– Nej, jag vill inte ha mer kärnkraft! Och er invandringspolitik är tagen ur röven, säger den unga kvinnan framför Helsingfors centralstation.
Hon rycker undan sin hand och vänder ryggen till när valarbetaren Mika Koistila försöker ge henne Sannfinländarnas kampanjblad.
Andra stannar för att klappa valarbetarna på axeln. De flesta skyndar förbi bäst de kan. En och annan kastar flygbladet på marken så fort de märker vad de fått i handen.
“För ett mer rättvist Finland” står det över bilden på kandidat nummer 143, Antti Valpas. Många ord om handikappades rättigheter, knappt något om invandrare.
– Invandringen är ingen profilfråga för mig, vi har andra kandidater som fokuserar på det. Men frågar någon så svarar jag. Det är klart jag är inne på samma linje som Halla-aho, säger Antti Valpas.
Jussi Halla-aho är känd för sitt blogginlägg där han skrev att kvinnliga mångkulturanhängare borde bli våldtagna av utländska män. Han är populärast bland Sannfinländarnas kandidater i Helsingfors – enligt opinionsundersökningar kan var tionde Helsingforsbo tänka sig att rösta på honom.
Sannfinländarna är inte något invandrarfientligt parti, säger valarbetaren Eero Kaleva som sitter i rullstol framför trappan ner till tunnelbanan och delar ut Antti Valpas reklamblad.
– Jag har själv en brasiliansk fru och jag har bott utomlands i många år. Men ingen får komma hit och fiffla med vårt välfärdssystem. Halla-aho har tittat noga på det här och hittat många orättvisor. Medierna blåser upp uttalanden som är tagna ur sammanhanget.
Efter ett par timmar i vimlet utanför centralstationen har Antti Valpas och hans stödtrupper delat ut sina flygblad. Det är dags för ett snabbt besök på partiets huvudkontor i en gammal trerumslägenhet på Mannerheimvägen.
Det är högt i tak. Den minimala hallen är belamrad med valmaterial och klädhängaren har lossnat i ena änden. Det första som möter besökaren är partiledaren Timo Soini på väggen. På svartvita bilden ler han brett mot gul bakgrund. “Ihmiselle hyvä” står det på valaffischen. “Bra för människan”.
På fönsterbrädan står fem pumptermosar i rad.
– Det går åt otroligt mycket kaffe på alla mötena, säger Antti Valpas och brygger nytt.
I ett litet rum intill köket sitter partiets ekonomichef Auli Kangasmäki. Hon har väntat länge på det som sker nu, säger hon. I trettio år har hon varit med i politiken, först i Sannfinländarnas föregångare, Landsbygdspartiet.
– Det är härliga tider nu, men det är helt galet också som det ringer. Människor är förtvivlade, systemet fungerar inte. Många vill tala om sina personliga tragedier, och det är bara vi som lyssnar på dem.
Tre av fyra sannfinländare är män. Men inte länge till, säger Auli Kangasmäki.
– Det är svårt att vara aktiv i ett litet parti, man blir hånad och mobbad. Sådant vill och orkar inte kvinnor stå ut med. Men nu är det många kvinnor som är med i valarbetet. Timo Soini är jättehärlig, och så försöker tidningarna få det till att han skulle vara manschauvinist, att vi kvinnor bara får koka kaffe. Men jag har aldrig kokat kaffe åt gubbarna här, det gör de själva!
Partiaktivisten Markku Junnila sätter sig i soffan bredvid Auli Kangasmäkis arbetsbord. Han håller med om att sannfinländare ofta blir utstötta.
– Många blir hånade, jag har själv blivit av med ett jobb. Vi är kritiska mot homosexuella och invandrare, och de som själva är lite avvikande kan inte stå ut med vår inställning. De avvikandes hat mot oss är enormt. Och arbetsgivarna favoriserar utlänningar på finnarnas bekostnad.
– Jo, inte somalierna, de arbetar ju inte. Men överallt finns det ester som jobbar för fem euro i timmen, säger Auli Kangasmäki.
***
Abdi Omar är somalier. Han ligger raklång i soffan i det stora, lyxiga ungdomshuset Happi i den gamla arbetarstadsdelen Sörnäs.
– Visst, det här är min vanliga arbetsställning, skrattar han och hoppar upp för att lyssna på en kolsvart kille som rappar på klingande finska till rytmen från en splitterny Mac.
Sedan tio år är Abdi Omar kommunalt anställd ungdomsledare, sedan två år arbetar han på Happi. Namnet betyder “syre”. Här kan ungdomar mellan 15 och 25 år spela in musik i toppmoderna studiolokaler, öva teater, spela dataspel, skapa webbradio eller filma.
– Nej, jag kan verkligen inte lata mig. Jag har nog fått jobba tre gånger så hårt som alla andra för att visa att jag duger.
Att invandringen kan bli en valfråga i ett land med så få invandrare är helt löjligt, tycker Abdi Omar.
– Det värsta är att även etablerade partier rycks med i retoriken.
Vi går ut i det grå aprilvädret. Abdi Omar pekar på ljustavla högst upp på en mörk kontorsbyggnad, Befolkningsregistercentralen. Där står 5.379.533.
– Varje morgon kan vi kolla om vi har blivit fler eller färre i Finland. Det behövs mer folk i det här landet, men det är få som vill komma, de känner ingen här, det är kallt och det är svårt att komma in i samhället. De som kommer gör det för att de behöver skydd. Soini borde fundera på hur det hade varit om han själv och hans barn behövde fly.
Fatbardhe Hetemaj var sju år gammal när hennes familj flydde från Kosovo till Finland. Nu är hon 24 och delar ut flygblad vid statyn Tre smeder utanför Stockmans varuhus.
Hennes två bröder har båda spelat fotboll i finska landslaget. Själv kandiderar hon i riksdagsvalet för Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till Moderaterna. Hon är bland partiets populäraste kandidater i Helsingfors, men hennes partikamrat Wille Rydman försöker vinna röster genom att lova “hårda tag mot invandringen”.
– Visst, många har undrat hur jag kan vara med i samma parti som Wille, men Samlingspartiet är stort och alla kan inte tycka precis lika. Han tillhör högerflygeln, jag har en mer liberal linje, och för mig är mänskliga rättigheter mycket viktiga.
Sannfinländarna är ett populistiskt protestparti som inte bör demoniseras, säger Fatbardhe Hetemaj:
– De har inga riktiga lösningar utan sysslar mest med demagogi, och jag har svårt för deras extrema nationalism. Proteststämningarna är äkta, men det är oklart vad de protesterar mot. Att invandringen överhuvudtaget kan bli ett valtema är totalt obegripligt. Det finns ingen okontrollerad massinvandring i Finland, som vissa påstår, och integrationen har för det mesta lyckats bra.
I den finländska debatten har Sverige lyfts fram dels som ett skräckexempel på grund av det stora antalet flyktingar, dels som ett framgångsland när även kristna irakier börjat avvisas, något som Finland inte gör. Fatbardhe Hetemaj undrar hur det egentligen ligger till:
– Är det som det står i tidningarna, att det är farligt att gå ut i Malmö?
***
– Alla pratar ju om invandringen nu, varför är det bara vi som kallas för rasister och fascister och allt möjligt? Vi är verkligen inget högerparti, tvärtom, solidaritet är viktigt för oss, säger Sannfinländarnas ekonomichef Auli Kangasmäki.
– Även invandrarna borde rösta på oss, för vi vill att de ska få jobb på samma villkor som finnar, säger partiaktivisten Markku Junnila.
Riksdagskandidaten Antti Valpas börjar bli hungrig, och vi tar tunnelbanan till arbetarstadsdelen Berghäll. Där har partiets lokalavdelning öppnat ett tillfälligt valkontor i en tom butikslokal. Går valet bra kan kontoret bli permanent.
Den indiska lunchrestaurangen i grannlokalen ger Sannfinländarnas kampanjarbetare en liten rabatt. Partidistriktets sekreterare Jussi Ristilä följer med på lunchen. Antti Valpas beställer en indisk pizza.
Markku Junnila har suttit som nämndeman i en rättegång. Domen blev ett drygt år. Flera år för lite, tycker han.
– Det var en återfallsförbrytare som började med rån och stölder igen, direkt efter att han hade släppts från fängelset. Vårt parti vill ha hårdare straff, och utländska förbrytare ska avtjäna sina straff i hemlandet.
Den indiska restaurangägaren har lovat att rösta på en av Sannfinländarnas kandidater, säger Markku Junnila.
– Jag säger inte vilken av dem. Men hördu Antti, se till att han får en av våra halsdukar.
“Hyvä Suomi”, står det på den blåvita partihalsduken. “Ett bra Finland”. Eller “Heja Finland!”
.
Få flyktingar söker sig till Finland
Sanna Rummakko arbetar på medborgarorganisationen Flyktingrådgivningen, som ger asylsökande och andra utlänningar rättshjälp. Hon berättar att Finland sedan 1973 sammanlagt tagit emot 34 380 flyktingar och andra skyddsbehövande. I Sverige sökte 31 901 personer asyl enbart förra året.
Den finländska asyllagstiftningen liknar den svenska, och i vissa fall är det till och med lättare att få stanna i Finland än i Sverige. Anledningen till de låga siffrorna är att få flyktingar söker sig till Finland, säger Sanna Rummakko.
– Invandrare och flyktingar blev ett hett politiskt ämne när antalet asylsökande tillfälligt ökade från 1 500 år 2007 till 6 000 år 2009. Den ändringen berodde inte på Finland utan på världsläget, men plötsligt började många kräva striktare regler.
Förra året sjönk antalet asylsökande i Finland till 4 000, men frågan har inte försvunnit från den politiska dagordningen. Framför allt har Sannfinländarna och andra invandringskritiska politiker krävt att reglerna för familjeåterförening skärps.
– Det är ett märkligt krav, för reglerna är redan mycket strikta. Det är bara de allra närmaste anhöriga som släpps in. Men även politiker i etablerade partier sprider konstiga myter om hela släkter som tas hit, och det går hem, ingen kollar om det stämmer.
.
I Finland finns bara personröster
Det finländska riksdagsvalet är ett renodlat personval. Det finns inga partivalsedlar. I stället får väljaren ett vitt papper med en tom ring – plats för kandidatens nummer.
I röstbåset finns en lista över alla kandidater, grupperade under sina partibeteckningar. Kandidaternas sammanlagda röstskörd räknas ihop för varje parti och bestämmer hur många platser partiet får. Partiet styr över vem som får vara med på listan, men inte vem som kommer in först – det bestämmer väljarna.
Personvalet har lett till att många kända idrottare, skönhetsdrottningar, författare och journalister blivit invalda till Finlands riksdag. Systemet innebär också att färgstarka kandidater inom samma parti ibland driver kampanjer med vitt skilda inriktningar för att profilera sig och få uppmärksamhet.
.
Eurokrisen hjälper Sannfinländarna
Invandrare som lever på försörjningsstöd ska tvångsförflyttas ut på landet där bostäderna är billigare. Skattepengar ska användas bara för att stödja riktig konst som stärker den finska nationella identiteten. Obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket svenska ska slopas i finska skolor. Det är några tunga punkter i Sannfinländarnas valmanifest.
Den viktigaste frågan under valkampanjens sluttamp har ändå blivit krisen i Portugal som kom mycket lägligt för Sannfinländarna. Partiet motsätter sig nya stödpaket till euroländer som har misskött sin ekonomi.
En något komprimerad version publicerades i Sydsvenskan 2011-04-13
