Estlands ryssar trötta på gettot

По-русски

– Lämna gettot!

Det rådet ger Jevgenij Krisjtafovitj till andra unga ryssar i Estland. Bytet av skolspråk från ryska till estniska på gymnasiet är ett steg i rätt riktning, tycker han.

Fler än en av fyra invånare i Estland har ryska som modersmål. Ungdomsaktivisten Jevgenij Krisjtafovitj är en av dem. Ändå tycker han inte att ryska språket borde få liknande status i Estland som svenskan har i Finland.

– Nej, det går inte att jämföra. Finlandssvenskarna har bott här i tusen år. De flesta ryssar flyttade till Estland under de senaste årtiondena, medan landet var ockuperat.

Både Jevgenij Krisjtafovitj och hans mamma är födda i Estland. Ändå hade ingen av dem automatisk rätt att bli medborgare.

– Min mormor tvångsförflyttades till Estland 1942 av tyska trupper. Min morfar kom två år senare som soldat i sovjetarmén. Mina farföräldrar skickades hit redan 1939 när de första sovjetiska baserna öppnades. Så jag är tredje generationens ockupant, säger han och skrattar.

Estlandsryssarnas stora problem är att alltför många isolerar sig och inte lär sig landets officiella språk, tycker Jevgenij Krisjtafovitj.

Själv hade han tur. Hans tvångsförflyttade mormor tyckte att det var hennes skyldighet att lära sig landets språk, och när han började i första klass i en rysk skola i Tallinn kunde han mest estniska av alla sina klasskompisar.

– Jag kunde i alla fall säga vad jag heter, var jag bor och vilken klass jag går i. Många kunde inget alls, det var en väldigt rysk stadsdel.

Redan på sovjettiden bodde en stor del av Estlands ryssar i ett slags getto, och många är fortfarande kvar där, säger Jevgenij Krisjtafovitj.

– På sovjettiden var det ett privilegierat getto, efter Sovjetunionens sönderfall började gettot ruttna. De kloka lämnade gettot direkt. Andra är kvar där fortfarande.

Ett stort problem är att ryskspråkiga ungdomar sällan umgås med ester. Eftersom undervisningen i estniska dessutom ofta är bristfällig i de ryska skolorna blir det ofta stopp för ryskspråkiga ungdomar när de vill läsa vidare eller söker jobb. De klarar helt enkelt inte språket.

– Därför sätter många ryska föräldrar sina barn i estniska skolor. Det är säkert ett klokt beslut just nu, det visar att många vill lämna gettot. Men på sikt hoppas jag att de ryska skolorna blir bättre, så att man både kan få en bra utbildning där och lära sig estniska ordentligt.

Den ryska gymnasieutbildningen i Estland håller på att reformeras så att över hälften av undervisningen snart kommer att vara på estniska. Jevgenij Krisjtafovitj är en varm anhängare av reformen.

Problemet är att de ryskspråkiga lärarna ofta inte kan estniska tillräckligt bra för att kunna undervisa, och det är svårt att hitta estniska lärare.

Speciellt svårt är det i östra Estland, få lärare vill flytta dit trots att de får extra betalt.

Du talar inte om dig själv som ryss, utan som rysktalande estnisk medborgare. Hur vanligt är det?

– Många vet fortfarande inte riktigt vartåt de ska luta. De flesta i den ryska gruppen vill leva i ett tryggt västerländskt samhälle, men få har utvecklat en identitet som estlandsryssar. Alltför många är fortfarande sovjetiska invandrare i ett tidigare ockuperat land.

Varför är det så?

– Estlandsryssarna är till stor del arbetskraftsinvandrare. Det finns ingen förenande symbol, inga kända personer som representerar gruppen. Den mest kända ryskspråkiga invånaren i Estland just nu är Olga Nõmm. Hon har vunnit en bysttävling och brukar kallas för Uhke Olga på estniska.

Vad krävs för att fler ska lämna gettot, för att estlandsryssar också ska kunna bli politiker och beslutsfattare, inte bara bystdrottningar?

– Det behövs ett öppet och tolerant samhälle som ger ryssarna möjlighet att bli integrerade. Den möjligheten finns redan.

Varför tar det så lång tid?

– Alla samhällsprocesser tar tid. Med våld kan man bara tvinga folk till koncentrationsläger, man kan tvinga folk till lydnad, men inte skapa respekt. Det är bättre att ryssarna lämnar gettot när de själva vill, och allt fler verkar vilja det.

.

Jevgenij Krisjtafovitj
Gör: Ordförande i ryskestniska ungdomsorganisationen Avatud vabariik – Otkrytaja respublika (Öppen republik). Studerar juridik vid universitetet i Tarto.
Ålder: 27 år
Bor: hos föräldrarna i Tallinn

.

Fakta: Estlands befolkning
Befolkning: 1,36 miljoner.
Största folkgrupper: 68% ester, 26% ryssar.
Medborgarskap: 1,14 miljoner (83,8%) är medborgare i Republiken Estland, 108.400 (8,0%) saknar medborgarskap, 92.600 (6,8%) är medborgare i Ryska federationen.

.

Fakta: Övergång till undervisning på estniska

• På sikt ska 60% av undervisningen i Estlands ryskspråkiga gymnasier ske på landets enda officiella språk, estniska.
• Syftet är att förbättra estlandsryssarnas ofta mycket bristfälliga kunskaper i estniska.
• De ryska grundskolorna blir kvar och berörs inte direkt av reformen.
• Övergångsperioden började 2007. Varje år byts undervisningsspråket för ett gymnasieämne från ryska till estniska. Reformen ska vara slutförd år 2012.
• Första ämnet som obligatoriskt skulle undervisas på estniska var estnisk litteratur, därefter kom musik och samhällskunskap. Nästa år ska också undervisningen i Estlands historia och geografi vara på estniska.
• Timantalet för ryska och rysk litteratur minskas inte.
• Största problemet är lärarnas bristfälliga kunskaper i estniska.

Hufvudstadsbladet 2010-07-02