Ett litet steg i demokratisk riktning

I fyra år har Dmitrij Medvedev talat vackert om demokrati. Det har varit mycket väsen om ingenting. I praktiken har premiärminister Vladimir Putin fortsatt att styra med hård hand i kulisserna.
När Dmitrij Medvedev nu har en månad kvar av sin presidentperiod tar han till slut ett litet steg i demokratisk riktning. Det blir möjligt att starta nya partier.

Fri registrering av nya partier var ett viktigt krav under vinterns protester, och 85 nya partier, från nationalister och monarkister till pirater och ölälskare har redan anmält sig hos justitieministeriet.

Under hela 2000-talet har det i praktiken varit stopp för att starta nya politiska partier i Ryssland utan klartecken från högsta ort. Oberoende partier har upplevts som ett störningsmoment av makthavarna, och tiotals gamla partier avregistrerades år 2006, eftersom de inte uppfyllde de hårda kriterier som Putin infört.

Bara två gamla partier har lyckats hänga kvar i rysk politik sedan 1990-talet: Gennadij Ziuganovs sovjetnostalgiska kommunistparti och Vladimir Zjirinovskijs högerpopulistiska “liberaldemokrater”. Båda har trots högljudd retorik i praktiken fungerat som stödpartier för Vladimir Putin. De två “oppositionsledarna” deltog inte heller i de stora demonstrationerna för rättvisa val som bröt ut efter parlamentsvalet i december.

Därutöver har det lilla liberala partiet Jabloko förmått att behålla sin plats i partiregistret – men inte att ta sig in i parlamentet.

De nya ryska partier som tillåtits på 2000-talet har alla skapats på makthavarnas initiativ. I början av årtiondet laborerade Kreml med så kallade “spoilerpartier” som inte hade någon chans att komma in i parlamentet, men som drog bort väljare från andra, alltför självständiga krafter.

Hela det ryska partiväsendet har förvandlats till ett slags bordshockey där Kreml drar i alla spakarna. År 2008 gjordes det gamla högerpartiet SPS om till en marionett genom att partiet uppslukades av två Kremltrogna minipartier och bytte namn till Rätta saken.

Redan tidigare hade Vladimir Putins närmaste män under namnet Rättvisa Ryssland skapat ett eget, Putintroget vänsterparti som suttit i parlamentet sedan 2007.

Rättvisa Ryssland uppslukade det gamla socialdemokratiska partiet. Den siste sovjetledaren Michail Gorbatjov har vid flera tillfällen pratat om att grunda ett nytt socialdemokratiskt parti, men gett upp eftersom han fått veta att partiet aldrig skulle tillåtas registrera sig.

Det styrande partiet Enade Ryssland, som har egen majoritet i parlamentet och de flesta lokala lagstiftande församlingar, är egentligen inget politiskt parti alls, utan snarare en intresseförening för högt uppsatta byråkrater och makthavare som vill sitta kvar på sina poster. Partiets linje är helt avhängigt av vad partiledaren Vladimir Putin för tillfället tycker – trots att Putin själv aldrig gått med i partiet.

Ett enda likviderat parti har under 2000-talet lyckats återfå sin registrering. Republikanska partiet avregistrerades år 2007, eftersom de ryska myndigheterna kommit fram till att det inte hade tillräckligt många medlemmar. Partiet överklagade beslutet i alla juridiska instanser och fick till slut i höstas rätt i Europadomstolen. Domstolen i Strasbourg kom fram till att den ryska partilagstiftningen hindrar den fria föreningsrätten och därmed är i strid med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Enligt den nu gällande lagen måste ett politiskt parti ha minst 40 000 medlemmar samt lokalavdelningar i minst hälften av Rysslands 83 administrativa regioner. Enligt den nya lagen som i veckan godkändes av parlamentets båda kammare räcker det med 500 medlemmar i hela landet. Dessutom förenklas den hittills extremt komplicerade proceduren somt gjort att myndigheter vid behov alltid kunnat hitta små felaktigheter i ansökningshandlingarna. Den nya lagen träder i kraft när president Dmitrij Medvedev skrivit under, vilket väntas ske nästa vecka.

När Dmitrij Medvedev nu väljer att öppna dörren för oberoende partier är det framför allt ett viktigt symboliskt steg mot en liberalisering av det politiska livet – det som hundratusentals ryssar krävt i de senaste månadernas protester. Den praktiska betydelsen av reformen blir liten, så länge makthavarna styr massmedierna och under valkampanjen kan använda alla statens resurser för att stötta de partier de själva skapat.

En version av texten publicerades i Sydsvenskan 2012-03-31

Mer på temat:

• Därför är Enade Ryssland inget parti
• Nickedockan som inte ville nicka
• En ring att härska över dem alla
• Verkligheten som försvann