Den här gamla sovjetiska propagandafilmen från 1949 gjordes förmodligen för att locka nya sovjetiska invånare till det ostpreussiska område vars sista tyska invånare precis hade förvisats från sin hemstad. Königsberg hade bytt namn och blivit Kaliningrad. Så här ska Kaliningradborna enligt filmen ha skrivit i ett brev till Stalin:
Vi håller det för en stor ära att arbeta i Kaliningrads län vars grundande har inspirerats av Er, kamrat Stalin! Vi är stolta över att Fosterlandet har gett oss uppgiften att förvandla dessa forna slaviska jordar till en blomstrande del av den Sovjetiska stormakten här på Östersjöns kust.
På något sätt får filmens historieskrivning mig att tänka på dagens Ryssland. Nu har ju president Dmitrij Medvedev precis grundat en kommission vars uppgift är att “motarbeta historieförfalskningar som strider mot Ryska Federationens intressen”. Andra sorters historieförfalskningar är givetvis inget att bry sig om.
En av medlemmarna i kommissionen är dumaledamoten Sergej Markov som nu vädrar morgonluft på radiostationen Echo Moskvy där han berättar vad kommissionen ska vara bra för:
I våra grannländer har statsmakten usurperats av grupperingar som använt sig av rysskräck som ideologi, som inte bara gjort rysskräck till sin ideologi utan också till statens politik, och som lagt statens hela styrka bakom förfalskning av historia. Detta görs av Estland, Lettland, Ukraina…
Den stora historieförfalskningen som kommissionen ska motarbeta handlar uppenbarligen om att Sovjetunionen skulle ha ockuperat de baltiska länderna. Så var det ju givetvis inte.
Ordförande i den nya antiförfalskningskommissionen blir Sergej Narysjkin, chef för presidentadministrationen och enligt uppgift Vladimir Putins kurskamrat på KGB-skolan. Där sitter också chefen för underrättelsetjänsten SVR samt en representant för säkerhetstjänsten FSB. De kan säkert hålla ordning på alla historiker som försöker komma med ofördelaktiga historieförfalskningar.
Jag föreslår att kommissionen påbörjar sitt arbete med att skicka kopior av Kaliningradfilmen från 1949 till alla länder kring Östersjön. Jag har dragit mitt strå till stacken genom att förse filmen med svensk text.
Mer på temat:
10 svar på ”Stalins slaviska Kaliningrad och andra historier”
Kalle skrev:
“På något sätt får filmens historieskrivning mig att tänka på dagens Ryssland. Nu har ju president Dmitrij Medvedev precis grundat en kommission vars uppgift är att “motarbeta historieförfalskningar som strider mot Ryska Federationens intressen”[…]
En av medlemmarna i kommissionen är dumaledamoten Sergej Markov som nu vädrar morgonluft på radiostationen Echo Moskvy där han berättar vad kommissionen ska vara bra för:
I våra grannländer har statsmakten usurperats av grupperingar som använt sig av rysskräck som ideologi, som inte bara gjort rysskräck till sin ideologi utan också till statens politik, och som lagt statens hela styrka bakom förfalskning av historia. Detta görs av Estland, Lettland, Ukraina…”
Ryssland har med andra ord för avsikt att skriva och upprätthålla lagar i andra länder med hjälp av kommissionen, om jag förstår det rätt?
M.v.h. Roger Klang, Lund
Riktigt intressant historiedebatt på Echo Moskvy! Men, jag undrar ibland om Putin-supportern, “Kreml-spin doctorn” och numera Duma-ledamoten Sergej Markov (som jag förresten en gång skjutsat i min gamla SAAB) själv tror på allt han säger:
“Мы должны освободить историков в Украине, Латвии, Эстонии, Грузии, Польше от того гнета государственной диктатуры, которая осуществляется по отношению к ним.”
Jag är övertygad om att varje försök från kommissionen i fråga att “befria” historikerna i de uppräknade länderna skulle vara ytterst kontraproduktivt. :)
Ryzjkov gör för övrigt en bra insats i programmet genom att ifrågasätta kommissionens verkliga syften och genom att framhålla att det vettigaste man kunde göra om man verkligen ville motarbeta historieförfalskning vore att öppna alla de arkiv med dokument från Sovjettiden som idag är stängda och oåtkomliga för historiker. Markov påstår därefter att arkivöppning kommer att vara en av kommissionens huvudsysselsättningar. Om så blir fallet är det utmärkt. Någonting säger mig dock att andra frågor kommer att prioriteras.
Angående textningen så var det kanske lite väl fritt att översätta “оплот”(fästning) till “brohuvud”(плацдарм) om man ska vara petig… :)
Jo, i princip har du rätt, “fästning” kanske är mer korrekt än “brohuvud” för оплот. Men i meningen före står ordet крепость som jag översatt just som “fästning”, och det behövdes variation. Har nu ändrat till “fort”, det kanske är bättre?
I övrigt kunde jag inte hitta någon bra översättning för “потомки немецких псов-рыцарей”. “Псы-рыцари”, “riddarhundar”, är enligt ryska källor en översättning av ett ord som Marx använt om tyska ordens riddare i något av sina verk. Vet inte om det är sant, men ordet har blivit känt genom den klassiska filmen om Alexandr Nevskij från 1938/41.
För den som inte kan ryska, här är min ungefärliga översättning av Markovs mening i Mattias kommentar:
“Vi måste befria historikerna i Ukraina, Lettland, Estland, Georgien och Polen från förtrycket av den statliga diktatur som tillämpas mot dem.”
Som tur är så är dock Markov inte ensam i kommissionen. Hörde precis Nikolaj Svanidzes (som vanligt) väl avvägda kommentarer i Echo Moskvy, var annars. Han säger samma sak som Ryzjkov, med den skillnaden att han själv sitter med i kommissionen.
Det som är mest oroande med kommissionen är egentligen namnet. Men kommissionen kanske är en kompromiss, man grundar den i stället för att lagstifta mot “förnekelse av Sovjetunionens seger”, något som länge diskuterats. Då är det ju viktigt att visa (eller göra sken av) att kommissionen ska försvara den sovjetiska tolkningen av historien.
Det lustiga är att man i filmen hoppar över perioden 1920-40 och ger sken av att “fasciststyret” följde direkt efter rövarriddarnas. Man hade ju ändå haft en kort mellanperiod av demokrati även i Tyskland. Återstår att se om man kommer att göra likadant med nutida Ryssland. Nämligen att påstå att det nya av säkerhetsmännen ledda “rodina” kom direkt efter Sovjet.
Intressant är att det är en karelsk kille som kommer med ideér om papperstillverkningen. Karelen hade stora skogstillgångar och utveclades i början av 1930-talet med hjälp av amerikafinnarna så att dess produktion närmade sig Finlands. Det satte Stalin stopp för. Resurserna behövdes centralt och marken för Stalin-kanalen. Märkligt nog var någon av dem vid liv 1949.
Tydligt framkommer i vart fall att länet Kaliningrad behövdes för den isfria hamnens skull.
Bra jobbat Kalle! Den satiriska filmen av ögonsjukdomar var en riktig pärla. Man ser ändå vad man vill eller behöver se.
Tja, egentligen hoppar man över perioden 1255-1941… Slaviska jordar och anfall mot det sovjetiska fosterlandet var det.
Men ögonsjukdomar? Menade du Televizorlåten Otjki?
Vilken guldpärla! Tack för att du textade.
Undrar hur de hittade full befolkning till en helt “ny” stad på bara några år? Var de nya invånarna voluntärer, eller hur hamnade de där?
Måste varit märkligt för de nya invånarna att flytta in i de tyska invånarnas gamla hus. Många flydde väl hals över huvud och lämnade kvar en massa ägodelar.
Tack Kalle! Vilken pärla Du hittat! Hur hinner Du med allt?
Patetiskt detta med historiekommissioner i ett land som alltmer ser sig som efterföljare till Sovjetunionen, en stat som byggdes på lögner från början till slutet.
Men jag gissar att detta (som så ofta) (lyckligtvis) får motsatt effekt. Det finns nog ett visst element av spel för gallerierna med i detta närmast löjeväckande initiativ.
Jo, fast man kan ju undra vem som spelar, och för vilka gallerier.
Angående detta, intressant intervju med Vladimir Vojnovitj på Echo i går. Man får lust att läsa Tjonkin en gång till.
Även programmet med Nikita Sokolov i serien Именем Сталина är absolut värt att lyssna på.
Hur jag hinner? Tja, tittar inte så mycket på tv…
Vilka likheter och skillnader finns med den svenska statliga myndigheten Forum för levande historia?
Jag gillar stämningsförändringen i videon :)