Det som inte finns i nyheterna finns inte överhuvudtaget. Vill man bli av med jobbiga personer är det bästa sättet att låsa in dem, kasta bort nyckeln, och stryka deras namn i alla tryckta alster. Det var principen i Sovjetunionen, och det är dit Vitryssland verkar vara på väg. Inte för att Vitryssland någon gång lyckats komma speciellt långt därifrån. Det räcker att jämföra självständiga Vitrysslands statsvapen med sovjetrepublikens. Till och med röda stjärnan är kvar.
Den som läser Vitrysslands största tidning, presidentadministrationens språkrör SB (Sovetskaja Belorussija – “Sovjetiska Vitryssland”) har fått veta att det var berusade studenter och arbetslösa som ställde till oreda i centrala Minsk efter presidentvalet den 19 december. Tidningen har också visat bilder på tillhyggen som sägs ha beslagtagits hos demonstranter.
Nu har livet återgått till det normala, kan man konstatera. Huvudnyheten på SB:s hemsida handlar om ett niovåningshus på Tjajkovskijgatan i staden Molodetjno som fortfarande inte är färdigbyggt, trots att bygget skulle ha varit klart för tre år sedan. Det är givetvis ett privat företag som bär skulden, men även stadsstyrelsen i Molodetjno får kritik, eftersom den inte sett till att byggherren uppfyller sina åtaganden.
Andra viktiga nyheter i dag, den 5 januari 2011: Aleksandr Lukasjenko har sagt att den nu pågående amatörturneringen i ishockey gör mer för folkens vänskap än all slags diplomati. Över hundra arbetsgivare i Vitryssland har bötfällts de senaste månaderna, eftersom de inte betalat ut lönerna i tid. Två unga Minskbor försökte sälja knark på nätet men åkte fast. Lukasjenko och Medvedev har skickat lyckönskningar till varandra med anledning av nyår och stundande ortodoxt julfirande.
Däremot står det givetvis inget i Sovjetiska Vitryssland om att fyra presidentkandidater fortfarande sitter i den vitryska säkerhetstjänsten KGB:s häkte i Minsk, och fler än så hotas av upp till 15 års fängelsestraff “för organiserande av massoroligheter”.
De fängslade presidentkandidater som i skrivande stund sitter häktade är:
Vladimir Nekljajev. Vitrysk namnform: Uladzimir Njakljajeu (Уладзімір Някляеў). Född 1946. En av Vitrysslands mest kända författare. Tvingades lämna landet 1999, efter att han året innan valts till ordförande i vitryska författarförbundet – han vägrade att lyda Aleksandr Lukasjenko. Hans dikter försvann från skolböckerna. Under några år bodde han i Helsingfors, inbjuden av Finländska PEN. Återvände till Minsk i slutet av 2003 och valdes till ordförande för Vitryska PEN. På våren 2010 startade han kampanjen “Tala sanning”, och i september 2010 tillkännagav han i en intervju på den ryska radiostationen Echo Moskvy att han tänkte delta i presidentvalet den 19 december.
Enligt det oberoende opinionsinstitutet NISEPI:s undersökning från oktober 2010 hade han stöd av 7,7% av väljarna, den högsta siffran efter Aleksandr Lukasjenko, som i samma undersökning fick 44,0%. Enligt de officiella valresultaten fick Nekljajev 1,8% av rösterna mot Lukasjenkos 79,7% i valet den 19 december.
När Nekljajev vid sjutiden på valkvällen lämnade sitt valkontor för att delta i protestdemonstrationen misshandlades han så svårt av okända män att han förlorade medvetandet. Fönstren till en minibuss som skulle transportera ljudutrustning till demonstrationen slogs sönder och utrustningen beslagtogs av polisen. Enligt vittnesuppgifter placerade okända män därefter järnrör i den sönderslagna bilen. Ett tv-team filmade bussen, och bilderna visades på stats-tv som bevis på oppositionens planer på att använda våld.
Nekljajev hamnade först på sjukhuset. Därifrån bortfördes han senare av civilklädda män som vägrade att identifiera sig, men som uppenbarligen var KGB-anställda, eftersom det några dagar senare blev känt, att han fanns på KGB-häktet. Nu är han formellt häktad, misstänkt för “organisation av massoroligheter” enligt den vitryska kriminallagens paragraf 293. Minimistraffet är fem år i fängelse, maximistraffet femton.
Nekljajev nämndes inte i det uttalande som presidentkandidaten Jaroslav Romantjuk kände sig tvingad att läsa i vitrysk stats-tv den 20 december – det hade väl varit för genomskinligt att anklaga honom för våldsamheter vid en demonstration som han själv inte kunde närvara eftersom han hade slagits fördärvad.
Andrej Sannikov. Vitrysk namnform: Andrej Sannikau (Андрэй Саннікаў). Född 1954. Sonson till en av Vitrysslands mest kända regissörer, Konstantin Sannikov, en av vitryska nationalteaterns grundare. Gift med den kända journalisten Irina Chalip, ryska Novaja Gazetas korrespondent i Minsk. Arbetade på FN:s högkvarter i New York 1982-87, från 1992 inom det nu självständiga Vitrysslands utrikesministerium, bland annat på ambassaden i Schweitz. 1995-96 vice utrikesminister, avgick i protest 1996 när president Aleksandr Lukasjenko genomförde en folkomröstning för att utöka sina maktbefogenheter.
Året därefter var han en av initiativtagarna till deklarationen Charta 97, som utvecklades till en människorättsorganisation och en av de viktigaste oppositionella nyhetssajterna i Vitryssland. 2008 var han med och grundade rörelsen “Ett europeiskt Vitryssland”, vars syfte är att Vitryssland ska gå med i Europeiska Unionen. På våren 2010 tillkännagav han i en intervju på den polskfinansierade satellitkanalen Belsat att han tänkte delta i presidentvalet den 19 december.
Enligt det oberoende opinionsinstitutet NISEPI:s undersökning från oktober 2010 hade han stöd av 3,0% av väljarna. Enligt de officiella resultaten fick han 2,4% av rösterna.
Under demonstrationen på Självständighetstorget i Minsk på valkvällen var han uppe vid de sönderslagna glasdörrarna till parlamentsbyggnaden. Misshandlades av polisen när demonstrationen slogs ner. Senare under kvällen den 19 december greps både Sannikov och hans fru, journalisten Irina Chalip. De fördes till KGB-häktet, och båda misstänks nu för brott mot paragraf 293. Både Sannikov och Chalip smutskastades i det uttalande som presidentkandidaten Jaroslav Romantjuk kände sig tvingad att läsa i vitrysk stats-tv den 20 december.
Ales Michalevitj. Vitrysk namnform: Ales Michalevitj (Алесь Міхалевіч). Född 1975. Jurist, företagare. Har studerat i Minsk, Warszawa och Oxford. Var aktiv i partiet BNF (Vitryska folkfronten) 2004-2008, uteslöts efter att ha kritiserat partiledningen.
Enligt det oberoende opinionsinstitutet NISEPI:s undersökning från oktober 2010 hade han stöd av 1,3% av väljarna. Enligt de officiella valresultaten fick han 1,0% av rösterna. Han greps i samband med demonstrationen på valdagens kväll och misstänks nu för brott mot paragraf 293. Michalevitj nämndes inte i Romantjuks uttalande i tv.
Nikolaj Statkevitj. Vitrysk namnform: Mikalaj Statkevitj (Мікалай Статкевіч). Född 1956. Reservofficer. Ordförande i Vitrysslands socialdemokratiska parti. År 2005 dömdes han till tre års fängelsestraff efter att ha organiserat en demonstration mot grundlagsändringen som gav Aleksandr Lukasjenko möjlighet att sitta ett obegränsat antal mandatperioder, inte bara två. Frigavs 2007.
Enligt det oberoende opinionsinstitutet NISEPI:s undersökning från oktober 2010 hade han stöd av mindre än en procent av väljarna. Enligt de officiella resultaten fick han 1,1% av rösterna. Efter att kravallpolisen skingrat demonstrationen på Självständighetstorget i Minsk den 19 december försökte han lämna platsen, men två bilar blockerade taxin han satt i, han drogs ut, greps, och anklagas nu för brott mot paragraf 293. Han uppges hungerstrejka i häktet. I sitt uttalande anklagade Jaroslav Romantjuk honom för att ha provocerat fram oroligheter på Självständighetstorget.
På fri fot av presidentkandidaterna finns nu Jaroslav Romantjuk, som gått med på att smutskasta andra kandidater i tv, och förmodligen därför inte själv anklagas för något, samt Vitalij Rymasjevskij, som satt på KGB-häktet till nyårsdagen, men släpptes fri efter att ha skrivit till Lukasjenko. Nu vill han träffa Lukasjenko personligen, precis som Romantjuk tidigare gjorde.
Rymasjevskij är fortfarande misstänkt för brott mot paragraf 293. Det är också kandidaterna Grigorij Kostusiov och Dmitrij Uss, som aldrig greps, förmodligen eftersom de gått med på att göra kritiska uttalanden om andra oppositionskandidater i stats-tv. På fri fot är också kandidaten Viktor Teresjtjenko, som tagit avstånd från demonstrationen den 19 december och tydligen inte misstänks för brott.
Jo, det finns ytterligare en före detta presidentkandidat, Aleksandr Lukasjenko. Även han är på fri fot. Han spelar ishockey, och det går bra för hans lag i amatörturneringen i Minsk. Det kan man läsa i Sovjetiska Vitryssland. Han är den enda av presidentkandidaterna som nämns i tidningen. De andra finns inte.
Men letar man noga på Sovjetiska Vitrysslands sajt så kan man hitta en liten notis med koppling till presidentvalet: ett uttalande av vitryska utrikesministeriets pressekreterare Andrej Savinych, som slår fast att några europeiska länder har en “förvriden uppfattning om den politiska och sociala situationen i Vitryssland”:
Мы констатируем, что часть наших европейских партнеров имеет искаженные представления о реальной политической и социальной ситуации в Беларуси. Это подталкивает их к принятию решений, которые будут наносить ущерб нормальному взаимодействию и тем ценностям, приверженность которым они сами декларируют. Это контрпродуктивная позиция, которая уже доказала свою бесперспективность в прошедшем десятилетии.
Со своей стороны мы заявляем о необходимости трезвой оценки ситуации и продолжения конструктивного диалога на всех уровнях. Только такой подход отвечает интересам единой Европы и способствует укреплению общеевропейских ценностей.
Vi konstaterar, att en del av våra europeiska samarbetspartners har en skev uppfattning om den reella politiska och sociala situationen i Vitryssland. Detta gör att de övervägar beslut, som kommer att vara skadliga för normalt samarbete och de värden, som de själva säger sig följa. Detta är en kontraproduktiv ståndpunkt, som redan har visat sin perspektivlöshet under det gångna årtiondet.
Från vår sida står vi fast vid att situationen måste bedömas opassionerat och en konstruktiv dialog måste fortsättas på alla nivåer. Bara ett sådant tillvägagångssätt är i förenade Europas intressen och bidrar till en förstärkning av gemensamma europeiska värden.
Gemensamma europeiska värden, hette det. Det är helt uppenbart att någon har en skev verklighetsuppfattning. Men vem?
I flera år har den vitryska presidenttidningen Sovjetiska Vitryssland försökt att byta namn till Belarus Segodnja (“Vitryssland i dag”), utan att helt lyckas – Sovjetiska Vitryssland är fortfarande tidningens officiella namn. Sällan har det stående skämt som baserar sig på tidningens namn varit mer adekvat än nu: Vitryssland i dag är detsamma som Sovjetiska Vitryssland.
Mer på temat:
14 svar på ”Vitryssland i dag är Sovjetiska Vitryssland”
bra skrivet. vitryssland är en banditstat vilket sovjetunionen varit sen 1917.den enda ryska ledare som fördömt detta är Boris Jeltsin. hans efterträdare verkar vilja rehablitera detta system.istället för att göra upp med detta kriminella system. både i ryssland vitryssland och ukraina kryllar det av leninstatyer leningator leninparker jag förstår inte hur man kan hylla en bandit som bär ansvaret för det fruktansvärda brott befolkning utsattes för.
rasputin> “både i ryssland vitryssland och ukraina kryllar det av leninstatyer leningator leninparker jag förstår inte hur man kan hylla en bandit”
I Sverige kryllar det av statyer av gamla despotiska kungar och nästan varenda stad har en stadsdel som heter Vasastan, gator som heter Kungs- och Drottninggatan, osv. Jag begriper inte hur man kan fortsätta hylla dessa gamla odemokratiska despoter.
Ifall du inte märkt det så har vi en icke demokratiskt vald kung i Sverige till dags dato, och hans bild finns i var mans ficka, på alla enkronor. ;-)
Men det kanske ändå inte är helt befogat att jämföra den motvillige monarken med en massmördare.
hur kan du gemföra lenin med gammla svenska kungar dom kan du gemföra med gamla tsarer hur många av dem står staty eller fått gator och torg upp kallade efter sig. möjligt vis peter den store av någon anledning. lenin kan du gemföra med hitler rudolf hess mm. hur många av dessa hedras i tyskland och står staty i varje stad by. föresten var lenin en tysk lakej.
Lenin hedras inte i Ryssland, förutom av kommunisterna förstås. Visserligen har Putin uttalat sig positivt om sovjetdiktaturen, men det är inte samma sak som att säga att Lenin eller Stalin “hedras”. Ja, många statyer är kvar, liksom gatunamn och det kusliga mausoleet vid röda torget, men det är inte heller samma sak som att Lenin hedras. Många äldre personer/krigsveteraner skulle känna sig sårade och det skulle kunna bli politiska stridigheter om man skulle ta bort alla dessa statyer i ett slag. Jag tror det är bättre att lära yngre generationer om vem Lenin verkligen var, och erkänna de brott som begicks..då kommer gamla kommunister inte vara så uppskattade i framtiden.
Och kommunistpartiet fick 11 % i parlamentsvalet 2007, och även om dess otäcka ledare Ziuganov(som vladislav savic kallar ‘liberal’, ‘reformvänlig’ eller något i den stilen i sin bok) fick bortåt 20% i presidentvalet är det uppenbart att kommunismen förlorar popularitet i Ryssland. Så också Lenin.
Det verkliga stödet för kommunistpartiet är dock betydligt högre, om man ska tro exempelvis de här siffrorna:
https://www.glasnost.se/2009/var-kom-luzjkovs-roster-ifran/
Men det stämmer att Ziuganovs personliga stödsiffror ligger stabilt kring 10%.
Var har Savić kallat Ziuganov för liberal och reformvänlig? Han är ju en renodlad Stalin- och sovjetnostalgiker. Ziuganov alltså. :-)
På sidan 77 i “Vladimir Putin och rysskräcken” skriver Savic:
“han (lät) påskina att en röst på kommunisterna inte betydde en total återgång till det gamla. Även kommunisterna skulle slå in på den demokratiska vägen”
Det är visserligen inte hans personliga åsikt, vilket jag hade för mig, men det som står där är inte sant. Ziuganov har alltid velat ha en återgång till det gamla, han har alltid varit stalinist. Särskilt under 90-talet var ju en återgång till “det gamla” just vad han ville ha. Och den demokrati som hade vunnits 1991 var och är något som Ziuganov avskyr. Om han inte vill ha en total återgång till det gamla, innebär det då att han inte vill återupprätta Sovjetdiktaturen? Det har han aldrig sagt, tvärtom har han i alla valrörelser talat sig varm om Stalin och sovjet.
Ett mer fullständigt citat ur Savić bok:
“Kommunistledaren Gennadij Ziuganov hade en varm framtoning och liknade inte alls de gamla stenansiktena från Sovjettiden. Dessutom lät han påskina att en röst på kommunisterna inte betydde en total återgång till det gamla. Även kommunisterna skulle slå in på den “demokratiska” vägen, hette det. Detta var propaganda och locktoner som appellerade till alt fler ryssar, framför allt de fattiga och inte minst pensionärerna som var mest utsatta och därtill hade svårt att anpassa sig till allt de nya.”
Savić anser alltså INTE att Ziuganov var/är liberal och reformvänlig, tvärtom säger han att Ziuganovs snack om demokrati var “propaganda”.
Vad gäller själva Ziuganov så har jag ingen aning om vad han egentligen tycker innerst inne. Han var väl helt enkelt en andra rangens partipamp som inte hann sko sig ordentligt, utan fick nöja sig med att leda ett andra rangens parti. Och är man nu kommunistledare så får man väl se till att uppvisa värderingar som går hem hos kärntruppen: sovjetnostalgi med ett stänk av stalinism. Ungefär som jag skriver här:
https://www.glasnost.se/2008/ziuganov-stalin-och-nutiden/
Ja, men han har aldrig gjort anspråk på att vara någon demokrat, som Savic påstår. Han har alltid sagt precis vad han tycker: Det var bättre på 30-talet och det var Stalin som befriade världen. Svart på vitt. Jag kan inte se något vidare varmt i hans framtoning, han har alltid skällt på allt och alla.
[…] Om du vill läsa om de häktade och vad som händer just nu, så finns en mycket bra sammanfattning på Kalle Kniiviläs blogg: Vitryssland idag är sovjetiska Vitryssland. […]
Helt otroligt att läsa dagens toppnyheter enligt Sovjetiska Vitryssland. Prioriteterna är i alla fall klara. Här kommer:
– В число лучших товаров Беларуси-2010 вошли 19 наименований продукции машиностроения (Bland Vitrysslands bästa produkter för år 2010 finns 19 produkter av maskinbyggnadsindustri)
– Команда Финляндии стала бронзовым призером Рождественского хоккейного турнира среди любителей на приз Президента (Finlands lag vann brons i Julhockeyturneringen för amatörer om Presidentens pris)
– Льготные кредиты на потребительские нужды можно будет использовать для покупок товаров у ИП (Förmånliga konsumentkrediter kommer att kunna användas för inköp av varor hos enmansföretag)
– Президент зажег рождественскую свечу в Храме-памятнике в честь Всех Святых (Presidenten tände julljuset i Alla Helgons minnesmärkeskatedral)
– Строители – наиболее высокооплачиваемые из числа занятых в материальном производстве столицы (Byggarna är de bäst betalda bland de sysselsatta inom materiell produktion i huvudstaden)
– Минюст определит лучшую риелторскую организацию 2010 года 7-9 января в Минске (Justitieministeriet kommer att välja 2010 års bästa fastighetsmäklarorganisation den 7-9 januari i Minsk)
Detta är viktigt. Inget annat av vikt har hänt i Vitryssland på senare tid.
Jag har hört att de missnöjda med A.Lukashenko och Vitrysslands statsskick utgör minoritet medan de flesta är ganska nöjda med hur Vitryssland har det. Har hört Lukashenkos tal och han verkar inte vara någon galning som media i väst försöker framställa honom. Har även hört att han inte stjäl från staten som Rysslands makthavare gör.
Man kanske inte alltid ska tro på allt man hör?