Uppvigling mot kristen tro och bristande respekt för “statens andliga grundvalar” var viktiga åtalspunkter när rättegången mot gruppen Pussy Riot började i Moskva i går. Maxstraffet för en knapp minuts performance är sju års fängelse.
I februari, ett par veckor före ryska presidentvalet, hoppade Nadezjda Tolokonnikova, Jekaterina Samusevitj och Maria Alechina upp, sjöng om Putin och dansade framför altaret i Frälsarkatedralen i Moskva.
Reaktionen från kyrkans sida var först avvaktande, men snart satte de ryska världsliga myndigheterna in enorma resurser för att fånga in gruppen. Sedan mars har de tre suttit häktade, misstänkta för brottet “huliganism”. Häktningstiden har förlängts i omgångar, senast med hela sex månader, till januari 2013.
Förundersökningen av det påstådda brottet har tagit lång tid, och först i går hade de tre medlemmarna i gruppen Pussy Riot möjligheten att inför domstol säga vad de tycker om det omfattande åtalet där de bland annat anklagas för “vanhelgande dansrörelser”.
Intresset inför den enastående rättegången mot gruppen Pussy Riot har varit enormt, och trapphuset i domstolsbyggnaden var i går fullproppat med hundratals journalister, varav bara ett fåtal kunde få plats i rättssalen.
För första gången sedan rättegången mot Michail Chodorkovskij för två år sedan hade den statliga nyhetsbyrån RIAN ordnat en direkt videosändning på internet från rätten. Efter inledande formaliteter läste åklagarsidans representant med robotliknande röst upp åtalet som slog fast att motivet för sångföreställningen i kyrkan hade varit “hat mot den kristna tron” och att syftet hade varit att “förringa statens andliga grundvalar”.
Därefter fick de åtalade, som satt inburade i en stor glaslåda, svara på frågan om de erkände sig skyldiga till de brott de anklagades för. Alla erkände att de hade varit i kyrkan och deltagit i aktionen, och därmed brutit mot kyrkans ordningsregler – men inte att de skulle ha gjort sig skyldiga till det hatbrott mot kristen tro som de anklagas för.
I stället förklarade de att framträdandet var ett politiskt ställningstagande, ett protest mot att den ortodoxa kyrkans överhuvud uppmanat de troende att rösta på Putin i presidentvalet – och att inte delta i demonstrationer.
Nadezjda Tolokonnikova förklarade att det inte hade varit gruppens avsikt att såra troende kristnas känslor, vilket är den centrala punkten i åtalet.
– Vi har en respektfull inställning till kristen tro. Det är inte sant att vårt motiv skulle ha varit hat mot kristen tro. Den här smutskastningskampanjen gör livet svårt för oss i fångenskap, andra på häktet tror på det som sägs på tv.
Jekaterina Samusevitj sade att hon aldrig hade känt något “religiöst grundat hat” som de tre anklagas för att ha spridit, och att det överhuvudtaget inte fanns något religiöst motiv bakom gruppens föreställning.
– Åtalet tar ingen hänsyn till det politiska och konstnärliga innehållet, trots att det var det viktiga, lade Maria Alechina till.
De tre försvarsadvokaterna avfärdade hela åtalet som en absurd skrivelse utan giltigt juridiskt innehåll.
– Anklagelserna är uppenbart påhittade utifrån en politisk beställning, de är inte lagligt grundade. Ingen kan dömas på sådana här grunder, sade advokaten Violetta Volkova.
Efter de inledande timmarna avbröts nätsändningen från rättssalen. Journalister som var närvarande i rättshuset kunde rapportera att vittnen fick frågor om hur åsittande kläder medlemmarna i gruppen hade haft och hur högt de hade lyft sina ben när de dansade i kyrkan.
Till saken hör att åtalet inte gör någon skillnade mellan det som verkligen hände i Frälsarkatedralen, och det som kan ses och höras i videon som gruppen senare lade ut på nätet. Brottet uppges ha ägt rum i katedralen, brottsoffren som ska ha tagit andlig skada av framträdandet är vaktmästare, ljusförsäljare och andra anställda i kyrkan, men det allvarligaste brottet verkar ändå vara innehållet i sångtexten som lagts på videon i efterhand.
Texten går ut på att “hyndan till patriarken” borde tro på Gud och inte på Putin, och innehåller en bön till Gudaföderskan Jungfru Maria som bes “driva ut Putin”.
Det är inte helt klart på vilken nivå i den ryska makthierarkin det ursprungliga beslutet om hårda tag mot Pussy Riot fattats. Radiostationen Echo Moskvys vanligtvis välunderrättade chefredaktör Aleksej Venediktov hävdar att det hela är en avledningsmanöver av kyrkliga dignitärer som vill dra bort uppmärksamheten från patriarkens märkliga lägenhetsaffärer, hans pampiga livsstil och skandalen med hans jättedyra lyxklocka som hans pressavdelning först hävdade inte existerar. Klockan hade retuscherats bort från en pressbild – men man hade glömt att retuschera bort klockans spegelbild i den blanka bordsytan.
Enligt Venediktov har kampanjen mot Pussy Riot troligen genomförts av välvilliga underhuggare som i verkligheten gjort Putin en björntjänst. Andra har hävdat att kampanjen är ett väl genomtänkt försök att utmåla oppositionen som fiender till den kristna tron. Det verkar aningen långsökt – men ryska nationalister, både Putintrogna och andra, brukar regelbundet göra en stor sak av att en del liberala regimkritiker har judiskt påbrå.
Hur det än är med den saken är det uppenbart att åtalet som drar löjets skimmer över ryskt rättsväsende måste ha förankrats på högsta nivå. Och säkert är också att uppvisningsrättegången har en avskräckande effekt i Ryssland, hur absurd den än ser ut för oss i väst.
I går eftermiddag fick följande tolkning stor spridning på ryska twitterkonton: “Putin försökte vrida tillbaka klockan till sovjettiden, men tog i för mycket och nu har vi hamnat på medeltiden.”
En version av texten publicerades i Sydsvenskan 2012-07-31
Mer på temat:
- Punkdans får patriarken att hoppa jämfota
- Putins sju skruvar sätter stopp för allt
- RFE/RL – Pussy Riot: The Punk Band That Isn’t And The Concert That Wasn’t
- Video från rätten
- Åtalet mot Pussy Riot (ryska)
- УК РФ Статья 213. Хулиганство
- Стенограмма встречи председателя Правительства РФ В.В. Путина со Святейшим Патриархом Кириллом
