Underkänt på alla punkter

Ungefär hälften av ryssarna tänker stanna hemma i dag. Av dem som tar sig till vallokalerna kommer hälften att rösta på Vladimir Putins och Dmitrij Medvedevs parti Enade Ryssland – det är i alla fall vad de säger när opinions­instituten frågar. Men bara en av fyra anser att det verkligen är väljarna som bestämmer vilka partier som kommer in i parlamentet.

Före valet hade Enade Ryssland egen majoritet med över två tredjedelar av platserna. Det innebar att det styrande partiet ensamt kunde ändra konstitutionen bäst det ville. Men oavsett hur stor majoritet partiet får idag kan det räkna med att få igenom alla sina förslag.

Vilken betydelse har då dagens parlamentsval, och hur uppfyller Ryssland fyra grundläggande kriterier för att kunna räknas som en fungerande demokrati?

1. Fri och öppen debatt?

Den politiska debatten är hårt kringskuren, och under valkampanjen förvandlas stats-tv till en ­reklammaskin för Enade Ryssland.

I Moskva finns några relativt oberoende tidningar och radiostationer. Fri och öppen debatt finns på nätet, men den stora majoriteten av befolkningen får sina nyheter genom de stora rikstäckande tv-kanalerna som är statsstyrda och inte släpper fram röster som kritiserar makt­havarna.

2. Tydliga alternativ?

Maktpartiet Enade Rysslands viktigaste slagord är ”stabilitet”. Partiets kongress förra helgen med talkörer och ditbussade flaggviftare påminde starkt om sovjetiska kommunistpartiets kongresser. Det enda tydliga oppositionspartiet i parlamentet är Gennadij Ziuganovs Stalintrogna kommunister.

Oppositionskrafter motarbetas aktivt av makthavarna och i praktiken är det omöjligt att bilda nya partier. Det gamla liberala partiet Jabloko tillåts delta i valet men har liten chans att komma in. Jablokos försiktiga valfilm ”Trött på grönsaker? Rösta på oss!” förbjöds i tv, eftersom den var för kritisk mot and­ra partier.

3. Röstning utan fusk?

Pensionärer, studenter och anställda inom den offentliga sektorn utsätts för hårt tryck för att rösta på Enade Ryssland. Ibland tvingas de ta en mobil­bild på sin valsedel i röstbåsen för visa arbetsgivaren att de röstat rätt.

Vittnesmål och statistisk analys visar att maktpartiets valresultat ofta fingeras uppåt medan det verkliga valdeltagandet är lägre än de officiella siffrorna.

Valobservatörers arbete försvåras. I förrgår dömdes organisationen Golos, som arbetar för rättvisa val, till böter för att ha publicerat uppgifter om oegentligheter under valkampanjen. I rysk tv pekades Golos ut som ett näste för förrädare. I samma film anklagades svenska diplomater för att försöka påverka valet.

4. Parlament med makt?

Det ryska parlamentet har i praktiken mycket liten makt över hur landet styrs. Premiär­ministern och regeringen tillsätts av presidenten. Parlamentet kan låta bli att godkänna premiärministern, men om parlamentet tre gånger i rad säger nej till presidentens förslag får presidenten sin vilja igenom ändå. I stället är det parlamentet som tvingas avgå.

Parlamentet stiftar lagarna, men mest i egenskap av gummistämpel för att godkänna färdiga förslag från presidentkansliet.

Sydsvenskan 2011-12-04