Den tillfälliga skrotpremie som ryska regeringen infört för att rädda den inhemska bilindustrin ser ut att ha fungerat över förväntan. I höstas stannade bilproduktionen av på många håll i Ryssland, eftersom få hade råd att köpa bilar, och de som hade råd föredrog att köpa utländska bilar, trots nya skyddstullar.
Under förra året minskade biltillverkningen i Ryssland med 59,4 procent. För att sätta fart på ekonomin införde ryska regeringen därför från den 8 mars en skrotpremie på 50.000 rubel (ungefär 12.500 kronor) på bilar som är tillverkade 1999 eller tidigare. Premien betalas inte ut i reda pengar, utan kan enbart användas vid inköp av en ny bil som är tillverkad i Ryssland.
Regeringen har reserverat 11 miljarder rubel (drygt 2,5 miljarder kronor) till ändamålet, vilket räcker till 200.000 skrotpremier. Programmet är beräknat på åtta månader, med slutdatum den 1 november, men intresset har varit stort, och pengarna kan ta slut dessförinnan. Summan är betydande, med tanke på att det totala antalet personbilar som tillverkades i Ryssland förra året var 596 857.
Rysslands största bilfabrik AvtoVAZ, som höll på att gå omkull förra året innan staten började hälla in pengar, meddelade häromdagen att företaget redan har tagit emot ungefär 50.000 beställningar på nya bilar som ska säljas till rabatterat pris med hjälp av den statliga skrotningspremien. Fabriken uppges nu vara i full gång, och bilarna kan inte levereras lika snabbt som beställningarna kommer in.
Skrotningspremien kan användas även för inköp av bilar av utländska märken som är tillverkade i Ryssland, men dessa är i regel dyrare än inhemska märken, och därför blir rabatten på 50.000 rubel inte lika kännbar.
Det rekommenderade priset för billigaste modellen som tillverkas hos AvtoVAZ, Lada 2105, är 163.576 rubel eller ganska exakt 40.000 kronor. Då motsvarar skrotningspremien på 50.000 en rabatt på över 30 procent. Den mindre men modernare Lada Kalina kostar 256.000 rubel, medan Ford Focus, som också tillverkas i Ryssland, kostar minst 439.000 rubel (107.000 kronor), och skrotningspremien motsvarar bara 11 procent av priset.
Inhemska biltillverkare har redan önskat sig en förlängning av det tidsbegränsade skrotningsprogrammet, men än så länge har premiärminister Putin sagt nej.
Trots att skrotningspremien enbart kan användas till inköp av nytillverkade ryska bilar har även efterfrågan på begagnade bilar ökat de senaste månaderna, något som tyder på att den ryska ekonomin har börjat återhämta sig.
Under de senaste arton månaderna fram till årsskiftet steg priserna på begagnade bilar inte alls i Ryssland, men under årets första tre månader har priserna gått upp med 10-12 procent, och under kommande tre månader förväntas priserna stiga utterligare lika mycket. Även skrotpremien har givetvis viss betydelse här, eftersom gamla bilar försvinner från marknaden.
Skrotpremien innebär en direkt statlig subvention till den inhemska bilindustrin, som dessutom får fördel av de höjda importtullarna för utländska bilar. På längre sikt bidrar protektionism av det här slaget inte till att göra den ryska industrin konkurrenskraftig på marknaden, men på kort sikt har regeringen lyckats få den inhemska bilindustrin på banan igen.
Mer på temat:
3 svar på ”Skrotpremien sätter fart på rysk bilindustri”
En ytterligare finess med detta program är de miljövinster som görs när gamla bensinslukande och avgasstinkande bilar byts mot nya, bränslesnålare och renare dito.
Fast å andra sidan innebär det väl en större total belastning för miljön att tillverka en ny bil än att fortsätta köra en gammal.
Vet ej. Jag tänkte mest på luftkvaliten i ryska storstäder, som kommer att bli bättre av detta. Hur det går för planeten får vi börja fundera på senare, man bör lösa de mer akuta problemen först..