Nu har jag varit i Petusjki. Alla talar om det men få har sett det med egna ögon, det är ungefär som Kreml i Venedikt Jerofejevs klassiska bok Moskva-Petusjki.
Men jag nöjde mig inte med att ta tåget till Petusjki, jag åkte vidare till Vladivostok, steg av på några ställen, tittade runt i Perm och några ställen till, med en rysktalande guide och lokalpatriotisk uppvisning av fina ryska kanoner. (Engelsk tolkning vid behov.) På vägen lyssnade jag på rysk musik och på ryska ljudböcker.
Allt detta kan man sedan i torsdags göra utan pass och visum, helt gratis, på Googles nya transsibiriska webbplats som finns i rysk och engelsk version.
Resan börjar som sig bör från Kurskstationen, där Venedikt Jerofejevs alter ego Venitjka en gång stod under en enorm, tung kristallkrona och längtar efter en sup. (Mer om kristallkronan i den här texten.)
Att komma fram till hans slutdestination, den lilla staden med det poetiska namnet Petusjki (“De små tupparna”) tar drygt två timmar med lokaltåget. Vårt snälltåg är snabbare, men stannar inte här, vi kan bara se plattformen i Petusjki långsamt glida förbi – drygt sexton minuter in i den här filmsnutten. En del av husen som skymtar till efter stationen verkar inte ha förändrats sedan Venitjkas dagar.
Sammanlagt har Google i samarbete med det ryska järnvägsbolaget RZjD lagt ut ungefär 150 timmar video som filmats genom tågfönstret. Det är drygt sex dagar, så lång tid tar den 9.226 kilometer långa resan från Moskva till Vladivostok.
Man behöver dock inte titta från början till slut, det går bra att hoppa fram och tillbaka på kartan, hoppa av tåget och titta på videosnuttar och foton som finns inlagda på Googlekartan. Vill man skippa transportsträckan och bara se de finaste utsikterna går även det alldeles utmärkt, genom att klicka på stjärnorna i tidtabellen till höger. Tröttnar man på tågljudet kan man i stället lyssna på rysk schlager från Russkoje Radio, balalajkamusik, eller uppläsningar av Krig och fred, Döda själar och Guldkalven på ryska.
Videorutan på Googles sajt är tyvärr ganska liten. Vill man så kan man hoppa över till samma videosnutt på YouTube, då kan man få både helskärmsläge och HD. Men där kan man bara se en snutt åt gången, det fina med Googles sajt är att när en snutt tar slut tar nästa vid automatiskt, utan att man behöver göra något eller ens lägga märke till bytet. Det är precis som att titta ut genom ett tågfönster.
Det enda som saknas är ljud och bild inifrån tåget. Vill man se hur en rysk liggvagn ser ut kan man i stället ta en titt på de här bilderna. Och innan man sätter sig på tåget mot Vladivostok vill man kanske titta runt på gatorna i S:t Petersburg och Moskva med hjälp av Googles ryska konkurrent Yandex.
Mer på temat:
10 svar på ”Moskva, Petusjki, nästa Vladivostok”
Nej fy för kanoner, här finns Permsk lokalpatriotism på ett trevligare tema: “Gorod na Kame, gorod rodnoj”:
http://www.youtube.com/watch?v=xyS9uj0NO5c
Angående bilderna från Moskva-Omsk så borde man förklara för de som varken kan finska eller ryska att det där är bilder från en 3:e-klassvagn. Annars kan det t.ex. se ut såhär:
http://serezhs.livejournal.com/266921.html
Det skrev du, visserligen, men jag tyckte det var för subtilt och kunde förtydligas.
Jag skulle säga, förresten, att det är viktigare att välja rätt tåg än att välja rätt klass. Tar man sträckan Moskva-Perm som exempel, så åker jag hellre platskartnyj på det fräscha Kama-tåget, som bara har splitternya vagnar som är välstädade på gränsen till pedanteri, än kupe eller 1a klass på ett gammalt sunkigt tåg (man skall t.ex akta sig för Moskva-Novyj Urengoj).
Det låter bra! Där skall jag absolut åka! Alla jag känner vill testa transibiriska… Obegripligt för ryssarna, haha!
Men vad är det för prisskillader ungefär, mellan business (first), kupealternativet och 3dje klass?
PS – Har svårt att föreställa mig att affärsresenärer väljer järnvägen med sådana långa sträckor och långa resor utan mobiltäckning eller snabbt bredband.
Självklart obegripligt, 95% av sträckan finns det inget av intresse att se utanför kupefönstret. Det är säkert mycket vackert när man rundar Bajkal, men att sitta och vänta i 4-5 dagar på den upplevelsen, det är det npg knappast värt. Städerna längs transsib är dessutom nästan utan undantag industristäder av litet historiskt intresse.
“Alla” gamla ryska kulturstäder ligger längs de gamla transportlederna, dvs floderna. Därför bör man skippa transsib och istället företa sin “stora ryska resa” i form av en kryssning.
“Därför bör man skippa transsib och istället företa sin “stora ryska resa” i form av en kryssning.”
Gott tips, har gjort en liten sådan resa mellan Nizjnij N och Moskva, via Jaroslavl’. Riktigt fint, och flera historiska centra längs vägen.
Vad gäller tåg så finns både en rätt sunkig platskartnyj och mycket fin kupejnyj mellan Nizjnij och Moskva. Brukar också mest åka kupejnyj, både i Ryssland och Ukraina. Har också åkt SV någon gång, men det var rätt trist.
Ja, moderna västeuropeiska tåg har ju många fina tekniska finesser, och visst är det bra med wireless och rostfritt stål… Men det är lite mysigt med tåg som skumpar och knarrar och inte säljer inplastade mackor till fruktansvärda överpriser. Men man kan ju får för mycket av snusk och tokiga människor naturligtvis.
Bra tips om Rysslands floder!
Är det verkligen så grymt i industristäderna?
Angående transibiriska — Det vore suveränt att någon gång se en story här om Pacific —-> Atlantic järnvägen som planeras av Ryssland och Sydkorea. Den skall gå från Seoul till [någonstans i Europa], möjligen Norge.
Iden är att man kan Skicka kinesiska, koreanska och japanska varor till Europa snabbare och billigare än sjövägen.
Problemet är Nordkorea som är knepigt att samarbeta med pga av handelssanktioner och dålig ekonomi där. Men Ryssland har börjat upprusta sin järnväg genom Nordkorea och Sydkorea har redan byggt en järnväg in i Nordkorea. 5-10 år från nu kan detta vara verklighet för gods och människor som inte vill flyga till Sydostasien utan föredrar tåg.
“Är det verkligen så grymt i industristäderna?”
Det var inte så jag menade. Jag tycker Perm är en helt okej stad att bo i, och antar att detsamma gäller andra städer, ända bort till Vladivostok. Några industrier störs man inte av om man bor i centrum. Det finns iofs ett par rätt centralt belägna industriområden kvar, men de håller gradvis på att trängas ut av bilsalonger, byggvaruhus och stormarknader. Jag tycker stan är rätt lagom stor, här upplever man inte alls den trängsel och stress som präglar Moskva och Petersburg. De flesta ärenden på stan uträttar man genom att promenera dit man skall, så man behöver inte hålla på ovh trängas i någon tunnelbana.
“Problemet” är snarare att det för en turist nästan inte finns någonting att se. Alla de här “transsibiriska” städerna är ju liksom Rysslands svar på, vad skall vi säga, kanske Sundsvall eller Eskilstuna? Anonyma medelstora städer med relativt kort historia. Några sevärdheter kan man väl skrapa ihop, men det blir ju lite krystad sightseeing isåfall.
Vill man ta en visuell rundtur i någon “transsibirsk stad” (eller vilken rysk stad som helst), så rekommenderar jag fototråden i SkyscraperCity. Folk från Omsk, Khabarovsk, Barnaul och Novosibirsk har varit särskilt flitiga med att posta foton, så där kan man få en bra uppfattning om hur respektive stad ser ut.
http://www.skyscrapercity.com/forumdisplay.php?f=439
“moderna västeuropeiska tåg har ju många fina tekniska finesser”
En bra teknisk finess med ryska tåg är att de fungerar även när det är minusgrader och snö. ;)
Jag blir riktigt avundsjuk på Er alla som har möjlighet att på regelbunden basis kuska runt med ryska tåg (eller flodångare) och jämföra intryck på detta vis.
Jag hoppas Ni alla ur den ungre generationen östintresserade är medvetna om hur priviligerade ni är! På min tid (inte alls stenåldern men 70- och 80-talen) var allt sådant extravagant resande inom Sovjtunionen visserligen teoretiskt möjligt (till vissa destinationer) men vanligtvis förknippat med en sådan byråkrati och sådant krångel att det i de flesta fall aldrig blev av.
Och nu sitter man här med familj och barn och arbete och har inte tid att åka i vare sig platskartnyj eller kupejnyj vagon…
På “min” tid brukade man jämföra det kinesiska tåg som gick en gåmg i veckan Moskva-Peking med det sovjetiska som gick samma sträcka också en gåmg i veckan. Men jag minns inte nu vilkiet som ansågs vara bäst. Går det fortfarande ett sådant kinesiskt tåg och hur är standarden idag jämfört med de ryska tågen?