Det är väldigt tyst kring de ledande politikerna i Ukraina dagen efter presidentvalet. Förloraren Julia Tymosjenko har inte synts till. Två gånger skulle hon ha hållit presskonferens, båda gångerna ställde hon in framträdandet i sista stund. I morgon tisdag har hon lovat komma fram. Det hon säger då kan staka ut Ukrainas politiska kurs för en lång tid framöver.
Internationella observatörer från både öst och väst har slagit fast att valet i allt väsentligt gick rätt till. Både vallokalsundersökningar och rösträkningen visar att Viktor Janukovytj har vunnit. När 99,4% av rösterna är räknade har han 48,8% och Tymosjenko 45,6%. Men i Ukraina är inget självklart. Skillnaden är liten, och hon kan välja att ifrågasätta resultatet.
Traditionellt brukar Tymosjenkos partikamrater hävda att deras dåliga valresultat i östra och södra Ukraina delvis beror på valfusk och oegentligheter, medan Janukovytjs partikamrater hävdar att deras dåliga resultat i västra Ukraina beror på… just det, valfusk och oegentligheter.
Just nu är Tymosjenko premiärminister, men frågan är hur länge. Hennes bräckliga koalition började falla samman i veckorna mellan första och andra valomgången, inrikesministern fick sparken och Janukovytjs parti fick igenom en ändring av reglerna för valkommissionernas arbete med stöd av en del av Tymosjenkos koalitionspartners i parlamentet
Tymosjenkosidan har protesterat häftigt mot ändringen som går ut på att valkommissioner kan fatta beslut även om de inte är fulltaliga. Beslutet var ett motdrag till spekulationerna om att Tymosjenkosidan skulle kunna blockera rösträkningen genom att utebli från valkommissionsmöten i distrikt där man inte var nöjd med resultatet.
Givetvis är det märkligt att man med kort varsel ändrar vallagstiftningen mellan första och andra omgången i ett presidentval. Det är svårt att se hur någon sida skulle kunna missbruka de nya reglerna, men den hastiga lagändringen kan i sin tur komma att användas som ett argument av Tymosjenko ifall hon väljer att gå till rätten för att sätta käppar i hjulen för Janukovytj.
Det pågår febril aktivitet både i parlamentet och internt i Tymosjenkos parti. Alla talar om “den nya koalitionen”, men ingen vet vem som ska ingå i den eller vem som ska bli premiärminister. Ihärdiga rykten hävdar att Tymosjenko vill stanna kvar som premiärminister och erbjuder sig att i så fall erkänna valresultatet som en motprestation. Med tanke på all smutskastning under valkampanjen är det svårt att tänka sig att Tymosjenko och Janukovytj skulle kunna komma överens.
Andra rykten hävdar att nuvarande president Jusjtjenko skulle kunna erbjudas premiärministerposten under president Janukovytj. Även om en del av Jusjenkos partikamrater i parlamentet gick ihop med Janukovytjs Regionparti för att sparka Lutsenko och för att ändra vallagen verkar inte heller den varianten speciellt sannolik. Genom samarbete med Janukovytj skulle Jusjtjenko förlora det förtroendekapital han har bland nationalister i västra Ukraina.
Presidentvalets trea, Serhij Tihipko, har också nämnts som en möjlig premiärminister. Han ger ett balanserat och kompetent intryck, och skulle i bästa fall i samarbete med Janukovytj kunna samla en stark koalition för att genomföra genomgripande reformer som sedan länge behövs i den ukrainska ekonomin. Men han vill helst ha nyval till parlamentet – i annat fall har han ingen egen maktbas i parlamentet att falla tillbaka på.
Valvinnaren Viktor Janukovytj har redan hållit sitt segertal. Han talade om att ena det delade landet – men han talade på ryska, vilket förmodligen inte riktigt gick hem i stugorna i västra Ukraina. För honom blir språkpolitiken en svår balansgång.
Språken är en viktig symbolfråga, men det viktigaste för vanliga ukrainare är ändå att något görs åt den usla ekonomin. Ingenting kan göras så länge det inte finns en stabil koalitionsregering som kan samarbeta med presidenten.
Där hänger allt i luften. Första indikationen på vartåt det lutar får vi när Julia Tymosjenko talar ut i morgon. Om hon erkänner sin förlust har Ukraina tagit ett viktigt steg mot att bli en fungerande demokrati. Om hon går till domstol för att få valet upphävt, vilket tyvärr verkar sannolikt, får vi en fortsättning på den politiska cirkus som turnerat i Ukraina under de senaste åren.
Nytt på temat 2010-02-09:
6 svar på ”Ukraina hänger i luften”
Tiul’ka erkänner sig inte besegrad.
http://pravda.com.ua/news/2010/02/8/4741420/
Suck. Än har hon dock inte sagt detta offentligt, men hon låter som hon brukar.
För den som inte förstår ukrainska så är det alltså webbtidningen Ukrainska Pravdas anonyma källor inom Tymosjenkos parti som citerar vad hon sagt på ett internt partimöte under måndagen: “Jag kommer aldrig att erkänna Janukovytjs legitimitet efter den här sortens val.”
Samtidigt ska en del av hennes partikamrater ha uppmanat henne att erkänna sig besegrad, däribland parlamentets vice talman Mykola Tomenko.
Cirkusen fortsätter. Dubbelsuck.
Apropå diskussion igår finns det redan rykten om att Januk kommer att vara för ett gaskonsortium där Gazprom, ukrainska Naftohaz och västliga företag kontrollerar Ukrainas gastransportnät. På någon vänster ska Firtasj och RosUkrEnergo också vara inblandat. Tanken är enligt Januk att ukrainare får billigare gas medan Ryssland slipper bygga andra gasledningar, som NordStream.
Detta var vad förre presidenten Kutjma talade om när han gick ut och stödde Janukovytj.
Ryktesfloran är alltså i full gång.
http://pravda.com.ua/news/2010/02/9/4743425/
Det här med ett gaskonsortium har cirkulerat ett tag, i lite olika tappningar. Tihipko har sagt att ett sådant konsortium skulle vara bra, “vi vill ju inte bli sittande här med en massa järnskrot”, sade han med anspelning att gasledningarna genom Ukraina blir mindre viktiga om Ryssland byggar nya ledningar runt Ukraina. Jag vill dock minnas att han tyckte att Ukraina skulle behålla 51% av ägandet i gasnätet, medan ryska och europeiska intressenter skulle kunna erbjudas 24,5% var. Detta sade han i en intervju i Echo Moskvy.
Nu säger BJUT genom Sjkil’ att man kommer att erkänna Januks seger efter domstolsbeslut, om man inte lyckats bevisa valfusk. Man menar att det kan ha förekommit fusk av ett slag som internationella observatörer inte kan upptäcka, alltså att man manipulerar själva resultatet även om röstningsprocessen gått rätt till. Det är alltså rösträkningen man riktar in sig på.
Men lägger man samman informationen får man intrycket av att de griper efter halmstrån. Ingen tvivlar väl på en och annan oegentlighet har förekommit, men det måste ju vara systematiskt för att påverka valresultatet så mycket som tre procent.
http://pravda.com.ua/news/2010/02/9/4745074/
Halmstrån, ja. Enligt samma talesman för BJUT ska partiet bestrida resultaten från ett tusental vallokaler, här: liga.net. Det krävs att resultatet i femhundra distrikt upphävs för att Janukovytj övertag ska försvinna, säger å andra sidan centrala valnämndens styrelseordförande. Han menar att det maximalt kan finnas sakliga grunder för att upphäva resultatet i 10-20 distrikt.