Hussprängningarna fortfarande sprängstoff – i USA

Den förbjudna artikelnFör ganska exakt tio år sedan dog 307 människor i en serie explosioner i bostadshus i tre ryska städer – Bujnaksk, Moskva och Volgodonsk. Ett förmodat försök till ett bombdåd i ett bostadshus i Rjazan avslöjades i sista stund.

Skulden på explosionerna lades på tjetjenska terrorister. Premiärminister Vladimir Putin inledde det andra Tjetjenienkriget och hade starkt stigande opinionssiffror när president Boris Jeltsin vid nyår avgick i förtid. Sedan dess har Vladimir Putin haft makten i Ryssland, och sedan dess har det spekulerats i vem som egentligen stod bakom explosionerna som kom så lägligt.

Det är mycket som är konstigt kring hussprängningarna, och visst finns det indicier som möjligen kan tänkas peka på att säkerhetstjänsten FSB haft ett finger med i spelet. Flera personer som försökt undersöka händelserna har dessutom dödats eller fängslats. Men framför allt är allehanda konspirationsteorier väldigt populära i Ryssland, där ingen litar på någon, och allra minst litar man på statsmakten.

Den mest utarbetade versionen av konspirationsteorin kring hussprängningarna framförs av den galne ryske nationalisten Aleksandr Prochanov i boken Herr Hexogen som jag redan skrivit om, men det finns också mindre galna versioner av teorin.

Lagom till tioårsdagen publicerade den kända amerikanska tidskriften GQ en ny artikel kring temat, med titeln “Vladimir Putin’s Dark Rise To Power”. Texten är författad av Scott Anderson, baserar sig till stor del på intervjuer med den före detta KGB-agenten Michail Trepasjkin, och innehåller såvitt jag kan se inget nytt i sak. Texten är en hyfsad presentation av konspirationsteoretikernas argument, men utelämnar relevanta motargument.

Michail Trepasjkin i den förbjudna artikeln.Artikeln hade förmodligen inte väckt någon större uppmärksamhet om det inte hade varit så att den amerikanska utgivaren fick kalla fötter. Texten publicerades visserligen, men den nämndes inte på tidskriftens förstasida, den lades inte ut på nätet, och återpublicering av texten i förlagets tidskrifter i andra länder stoppades. Framför allt gäller förbudet den ryska versionen av tidskriften GQ, och inte heller fick det aktuella numret av den amerikanska versionen säljas i Ryssland, rapporterade amerikanska National Public Radio. Dessutom ändrades titeln till “None Dare Call it Conspiracy”.

Det är uppenbart att förlaget idkar själcensur för att skydda sin affärsverksamhet i Ryssland. Insinuationer om Vladimir Putins inblandning i terrordåd skulle mycket väl kunna leda till allehanda problem. Men när självcensuren avslöjades fick förlaget i stället många jobbiga frågor att svara på i USA, bildfiler på den förbjudna artikeln lades blixtsnabbt ut på den amerikanska webbplatsen Gawker.com, som också snabbt kunde publicera en rysk översättning gjord av ryska bloggare.

GQ har skjutit sig i foten – förr eller senare måste de förklara varför de inte vågar publicera sådant som ryska tidningar publicerat för länge sedan. Men själva sakfrågan då? Var det FSB som bakom bombdåden? Jag är inte övertygad, och Scott Andersons text innehåller inget som skulle få mig att ändra uppfattning.

För det första kan man diskutera det det avslöjade försöket till bombdåd i Rjazan. Det är bevisat att FSB-agenter var inblandade och placerade säckar med vitt pulver med någon sorts tändanordning i en källare. Enligt den officiella versionen var det en övning. Enligt konspirationsteorin ville FSB-agenterna spränga huset.

Hussprängning i Moskva 1999, Ulitsa GurjanovaMen jag tror att det handlade om något helt annat: FSB-agenterna ville utmärka sig, och ordnade en låtsasbomb som de sedan skulle kunna hitta och bli befordrade för. Den kriminaltekniska undersökningen visade ju i alla fall att tändanordningen var en låtsasgrej som aldrig hade fungerat. Jag är långt ifrån den enda som drar den här slutsatsen.

För det andra hänvisar Anderson till “en parlamentsledamot” som påpekade det orimliga i att ryska parlamentets talman nämnde explosionen i Volgodonsk flera dagar innan den inträffade. Enligt Anderson fick “parlamentsledamoten” inget svar. I stället stängdes hans mikrofon av. Det låter ju suspekt.

I verkligheten var “parlamentsledamoten” som Anderson inte vill nämna den rabiate rabulisten Zjirinovskij. Han brukar få sin mikrofon avstängd när han skriker oförskämdheter. Och visserligen stämmer det att talmannen Gennadij Seleznjov den 13 september i parlamentet sade, att det skett en explosion i ett bostadshus i Volgodonsk. Men det gjorde han därför att en sådan explosion verkligen ägde rum den 12 september.

Då sprängdes en handgranat i en trappuppgång på adressen Ulitsa Entuziastov 23 i Volgodonsk och tre förbipasserande personer skadades lätt, däribland en tioårig pojke. Denna nyhet blev känd vid 11-tiden på morgonen den 13 september, och i den rådande situationen var det helt naturligt att Gennadij Seleznjov nämnde händelsen i parlamentet. Den stora explosionen i ett bostadshus i Volgodonsk inträffade tre dagar senare, men det kan Seleznjov knappast lastas för.

För det tredje talar Anderson om flera personer som dödats (Sergej Jusjenkov, Jurij Sjekosjtjichin, Aleksandr Litvinenko, även Anna Politkovskaja har nämnts i sammanhanget) eller hamnat i fängelse (Trepasjkin själv) medan de varit inblandade i efterforskningar kring hussprängningarna . Det här kanske ser ut att vara det starkaste argumentet – men det håller inte. Samma personer har nämligen varit inblandade i hel del annat som med minst lika stor sannolikhet kan ha legat bakom det inträffade.

Kort och gott: Andersons artikel innehåller inget nytt, amerikanerna har gjort bort sig genom att självcensurera en artikel som knappast ens är speciellt känslig, och vem som låg bakom husbombningarna vet vi fortfarande inte. Eller vad tycker ni? Vad finns det för trovärdigt bevismaterial som jag glömt?

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

56 svar på ”Hussprängningarna fortfarande sprängstoff – i USA”

Jag minns inte alla detaljer kring detta, men…

Uppgiften om att säckarna inte innehöll vilket vitt pulver som helst, utan just sprängmedlet hexogen, stöddes väl av en preliminär kriminalteknisk undersökning redan på brottsplatsen. Att man sedan försökte få det till socker förklaras enklast, mot bakgrund av övriga lögner, som del av en mörkläggning.

Jag minns inte i vilket skede tändanordningen skulle ha visat sig vara en låtsasgrej. Men om det inte skedde omedelbart förstår jag inte varför den uppgiften ska tillmätas någon trovärdighet.

Varför skulle man förresten ha använt äkta sprängmedel men en falsk tändanordning? Det senare hade väl kommit fram i en kriminalteknisk undersökning även om det hela avlöpt så som du menar att man hade planerat det, och då tagit udden av den PR-effekt man var ute efter. “Jaha, de räddade oss, men det var ingen riktig bomb… Det var ju konstigt…”

Finns det något konkret som talar för scenariot med en fejkad räddning? Är detta något som FSB iscensatt vid andra tillfällen? Då menar jag inte i operativa syften, det kan säkert förekomma, utan just i allmänt PR-syfte.

Vad folk sagt och menat i Duman känns i sammanhanget litet sekundärt.

Incidenten i Rjazan är utan tvekan helt avgörande i frågan om FSB:s inblandning.

Den preliminära undersökningen på plats visade mycket riktigt spår av hexogen, men senare analyser visade att det vita pulvret var socker. Tändanordningen bestod av en patron som dessutom enligt uppgift var inhandlad i en vapenhandel i Rjazan av en av de tre namngivna FSB-agenterna som deltog i “övningen”. (Kapten Tatiana Ivanovna samt majorerna Vasilij Anatoljevitj och Pjotr Dmitrievitj, enligt tidningen Soversjenno Sekretno)

De tre FSB-agenterna ska ha hyrt en lastbil på ort och ställe. Regionkoden på lastbilens registreringsskylt var övertäckt med en pappersbit där man hade skrivit in koden för Rjazan. De tre säckarna bars ner i källaren vid 21-tiden på kvällen, när folk fortfarande var ute och rörde på sig. Alltihop verkar alldeles för amatörmässigt för att vara en superhemlig FSB-operation för att spränga ett bostadshus.

Övningsteorin är också lite konstig, eftersom jag inte kan fatta vad man i så fall övade, och varför det förekom så mycket motstridig information.

Däremot kan man väl till nöds tänka sig att någon på FSB-kille på mellannivå ville samla poäng genom att “avvärja ett terrorattentat”. Då skulle ju allt ha gått bra om hans egna underlydande hade hunnit “upptäcka bomben”. Nu hann polisen före.

Det är i alla fall på ett ungefär vad Sergej Kovaljov tror. En relativt grundlig genomgång av händelserna i Rjazan finns på Politkom.ru.

Generellt har jag (precis som Kovaljov) väldigt svårt för stora konspirationsteorier. Därför har jag också svårt att tro på Al-Qaidaspåret som den officiella ryska undersökningen av hussprängningarna kommit fram till.

Hur skulle den tänkte mellanchefen kunna blockera en utredning som visade varifrån säckarna kommit? Förutsatt att Putin & Co vid den här tiden verkligen villa hitta de terrorister som sades ligga bakom serien av hussprängninar så hade det nog blivit en rätt jobbig balansakt.

Huruvida de detaljer du nämner vittnar om amatörmässighet eller inte tycker jag i viss mån är en öppen fråga, men dels är det ju inget snack om att det var FSB som placerade ut säckarna och dels krävs det nog ett mått av tjockskallighet för att ta livet av hundratals av sina landsmän på det där viset.

Superhemliga operationer är nog inte alltid så superhemliga. Jag har en känsla av att ryska statsmord, från Kirov till Politkovskaja, skyddas minst lika väl av oviljan att acceptera det uppenbara som av rent operativa mörkläggningsåtgärder.

Martin Sixsmiths bok om Litvinenkomordet är ett praktexempel på detta. Jag upplevde den som en lysande pedagogisk och klartänkt genomgång av vad som hände, ända tills bokens sista del. Där reser Sixsmith till Moskva och förirrar sig i fullkomligt osammanhängande resonemang som går ut på att mordet inte var sanktionerat från högsta ort.

PS. Al-Qaidaspår behöver inte heller nödvändigtvis avfärdas som konspirationsteorier, förutsatt att det finns något som talar för dem. I det här fallet känner jag inte till att det gör det.

Hm, bra motargument angående huruvida Putin & Co verkligen ville hitta terroristerna. Om det var en PR-operation skulle den alltså behöva vara förankrad på högsta nivå – vilket i och för sig ändå förefaller något mer sannolikt än att man på högsta nivå bestämmer sig för att utföra terrorattentat.

“Kopplingen” till Al-Qaida är ett otydligt foto där en person som liknar den som misstänks för att ha hyrt källarlokalerna i Moskva sägs stå bredvid Khattab, eller hur man nu ska skriva hans namn på svenska. Inte speciellt övertygande.

Mer sannolikt varför då? Inget konkret talar för det. Vad som talar för ett skarpt försök är att det smällde på andra håll vid den här tiden. Samt att det knappast var socker utan riktigt hexogen i säckarna. I en kontrollerad PR-operation hade man inte behövt skaffa fram äkta sprängmedel.

Den officiella utredningens tjetjenska Al-Qaidaspår har jag noll koll på, men ingen verkar ju ta det på allvar. Och om det inte var tjetjenerna återstår väl inte så många andra att misstänka än just de statliga strukturerna.

Kort sagt tycker jag att misstankarna mot FSB är välgrundade. Att kalla dem för konspirationsteorier är inte rättvist.

I min värld känns det något mer sannolikt att FSB-höjdare fattar beslut om en klantig PR-operation, än att samma FSB-höjdare beslutar om en klantig operation för att i kall blod mörda hundratals vanliga medborgare. Men visst, jag kan ha fel.

Klantig? Om syftet var att skapa ett klimat av rädsla där Putin kunde träda fram och konsolidera makten var det ju på det hela taget mycket framgångsrikt. Och tjekisternas blod är nog överlag just ganska kallt. Har du någonsin sett några tecken på motsatsen?

Men klarade sig undan i de andra fallen. FSB och de andra organisationerna exponeras ju stup i kvarten på olika håll. Tänk vad mycket de måste ställa till med som aldrig kommer fram…

Jo, om man utgår ifrån att de andra sprängningarna genomfördes av FSB för att hjälpa Putin så var det givetvis en mycket lyckad operation. Men jag är inte övertygad om att det var så.

Det där med lastbil var nytt för mig. Såvitt jag minns har fordonet aldrig beskrivits som något annat än en personbil. Har för mig att det var en vit Zjiguli (kan dock ha fel på den punkten), som dessutom ska ha visat sig vara stulen.

Att det tog FSB ett halvår att komma fram till att “sockret” var socker tycker jag pekar på ett antal begravda hundar, minst.

Enligt de versioner som jag läst fanns säckarna i en lastbil, men det stod också en vit Zjiguli (Lada) intill. Zjigulin skulle ha tillhört en av FSB-agenterna. Men med tanke på all desinformation får man nog gå tillbaka till de ursprungliga vittnesmålen.

Det här låter litegrann som teorierna om att interna amerikanska intressen på något sätt låg bakom 9-11, eller “tillät” det att hända för att få en ursäkt att börja kriga i mellanöstern (oljeparadiset).

Om man okritiskt läser en artikel på sådana här teman är det ganska enkelt att “gå på” det…

Men NÅGONSTANS drar väl till och med skrupelfria agenter/säkerhetstjänster gränsen: Förmodligen när potentiella offer inkluderar småbarn och andra helt oskyldiga civila från deras egna land..
Det vill i alla fall jag tro!

När jag tänker på allt skit jag ser på min egen arbetsplats (office politics) har jag inga problem att tro på Kalles teori om några agenter som ville samla poäng. Det är för patetiskt! Men det verkar som det mest logiska.

Personligen tror jag detsamma om Litvinenko mordet som Tobias nämde. Liksom alla andra i England fick jag höra om detta månad efter månad i pressen. Det var så mycket knäppt nonsens och slarv inblandat i hans död!

Jag tror inte Litvinenko var tillräckligt viktig på någon front för att bli politiskt mördad (vilket tidningarna mer eller mindre förmedlade). Och även om han trots allt var det, så måste det finnas otroligt mycket enklare, mindre dramatiska och offentliga sätt att tysta honom.

Tiotusentals människor försvinner i England varje år. När det gäller utlänningar som Litvinenko skulle polisen förmodligen utgå från att han lämnat landet. Hur mycket enklare hade inte detta varit..?

Vad i allsindar skulle Putin och co ha att vinna på den såpan? Det skadade ju Rysslands rykte förskräckligt..
Och sådana resonemang utgår från att man tror att Putin eller hans direkt underställda skulle beordra mord till att börja med..

Litvinenkomordet är en helt annan femma. Där finns det mycket som pekar på rysk inblandning, och direkt på Lugovoj. Framför allt poloniumspåren, givetvis. Och dessa spår hade ju inte upptäckts om inte de brittiska läkarna hade varit så duktiga att de upptäckte vad Litvinenko led av. Inte en okänd, mystisk sjukdom, utan en förgiftning.

Ja, kanske…. Jag blev så trött på storyn att jag slutade läsa efter några veckor…

Men kanske, som du säger, så hade ryska konspiratörer inte räknat med att läkarna skulle förstå att det rörde sig om strålningsförgiftning.

MEN: Är det möjligt att någon kan vara så okunning om medicinska förhållanden i UK? Självklart undersöker de anledningen till att någon blir allvarligt sjuk utan någon till synes vettig förklaring…

Såklart kör de alla tester, och en test för strålningsförgiftning var inkluderad.

Dessutom började L. tappa sitt hår ganska så snabbt efter han blivit sjuk vilket alla ju vet är resultat av sådan förgiftning, eller alopecia.

Om det var en plot från högsta ort så börjar de verkligen tappa greppet! Det hade ju spillts en massa polonium runt omkring i London…

Jag minns inte alla detaljerna kring poloniumet som hittades vid Lugovoj, men jag håller med om att han verkar skum. Fast han kan ju också ha blivit “set up” – annars är han klantig!

Sen skall man inte tro allt som Brittiska polisen och säkerhetstjänsten säger heller. Det finns massor av exempel på att de ljugit för allmänheten eller pressen av olika anledningar. De skulle inte dra sig för att hålla tillbaka eller spä på teorier beroende på vad som är i UKs bästa intresse enligt deras åsikt.

Det kan ju ha varit något kriminellt som inte var politiskt. Eller t.o.m. UK själv, USA, Mossad, tjetjener, något annat ex.sovjet land… Litvinenko var inblandad i massor av konstigheter..

Tack för länken!

Ang. GQs “självcensur”.
Krasst ekonomiskt motiverad, tror jag.

Dissa ryssarna säljer bra i USA, men de inser förmodligen att ryssen på gatan förmodligen inte har lust att läsa sådana konspirationsteorier i en amerikansk tidning.

Plus – de ville väl inte riskera att dra till sig uppmärksamhet som en agiterande tidning i Ryssland eftersom det verkar som sådana tidningar går under rättså snabbt…

Jag tycker det var fegt: Om de verkligen tror att detta var en sann historia så borde de stå för det 100% – inklusive i Ryssland. Om inte, så borde de inte publicera artikeln alls.

Sean’s Russia blog har två intressanta teorier. Antingen handlar det om inkompetens – GQ:s utgivare fattade inte, att allt som står i artikeln är känt sedan länge i Ryssland, och inte bara i Ryssland. Eller konspirationsteorin, som går ut på att man låtsades gömma undan artikeln för att skapa publicitet kring den. Här är länken, välj själv…

ok jag läste artikeln som du länkade till. Verkar som en fånig “nyhet” precis som du säger. Jag kände till det här långt innan jag utvecklade mitt nyblivna intresse för Ryssland. Det stod ju för 17 om detta i gratistidningarna i tunnelbanan för flera år sedan. Knappast något scoop..

“Putins dark rise to Power” -vilken fjantig rubrik! Men det är klart att artiklar av den typen går hem i USA. Osama bin Laden har ju legat lågt på senaste tiden och Saddam har de redan haft ihjäl.

Dessa journalister borde ägna sig åt att granska sin egen hemskt tveksamma “demokrati” och misslyckade (åtminstone militärt sett) krig, i stället för att oroa sig för ryssarnas problem.

Jag håller absolut inte med om att journalister inte ska bry sig om det som händer i andra länder. Och artikeln kan ju vara av intresse för amerikaner som inte läste gratistidningarna i tunnelbanan för flera år sedan, eller inte minns vad de läste. Men den innehåller som sagt inget nytt i sak.

Kom ihåg den där intressanta artikeln om journalistik du länkade till nyligen: vi behöver mer “basic facts” och kanske inte fullt så mycket “news”.

Absolut. Men då ska det å andra sidan helst vara hårda fakta.

I detta konkreta fall tycker jag den här sentensen är relevant:

We often think of journalism as encompassing what we know. But a key part of journalism that usually goes unreported is what we don’t know.

Det var väl den här artikeln du menade?

Cordelia skriver: “Men NÅGONSTANS drar väl till och med skrupelfria agenter/säkerhetstjänster gränsen: Förmodligen när potentiella offer inkluderar småbarn och andra helt oskyldiga civila från deras egna land.. Det vill i alla fall jag tro!”

Det skulle jag också vilja tro.

Men det är svårt att göra när man har sett med vilket suveränt förakt för människoliv FSB & Co hanterade Beslan och före det Dubrovkateatern i Moskva.

Detta helt oavsett hur det är med om FSB sprängde husen eller inte. Jag är långt ifrån övertygad, men skulle nog hålla med Tobias om att scenariot är tillräckligt rimligt för att inte avfärdas rakt av som bara en konspirationsteori.

För några år sedan satt jag på en hotellrestaurang i Kiev och råkade höra fragment ur en konversation från ett bord placerat alldeles nära mitt men behändigt nog dolt bakom ett växtarrangemang. En mörk och skrovlig mansröst sa bland annat:

“Sotnie ton… V FSB est takie generaly, bljad… Estonia, blyad, tjlen Jevrozojusa, na chuj…”

I direktöversättning: “Hundratals ton… Inom FSB finns det generaler som, hora… Estland är, hora, EU-medlem, kuken…

Hans samtalspartner var betydligt mer lågmäld, och så värst mycket mer uppfattade jag inte, men mitt intryck var att de diskuterade hur man med hjälp av FSB-generaler skulle smuggla stora mängder av något in i EU via Estland. Både innehållet och stilen illustrerar ju bilden av FSB som en starkt kriminellt anfrätt organisation.

«Член Евросоюза, на хуй…» Det var riktigt roligt, oavsett det övriga.

Man kan höra allt möjligt på kaféer om man smälter in i inredningen.

Våren 2008 satt jag på ett litet konditori i Moskva, vid grannbordet satt fyra män som verkade diskutera en fastighet som Rysslands rikaste man Oleg Deripaska ägde, och som skulle byggas om till någon sorts affärslokaler. Det nämnde jag här.

Minns du sången “If the Russians love their children too” av Sting? En hit under kalla krigets sista år.. Jag minns att jag tyckte det var en absurd titel.

Kan inte tro att de kallsinnigt och medvetet offrade småbarns liv i teaterdramat..

Kanske gjorde de ett klumpigt misstag — missberäknade effekten av gasen som de använde, eller valde att tro på den mest positiva riskprognosen. Dumt och lite arrogant, men inte medvetet mord..

När de tog beslut i de här frågorna hade de otillräckligt med tid att göra bästa möjliga beslut. Dessutom fanns ju risken att terroristerna skulle döda ALLA i gisslan — detta hade ju varit värre.

Det som jag tycker är lite irriterande är att alla är så villiga att tro at just RYSSAR är allmänt illvilliga, inte älskar sina barn eller tycker att människoliv är statistik.

Det har ju inträffat gisslandraman på massor av ställen runt om i världen, men det är just när det händer i Ryssland som man utgår från att falskt spel var inblandat.

Tänk om samma situation hade inträffat i Frankrike, Storbritannien etc. Då hade SAS eller DGSE varit hjältar för att de flesta överlevde. De som dog hade varit martyrer, punkt slut.

Det jag inte förstår är varför synen på ryssars ingegritet är så mörk… De ryssar jag personligen känner är om något MER ärliga och moraliska än många andra jag känner.

Jag tror slarv och bristande resurser är deras största fel i sådana här situationer…
Eller?

FSB är inte detsamma som alla ryssar. Inte heller är den ryska statsmakten detsamma som alla ryssar.

Det är helt uppenbart att den ryska statsmaktens första prioritet både i Beslan och vid Dubrovka var att döda alla terrorister. Vad som hände med gisslan var andra eller tredje prioritet. Inkompetens spelade nog också in, speciellt i Beslan där man inte ens kunde spärra av brottsplatsen på tillbörligt sätt.

Man kan givetvis hävda att säkerhetsstyrkorna dödade alla terroristerna för att avskräcka från nya terrordåd. Men att avrätta medvetslösa terrorister (mistänkta, inte dömda!) med skott i huvudet, som man gjorde på Dubrovka, är givetvis olagligt även i Ryssland. Och dessutom får det en att undra om man inte ville få reda på vilka kopplingar terroristerna hade, vem som hjälpte dem – eller om man redan visste det, och inte ville att det skulle komma ut.

När det gäller Beslan så verkar det sannolikt att åtminstone en av terroristerna faktiskt var en dubbelagent i ryska polisens tjänst, och att terroristerna därför så lätt klarade sig genom vägspärrarna. Mer om detta kan man läsa i en rätt färsk artikel på Pravda Beslana.

Ja, jag vet inte. Det stämmer säkert att de är lite mer aggressiva och våldsbenägna än andra säkerhetstjänster. Inte så konstigt med tanke på Rysslands historia.

Men antiterroristenheterna i USA och Storbritannien är inte direkt några mysfarbröder heller. Tänk på de som kidnappats från mellanöstern till Guantanamo, tortyr osv.. Massor av människor har dött i olika skeden under dessa operationer. Men de skedde inte mitt framför näsan på hundratals människor med internetuppkoppling och en blogg— eller ens journalister. Till skillnad mot händelserna i Ryssland.

Eller den HELT OSKYLDIGA brasilienaren som blev skjuten flera gånger i huvudet (avrättad) mitt på en tunnelbanestation i London. Polisen TRODDE att han kanske var terrorist. Poliserna som var ansvariga fick inte ens en reprimand. Allt för kampen mot terrorn..

Det finns ju en massa fler exempel.. Klart att det hade varit bättre om terroristerna hade överlevt.. Men hade de inte sprängmedel runt hela kroppen? Det behövdes ju bara att de vaknade till ett ögonblick för att utlösa…

“Ja, jag vet inte. Det stämmer säkert att de är lite mer aggressiva och våldsbenägna än andra säkerhetstjänster.”

:-DDD

Cordelia, var det länge sedan du började intressera dig för Ryssland?

@KGB TV – Ditt nick gör väl din ståndpunkt mer eller mindre klar.

Den största skillnaden mellan säkerhetstjänsterna i öst och väst anser jag vara PR. Det finns väl sisådär tusen filmer som visar hur bra och rättrådiga MI5 och CIA är i kampen mot de onda krafterna…

Skillnaden för min del är att jag sett s.k. onda länder (enligt väst) på nära håll, och enligt min syn så finns det oftast inte några enkla svar. Allt har en bakgrund och en komplicerad historia.

Medias och Hollywoods beskrivningar är nästan alltid överdrivna, felaktiga eller lögnaktiga. Men du å andra sidan verkar ha svaren klara för dig.

Absolut Cordelia, jag förstår faktiskt inte varför man inte talar mer öppet om hur de brittiska och amerikanska specialtjänsterna under 1900-talet mördade miljontals av sina landsmän och skickade ännu fler i arbetsläger. Måste vara de där PR-nissarna som manipulerar oss.

Cordelia: “Skillnaden för min del är att jag sett s.k. onda länder (enligt väst) på nära håll”.

:-DDD

Den grundläggande skillnaden mellan oss är, Cordelia, att medan du med flera (t.ex. Jan Myrdal) “har sett s.k. onda länder” har jag bott i de, och de råkade vara utan “s.k.”.

KGB-TV: Den grundläggande skillnaden mellan oss är, Cordelia, att medan du med flera (t.ex. Jan Myrdal) “har sett s.k. onda länder” har jag bott i de, och de råkade vara utan “s.k.”.

Håller med dig helt! Hade Cordelia sedan barndomen bott i nåt av före detta sovjetiska länder, då kunde hon förstå att saker är ibland t.o.m värre än Hollywood beskriver dem!

Jag tror kommentaren om Dubrovka och Beslan syftade på att myndigheterna efteråt vägrade avslöja vad det var för gas gisslan höll på att dö av, vilket kan ha hindrat läkarna från att rädda dem, samt att de – om jag uppfattat det rätt – verkar ha skjutit med granatgevär in i skolan. Jag har träffat tillräckligt med ryssar för att begripa att de också är människor, men tycker ändå att både du och Sting är rätt naiva – även om hans låt är fin. En sak som möjligen kan vara värd att tänka på i sammanhanget är att svåra tider lockar fram både det bästa och det sämsta i människor.

Grani.ru har i dag publicerat en ny text kring sprängningarna, bland annat med intervju av Kovaljov.

Det verkar helt klart att det inte var socker i säckarna i Rjazan, och att ingen köpte patroner för tändandordningen i den lokala vapenbutiken som den officiella versionen påstår. Lögn på lögn på lögn.

Kovaljov vill ändå inte tro att FSB var direkt ansvarig för sprängningarna, men menar att de kan ha varit inblandade i periferin. Själv vet jag inte riktigt längre vad jag ska tro.

Vet inte riktigt vad Kovaljov sysslar med nuförtiden, men det är väl symptomatiskt för dissidenter som försöker verka inom systemet att de inte riktigt vill tro det värsta om det.

Vet du inte riktigt längre vad du ska tro?
Historien borde ha lärt dig att tro alltid det värsta om KGB, till motsatsen är bevisat. ;)

Där var en del intressanta anmärkningar från Kovaljov. Främst om hur hans undersökningskommission systematiskt hindrats från att på något vettigt sätt få förhöra de boende i Rjazan-huset, experten som detekterade hexogen, den förste polisen på plats, samt “figuranterna” från FSB.

Äsch, det är nog mest trams. Advokaten i fråga är en Karelenaktivist som bland annat driver några fastighetsmål i Karelen åt finnar som vill få tillbaka sina gårdar. Lär inte gå.

Om det stämmer att han lämnade in sin inmutningsansökan före North Stream så kan han möjligen fördröja projektet något. Men i princip har ju Finland redan sagt ja.

Finns lite mer kött på benen här och här.

Oj, detta är ett av mina favoritdiskussionsämnen, och jag har (pga semesterresa) inte sett ditt inlägg förrän nu. Räkna med att jag kommer att blanda mig i diskussionen så snart jag får några minuter över, och har hunnit läsa alla kommentarer.

Visst! Det är ju bara 38 kommentarer hittills ;-)

Förresten så har Paul Goble nu översatt det Kovaljov sade i Grani.ru. Som sagt så verkar han med åren blivit allt mer övertygad om att FSB kan ha varit inblandat i sprängningarna. Och han om någon borde veta.

Här är en samling artiklar ur Novaja Gazetas arkiv som inte diskuterats direkt här ännu. Jag tycker det är mycket intressant i sammanhanget att gå tillbaka till ursprunget för “konspirationsteorin” som kom till långt innan Berezovskij bröt med Putin.

De första är skrivna av Pavel Volosjin:

1. Första artikeln(?) publicerad 14:e februari 2000: http://www.novayagazeta.ru/data/2000/11/01.html

1. Sockersäckarna med hexogen på det militära lagret utanför Rjazan (här finns även en bild på detonatorn från Rjazan-incidenten): http://www.novayagazeta.ru/data/2000/18/01.html

2. Socker eller hexogen: http://www.novayagazeta.ru/data/2000/15/06.html

3. Menige Pinjaev åtalad för stöld av en näve socker, trots att han (sannolikt efter påtryckningar) påstod att han ljugit ihop allt. http://www.novayagazeta.ru/data/2000/21/02.html

4. Ett förfalskat brev från de boende i Rjazan-huset: http://novgaz.ru/data/2000/69/14.html

5. Om hur franska journalister slängdes ut ur landet efter att ha försökt undersöka Rjazan-övningen: http://www.novayagazeta.ru/data/2001/93/12.html

Ett litet urval av andra Novaja Gazeta-artiklar i ämnet:

Total sågning av “Övnings”-versionen av händelserna i Rjazan: http://www.novayagazeta.ru/data/2000/22/06.html

Om informationskampanjen mot Novaja Gazeta efter avslöjandena: http://www.novayagazeta.ru/data/2000/21/03.html och http://www.novayagazeta.ru/data/2000/15/06.html
och http://www.novayagazeta.ru/data/2000/23/04.html

Om Duma-omröstningen för att kräva svar från riksåklagaren med anledning av Rjazan-“övningen”: http://novgaz.ru/data/2000/19/04.html

Om sprängämnesförsäljning inom “de kompetenta organen”: http://novgaz.ru/data/2001/77/22.html

Några utdrag ur Fel’sjtinskijs och Litvinenkos bok: http://www.novayagazeta.ru/data/2001/61/05.html

En speciell artikel för Novaja Gazeta av Nikolaj Nikolajev (han som ledde det sedermera ökända NTV-programmet om Rjazan-incidenten): http://novgaz.ru/data/2005/67/24.html

Brevet från Atjemez Gotjiajev (den huvudmisstänkte för sprängdåden enligt den officiella versionen): http://www.novayagazeta.ru/data/2005/18/08.html

Även i sina kommentarer till detta “10-årsjubileum” är Sjenderovitj lysande i intervjun i Echo Moskvy (sista biten, som börjar ungefär 30 minuter in i videon): http://www.echo.msk.ru/programs/personalno/618785-echo/ Han är främst förvånad och upprörd över att inte fler ryssar tycks vara intresserade av att få svar på alla de frågor som kvarstår.

Och här är hela den Berezovskij-sponsrade dokumentärfilmen “Pokushenie na Rossiju” (gjord efter det att Berezovskij brutit med Putin och tvingats fly Ryssland) som på ett mer fokuserat sätt än “Nedoverie” lägger fram de viktigaste argumenten för teorin om FSB-inblandning: http://www.youtube.com/view_play_list?p=879DDAA4273A5919&search_query=%D0%BF%D0%BE%D0%BA%D1%83%D1%88%D0%B5%D0%BD%D0%B8%D0%B5+%D0%BD%D0%B0+%D1%80%D0%BE%D1%81%D1%81%D0%B8%D1%8E Den innehåller bland annat fler klipp från den kanske allra sista riktigt fria NTV-sändningen, intervju med mannen som detekterade hexogen (se del 2) mm, mm.

Joo.. Vad hade egentligen Berezovskij själv för relation till denna blodiga aktion? Visst försökte han väl organisera maktöverlämnandet till Putin (där terrordåden fyllde en viktig funktion) innan de blev osams?

Berezovskij bär naturligtvis personligen ett mycket stort ansvar för att Putin kom till makten. Han var en av nyckelfigurerna i den korrumperade “familjen” kring Jeltsin som genom att föra fram Putin till makten (inte minst med hjälp av Berezovskijs TV-kanal ORT) och få dennes garantier tänkte rädda sina egna skinn.

I Jetsins fall gick det bra, han fick livstids åtalsimmunitet redan första januari 2000. I Berezovskijs fall gick det sämre. Direkt efter att Putin vunnit presidentvalet uppstod en akut konflikt mellan de båda herrarna som därefter förvärrades ytterligare när ORT togs över av staten och Berezovskij tvingades till slut fly landet för att inte bli fängslad. Jag har för mig att detta beskrevs ganska ingående i Alexander Goldfarbs bok om Litvinenko (“Death of a dissident”), om någon är intresserad av att läsa mer. (Goldfarb har, om jag inte missminner mig arbetat för Berezovskij sedan sent 90-tal)

Det är något av en ödets ironi att Berezovskijs TV-kanal ORT var den som främst angrep och dementerade Novaja Gazetas “konspirationsteori” om sprängningarna inför valet 2000, dvs samma teori som Berezovskij själv i exil sedan sponsrade en dokumentärfilm om.

Jag har visserligen inga särskilt höga tankar om Berezovskij, men vi får nog ändå utgå ifrån att han trots sin roll i familjen inte var invigd i någon djävulsk plan för att spränga oskyldiga ryssar i sömnen, om en sådan nu existerade. I så fall vore hans uppenbara ansträngningar att belysa dessa händelser fullständigt ologiska.

Jo, men vad var då Berezovskijs plan för maktövertagandet, om terror och Tjetjenienkrig inte ingick i den? Eller var han i själva verket en bifigur i de sammanhangen, som bara stod till tjänst med sin tv-kanal?

Detta är förstås frågor som jag inte har något säkert svar på.

Det handlade ju i och för sig inte om något maktövertagande i egentlig mening utan snarare ett försök av samma styrande klan att behålla sitt inflytande, vilket ju knappast är något att förundras över. Att det nya kriget i Tjetjenien var en viktig del i Putins stigande popularitet tror jag alla är överens om. Frågan är väl dock hur långt man var beredda att gå för att få till ett nytt sådant krig.

I de sammanhangen har det ju spekulerats i att Berezovskij ska ha betalat Basajev och Chattab för den till synes helt galna attacken mot Dagestan, som dock, märk väl, inte visade sig vara tillräcklig för att få med sig varken folkopinionen eller någon bred politisk majoritet för ett nytt krig.

Och det är just när detta blivit uppenbart som de märkliga bombattentaten (som inga terrorgrupper någonsin tog på sig – och som upphörde direkt när det nya kriget hade inletts) kommer och ändrar på den saken…

Här är några länkar till FSB:s egen hemsida som jag tycker är intressanta i sammanhanget:

1. Redan i september 1999 (innan Rjazan-övningen) var misstankarna mot FSB gällande inblandning i dåden så starka att organisationen kände sig tvungen att gå ut med en dementi, som dock naturligtvis inte innehåller några motargument i sak: http://www.fsb.ru/fsb/press/message/single.htm!id%3D10340845%40fsbMessage.html

2. En artikel och en “Pressrelease” med den officiella versionen publicerad 16:e mars 2000, någon vecka innan presidentvalet där Putin första gången valdes: http://www.fsb.ru/fsb/press/message/single.htm!id%3D10340886%40fsbMessage.html och http://www.fsb.ru/fsb/press/message/single.htm!id%3D10340884%40fsbMessage.html (inte ett ord om vilken typ av sprängämne som användes)

3. Intervju med general-löjtnant Ivan Mironov från FSB som detaljerat redovisar den officiella versionen tre år efter det första attentatet i Moskva (september 2002). Han beskriver bland annat “arabernas” motiv bakom sprängattentaten (som för mig låter fullständigt osannolika – eller åtminstone extremt korkade) samt redogör ingående för hur bomberna var uppbyggda (en för FSB tidigare okänd typ bland annat innehållande trotyl (och socker!) som man dock senare ska ha hittat arabiska instruktioner för i Tjetjenien). Inte ett ord om hexogen: http://www.fsb.ru/fsb/smi/interview/single.htm!id%3D10342755%40fsbSmi.html

4. En artikel ur Kommersant från slutet av 2002 som är så nära den officiella versionen (och väldigt smickrande för FSB) att FSB valt att publicera den på sin hemsida helt utan kommentarer: http://www.fsb.ru/fsb/smi/overview/single.htm!id%3D10342347%40fsbSmi.html Intressant här är att det enligt denna artikel inte tycks råda någon tvekan om att det var just hexogen (utblandat med socker och fraktat i sockersäckar precis som vid “övningen” i Rjazan) som användes, vilket totalt motsäger FSB:s påståenden att det inte var frågan om hexogen vid något av attentaten – se t.ex. punkt 3 ovan. Vi bör också komma ihåg att det inte var förrän långt efter det att “övningen” i Rjazan genomfördes som FSB påstår sig ha lyckats förstå vilken typ av sprängämnen som hade använts.

5. Sidan med efterlysta: http://www.fsb.ru/fsb/search.htm Denna sida tycker jag väcker väldigt många frågor. Trots att hussprängningarna 1999 enligt den officiella versionen är en uppklarad affär så upptas fortfarande 10 år senare nästan hela listan med av FSB efterlysta av personer som “misstänks” för inblandning i dessa dåd. Och detta trots att samtliga av dessa utom en sedan många år är “förintade”, “likviderade” eller “anhållna” för att använda FSB:s egen terminologi (ingen av dem är förresten tjetjen).

Listan är väldigt slarvigt skriven och uselt uppdaterad och ger inte mig något seriöst intryck (jämför gärna t.ex. med FBI:s motsvarande listor). Någon var inne på hur proffsig organisation FSB är (eller borde vara?) och ville därmed utesluta att det till synes slarvigt utförda uppdraget i Rjazan skulle kunna vara en skarp operation. Listan med efterlysta (liksom andra delar av deras website) ger ett allt annat än proffsigt intryck.

Jag har många gånger under de senaste 5 åren funderat på om inte FSB:s lista med efterlysta (den har inte förändrats nämnvärt de senaste 6-7 åren förutom gällande de två personer som inte ska ha haft med sprängningarna att göra) i själva verket inte existerar för att FSB vill ha hjälp att hitta eftersökta brottslingar (i så fall är den ju usel) utan endast är tänkt att fungera som någon form av “bevis” eller “success story” gällande deras utredning av sprängattentaten. Jag kan inte hitta någon annan rimlig förklaring till att inga andra misstänkta terrorister, vilka Ryssland ju knappast haft någon brist på under Putins tid vid makten, tagits med på denna lista.

Intressant – och mycket – du har grävt fram. Jag tittade snabbt på en del av länkarna, bland annat intervjun med Mironov från 2002. På vilket sätt menar du att motivet skulle vara orimligt?

En annan sak jag lade märke till i samma text var att det svåridentifierade sprängmedlet tidigare sades ha använts i Tashkent. Även där anses ju uzbekiska säkerhetstjänsten ha legat bakom åtminstone dåden 2004. Fast här är det väl februari 1999 man talar om? Hur det var den gången har jag inte helt klart för mig.

Helt orimligt är det påstådda motivet förstås inte, men jag tycker det känns väldigt uppdiktat. Till exempel snacket om att “skapa en andra front”, “dra in alla Nordkaukasus folk i kriget” och “fullständigt skrämma skiten ur Ryssland” (fri översättn.) låter väldigt irrationellt. Jag tror inte ens en halvgalen terrorist som Chattab kan ha trott att det skulle vara en framgångsrik strategi. Å andra sidan tycks ju även attacken mot Dagestan (som har nämnts i tidigare kommentarer) i högsta grad ha varit irrationell.

Gisslantagningarna i Budjonnovsk, Kizljar, Nord-Ost och Beslan var ju alla terrordåd av en helt annan typ där tydliga krav relaterade till kriget framfördes. De flesta spräng-terrordåd med anknytning till Kaukasus har varit specifikt inriktade mot militära, polisiära eller andra administrativa mål. Flygplanssprängningarna och konsert-bombningarna hör förstås inte dit, men de har väl bevisats vara självmordsdåd utförda av desperata tjetjenska änkor som fått alla sina släktingar dödade. Hussprängningarna 1999 passar helt enkelt inte in i bilden och jag har svårt att identifiera något rimligt motiv.

Och ja, det är sannolikt sprängdåden i Tasjkent i februari 1999 som åsyftas, men även där är det ju högst oklart vilka som låg bakom och det har även där spekulerats i statlig inblandning.

Stängt för kommentering.