Nu sitter jag på flygplatsen i Istanbul, reportageresan till Kirgizistan börjar här. Få se när jag nästa gång har tillgång till internet och tid att skriva ner något.
På flyget från Kastrup satt en dansktalande turk bredvid oss och hällde i sig fyra småflaskor vin. Halva sista glaset hällde han över sig själv och på golvet, därefter serverades han inte längre. Så han gick till sina resekamrater några rader bort och snyltade på deras Gammeldansk. Men han var snäll och hällde inget över oss.
Kvällens fotbollsmatch mellan Turkiet och Armenien som spelas i Bursa är en viktig nyhet här trots att båda lagen redan har förlorat sin chans att komma till slutspel. Armeniens president kommer att närvara, men nobbade en lunchinvit från sin turkiske kollega. Biljetterna skulle ha kostat 150 lira (drygt 700 spänn), men delas nu ut gratis, eftersom idrottsfantasterna inte är så nyfikna på spel i de lägre divisionerna.
Närmandet mellan Turkiet och Armenien är inte okontroversiellt i Turkiet och inte heller i Armenien. Här i Turkiet har oppositionen till och med hävdat att allt har kokats i hop av västländer som vill förnedra Turkiet och tvinga landet att erkänna massmordet på armenierna – trots att det inte står något om massmordet i det avtal om återupprättande av diplomatiska förbindelser som de två presidenterna skrivit under. Konspirationsteorier påminner de argument som ryska nationalister brukar komma med: “alla vill oss illa, ingen respekterar oss”.
Det mer seriösa argumentet mot återupprättandet av diplomatiska förbindelser är konflikten kring Nagorno-Karabach. För att undvika oönskade politiska budskap på kvällens match var det tänkt att bara turkiska och armeniska nationella symboler skulle vara tillåtna på läktaren, men i sista stund tillät borgmästarämbetet i Bursa även azeriska flaggor – ett klart politiskt ställningstagande.
Tretusen poliser ska hålla koll på publiken. Matchen börjar klockan 21, så vad som eventuellt händer där får jag reda på först när vi har landat i Kirgizistan. Det sker klockan fyra på torsdagsmorgonen, så det första vill göra just då är att sova en stund.
När jag väl kommer åt internet igen lägger jag upp fler bilder här.
7 svar på ”Mellanlandning i Istanbul”
Det har varit stora protester från armeniska nationalister också.
Det var 60 000 personer som protesterade i Jerevan för några dagar sen och det kan bli fler om samarbetet utvecklas ytterligare. Dessa människors förfäder kan mycket väl ha blivit mördade av de osmanska turkarna under folkmordet.
En förutsättning för samarbete mellan Armenien och Turkiet borde vara att Turkiet erkänner folkmordet på armenier.
Kirgizistan är ju ett intressant land. Visst har det varit en “färgrevolution” i Kirgizistan om jag minns rätt?
Ja, de hade en “tulpanrevolution” 2005 när dåvarande presidenten Askar Akajev jagades ur landet. Efterträdaren Kurmanbek Bakiev har väl dock tyvärr visat sig vara minst lika dålig…
Jag har läst att Kirgizistan har infört en lag att man måste sjunga nationalsången vid ceremonier. Ligger det nån sanning i det?
När nationalhymnen framförs vid officiella tillställningar måste man inte bara resa sig och hålla höger hand över hjärtat, utan också sjunga med. Det är straffbart att inte sjunga. Redan på dagis lär barnen sig nationalhymnen utantill.
Michalkov röker bambu…
Ничего себе артефакты! Эк их кризис припёк… :)
Армению, что ли? Или Турцию? Но последнее слово еще не сказано, пока еще границу не открыли…