstår utan vidare att fondbörsen i Nordkorea kommer att rasa. Kurserna har redan börjat falla.
Olga Bytjkova: Vad då för fondbörs i Nordkorea? Vad talar ni om?
Viktor Gavrilenko: Hur så?
Olga Bytjkova: I Nordkorea?
Viktor Gavrilenko: Skulle det inte finnas marknad för värdepapper där? Skulle det inte finnas företag där som säljer sina aktier?
Olga Bytjkova: Viktor, låt oss lämna det här märkliga och lite jobbiga ämnet.
Viktor Gavrilenko: Nej, inte alls.
Olga Bytjkova: Det är inte så att ni skulle råka blanda ihop Nordkorea och Sydkorea?
Viktor Gavrilenko: Vi blandar inte ihop Nordkorea och Sydkorea. Dessutom kan man se exakt hur aktierkurserna där i landet beter sig, direkt på kurvorna.

Den som vill lära sig mer om aktiemarknaden i Nordkorea hos Viktor Gavrilenko kan anmäla sig till hans börsuniversitet här.

Den världsberömda ryska Nordkoreakännaren Andrej Lankov tycker att börsmäklaren påminner om en gammal nordkoreansk flyktingkvinna som sydkoreanska sociologer intervjuade i Kina för ett tiotal år sedan. Den gamla gumman berättade för sociologerna att alla amerikaner har enorma risransoner. Till och med småbarn har ransoneringskort som ger dem åttahundra gram rent, vitt ris varje dag.

På samma sätt som flyktingkvinnan inte kunde föreställa sig att det kan finnas länder där maten inte ransoneras så kan inte heller den ryska börsmäklaren föreställa sig att ett land kan existera utan fondbörs.

Det man undrar är givetvis vad det är för självklarheter vi i Sverige absolut inte kan föreställa oss. Eller tvärtom tar för givet.

PS: Andrej Lankov är född i Leningrad, läste på Kim Il Sung-universitetet i Pyongyang på 1980-talet, och är nu professor på Kookmin-universitetet i Seoul. Allt han skriver om Nordkorea är extremt läsvärt. Hans ryska webbplats är här, här är en hel del på engelska. Och här är hans blogg.