Sergej Magnitskij och dödens kalender

Allt oftare känns det som om utvecklingen i Ryssland lättast går att utläsa i namnen på de personer som mördas eller på annat sätt dör under märkliga omständigheter.

Året började med mordet på advokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasia Baburova i centrala Moskva. Likaså i januari mördades tjetjenen Umar Israilov på öppen gata i Wien. Han hade anmält Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov för tortyr hos Europeiska människorättsdomstolen och vägrade ta tillbaka sin anmälan.

I juli sköts den tjetjenska människorättsaktivisten Natalja Estemirova. I augusti sköts den tjetjenska människorättsaktivisten Zarema Sadulajeva och hennes man Alik Dzjabrailov. I oktober mördades Maksjarip Ausjev, den ingusjiske företagaren som blev oppositionsaktivist när hans son kidnappades av polisen.

Förra veckan lades tre nya namn till denna dödens kalender. Juristen Sergej Magnitskij dog i rannsakningsfängelset Matrosskaja Tisjina i Moskva i brist på läkarvård måndagen den 16 november. Senare samma kväll sköts den antifascistiska aktivisten Ivan Chutorskoj ihjäl i sin trappuppgång i Moskva. Och sent på torsdagskvällen den 19 november sköts prästen Daniil Sysojev ihjäl i sin kyrka i södra Moskva.

Av dessa tre fick mordet på Daniil Sysojev stor uppmärksamhet i de statsstyrda massmedierna. Samtidigt utlovade rysknationalistiska organisationer belöningar för information som kan leda till gripande av den skyldiga, uppenbarligen i tron att det är muslimer som ligger bakom dådet.

Mordet på antifascisten Ivan Chutorskoj nämndes så vitt jag kan se inte i de stora nyhetssändningarna i stats-tv, inte heller Sergej Magnitskijs död. Högerextremistiskt våld har för länge sedan har upphört att vara en nyhet i Ryssland, inte heller förvånar det någon att människor dör i ryska fängelser. Och det är per definition ingen nyhet i de statliga kanalerna att någon som anklagar myndighetspersoner för brott själv hamnar bakom galler.

Ändå är det de två sistnämnda fallen som säger mest om dagens Ryssland. Högerextremistiskt våld har jag redan skrivit om, men fallet Magnitskij förtjänar mer uppmärksamhet än det fått i svenska medier. Vad jag kan se har bara Svenska Dagbladets Jan Blomgren nämnt honom, och då helt kort.

Härvan kring Sergej Magnitskij handlar egentligen inte alls om honom, utan om det stora investmentbolaget Hermitage Capital, vars ägare Bill Browder kastades ut ur Ryssland år 2005, när han hade börjat gräva för djupt i företag som anses vara nära kopplade till höga befattningshavare i regeringen. Browders ryska visum annullerades eftersom han ansågs vara en fara för Rysslands nationella säkerhet. Han berättar hela sin historia i den här videon.

Senare stormade ryska skattepolisen Hermitage Capitals kontor i Moskva och beslagtog bland annat registreringsdokumenten för tre dotterbolag, som därefter på ett oförklarligt sätt hamnade i händerna på ett antal målvakter och började agera självständigt. De lämnade in nya skattedeklarationer som visade stora underskott, begärde och fick omedelbart tillbaka 5,4 miljarder rubel (1,4 miljarder kronor) i vinstskatter som de “felaktigt” hade betalat in. Det brukar inte vara lätt att få tillbaka så stora summor från ryska skattemyndigheten utan kontakter på relativt hög nivå, och ersättning på samma höga nivå. Pengarna verkar ha försvunnit spårlöst.

Juristen Sergej Magnitskij agerade på uppdrag av Hermitage Capital när han undersökte den märkliga härvan och kom fram till att två polisofficerare som varit med och stormat Hermitage Capitals kontor troligen var inblandade i den konstiga skatteaffären. Han vände sig till åklagarmyndigheterna och vittnade mot polisofficerarna, varav en hette Artiom Kuznetsov. Några månader senare greps Magnitskij själv, anklagad för skatteplanering. En av förundersökningsledarna råkade heta Artiom Kuznetsov.

Senare försvann Kuznetsov ur bilden, men förundersökningen fortsatte. Enligt vad han själv skrev till en av förundersökningsledarna ska Magnitskij ha erbjudits villkorlig dom om han gick med på att vittna mot Bill Browder. Magnitskij sade uppenbarligen inte det han förväntades säga, eftersom han flera gånger flyttades till nya fängelseceller med allt sämre förhållanden, och eftersom han trots flera klagomål förvägrades den läkarvård han behövde. Novaja Gazeta har publicerat långa avsnitt ur Magnitskijs fängelseanteckningar samt hela anteckningshäftet som ett pdf-dokument. En kortare sammanfattning av anteckningarna på engelska finns på RFE/RF:s webbplats.

Den 11 november lämnade Sergej Magnitskij in ett officiellt klagomål där han påstod att det under förundersökningens gång hade gjorts ändringar i en del av dokumenten som användes som bevis mot honom. Fem dagar senare var han död.

Enligt den första officiella versionen dog den 37-årige Magnitskij av hjärttack. Senare fick hans försvarsadvokat veta att han i stället dog av pankreatit, en sjukdom som hade diagnostiserats tidigare och som han förmodligen hade behövt opereras för. Magnitskijs mor krävde en ny, oberoende undersökning av dödsorsaken, men myndigheterna vägrade att ordna en sådan.

Förundersökningen mot Magnitskij läggs nu ner, eftersom han är död, efter ett år i fängelse utan rättegång. Men det skulle fortfarande vara intressant att veta vart de återbetalade skattemiljarderna tog vägen.

Uppdatering: Den 27 november publicerade SvD en större artikel om Magnitskij.

Mer på temat:

• RFE/RL – Lawyer’s Death Puts Spotlight On Kremlin’s Battle With Investment Fund
• WSJ – Murder by Natural Causes
• BBC – Russia ‘is now a criminal state’, says Bill Browder
• Telegraph – Bill Browder accuses Russian corporate raiders of $230m fraud
• Video – Hermitage Reveals Russian Police Fraud
• Коммерсант – Дело Hermitage Capital умерло в тюрьме
• Огонёк – “В расследовании смерти Магнитского не заинтересован никто”
• Огонёк – “В России инвестор рискует свободой”
• Ведомости – Ratio economica: Модернизация-37
• РИАН – Медведев поручил Минюсту и прокуратуре расследовать смерть Магнитского