Nickedockan som inte ville nicka

I Ryssland finns det inga politiska partier, med ett möjligt halvt undantag för Gennadij Ziuganovs Stalintrogna kommunistparti, som har riktiga medlemmar och inte är till hundra procent beroende av makthavarna i Kreml. Alla andra så kallade partier är bara Kremls nickedockor eller små diskussionsklubbar utan praktisk betydelse.

I Ryssland finns det inte heller någon politik, i alla fall inte i den meningen att olika grupperingar med reella möjligheter att påverka utvecklingen öppet och tydligt skulle argumentera för sin linje. I stället sker maktkampen i det dolda – under mattorna i Kreml, som man brukar säga i Ryssland.

Inga partier och ingen politik, alltså. Det är något att hålla i minnet när man försöker förstå vad som hänt de senasta dagarna med Michail Prochorovs så kallade liberala högerparti Pravoje Delo – Högerns sak, eller Den Rätta saken.

För drygt tio år sedan, i augusti 1999, skapades högerpartiet SPS (Sojuz Pravych Sil, Högerkrafternas Union). På den tiden fanns det fortfarande något som i alla fall liknade politiska partier i Ryssland, men SPS lyckades aldrig få i hop mer än 8,5% procent av rösterna, trots bra kontakter i regeringskretsarna. En av partiets grundare var tidigare vice premiärministern Jegor Gaidar, men det hjälpte inte, snarare tvärtom. År 2003 åkte SPS ut ur parlamentet och kom aldrig tillbaka.

I september 2008 såg Kreml till att det lite för besvärliga minipartiet SPS gick ihop med två Putintrogna låtsasliberala låtsaspartier, Andrej Bogdanovs DPR och Michail Barsjtjevskijs Grazjdanskaja Sila. Tanken var uppenbart att att skapa ett helt eget partisystem med ett Kremlvänligt “vänsterparti” (Справедливая Россия – Rättvist Ryssland), ett stort, regerande, Kremlvänligt “centerparti” (Единая Россия – Förenade Ryssland), samt ett Kremlvänligt “högerparti” som fick namnet Pravoje Delo – Högerns sak eller Den Rätta saken.

Sedan fick det nya högeroppositionspartiet vila ett tag, tills Dmitrij Medvedev i år av någon anledning fick för sig att det var dags att sätta fart på låtsaspolitiken. I juni tog Medvedev plötsligt emot miljardären Michail Prochorov, som då meddelade att han visst kunde tänka sig att bli partiledare i Högerns sak. Att han inte var medlem i partiet var givetvis inget hinder – inte heller Vladimir Putin är medlem i det regerande partiet Enade Ryssland – och ändå är han både partiledare och första namn på partiets lista i parlamentsval.

Nåväl, men det hör väl knappast till saken, eller? I alla fall, Medvedev tog emot Prochorov. I praktiken betydde det att Medvedev utsåg Prochorov till partiledare, och så blev det givetvis. Sedan gjorde Prochorov som han ville med den gamla partiledningen, en del fick sparken, andra fick stanna, om de råkade tycka som Prochorov själv och hans nya partiprogram. Prochorov använde sina miljarder för att sätta i gång en politisk reklamkampanj, även om det inte riktigt var klart vad han egentligen hade för målsättningar.

Allt är frid och fröjd, och det ser ut som om Prochorov kan räkna med att bli invald i parlamentet i det så kallade parlamentsvalet i december. Ända till partikongressen i dag, då Prochorov helt oväntat fick sparken. Vem som blir ny partiledare vet vi inte, förmodligen har inte de som bestämmer inte bestämt det ännu.

Prochorov själv ordnade en alternativ partikongress där han förklarade att det är presidentadministrationens första vice stabschef Vladislav Surkov som står bakom partiledarbytet och spelar dockteater med partierna. Så är det säkert – men det är ingen hemlighet att Prochorov regelbundet träffade Surkov för att diskutera partiets ärenden, och han hade inget att invända mot denna sakernas ordning, inte så länge Surkov stod bakom honom.

Varför Prochorov fick gå råder det delade meningar om. En del anser att han inte var lydig nog, och att speciellt hans ambition att ställa upp som kandidat i presidentvalet nästa år inte sågs med blida ögon i Kreml. Andra menar att hela partiet Pravoje Delo var en kuliss från början till slut, inklusive veckans partikongress – ett fiffigt försök att skapa sken av verkligt politiskt liv i Ryssland, där det som sagt varken finns politik eller politiska partier.

Men egengligen spelar det ingen roll om allt var ett finurligt iscensatt skådespel eller ett klantigt sätt att stoppa en besvärlig person som fått för sig att det finns riktig politik i Ryssland. För det finns det inte. Allt avgörs under de tjocka röda mattorna i Kremls korridorer, också vem som blir nästa ordförande i “oppositionspartiet” Pravoje Delo.

Mer på temat:

• Nickedockan får ett nytt ansikte
• En ring att härska över dem alla
• Guardian – Russian billionaire Mikhail Prokhorov ousted from pro-Kremlin party
• TT/SvD – Kremlkupp mot oligarkparti
• Особое мнение – Николай Злобин
• Gazeta.ru – Битва за «Правое дело»
• Коммерсант – «Никакая настоящая политика в стране невозможна»