Memorial utmanar agentlagen

Människorättsorganisationen Memorial vägrar att registrera sig som “utländsk agent”, så som en ny lag kräver. “Det räcker att komma ihåg åren 1937-1938, när hundratusentals människor också krävdes på erkännanden om att de är ‘utländska agenter'”, skriver Memorial.

Den ryska människorättsorganisationen Memorial vägrar att registrera sig som “utländsk agent”, så som den nya lagen om medborgarorganisationer kräver. Det meddelar Memorials styrelse i ett uttalande på organisationens webbplats.

Lagen som döper om medborgarorganisationer till “utländska agenter” antogs av ryska parlamentet den 13 juni med stöd från alla partier förutom Rättvisa Ryssland. Vladimir Putin skrev under lagen den 21 juni, men av någon anledning bestämdes det att lagen skulle träda i kraft först 120 dagar senare, den 20 november.

De ryska makthavarna hävdar att lagen följer utländska förebilder och hänvisar framför allt till en amerikansk lag från McCarthy-tiden, där orden “utländsk agent” används. Det handlar om en helt neutral beteckning som på ett adekvat sätt beskriver organisationer som tar emot utländskt stöd, påstår Kremls pr-folk.

I praktiken är syftet givetvis att misstänkliggöra medborgarorganisationer som tar emot stöd från givare utanför Rysslands gränser och ställa dem framför ett olösligt dilemma: antingen går de med på att registrera sig som “utländska agenter” och deltar därmed i svartmålningen av deras egen verksamhet – eller så vägrar de, drabbas av hårda straff och blir av med sin finansiering.

De flesta medborgarorganisationer vars verksamhet av ryska myndigheter betecknas som “politisk”, och som därför drabbas av den nya lagen, har en tyst överenskommelse om att de inte låter sig registreras som “utländska agenter”, sade Grigorij Melkonjants på valövervakarorganisationen Golos som jag intervjuade häromdagen.

Redan tidigare har representanter för några medborgarorganisationer offentligt sagt att de inte tänker registrera sig som agenter, men Memorial är den första som går ut med en formell och välargumenterad skriftlig deklaration om att organisationen vägrar underställa sig den så kallade “agentlagen”.

Så här skriver Memorials styrelse bland annat:

Det räcker att komma ihåg åren 1937-1938, när hundratusentals människor också krävdes på erkännanden om att de är “utländska agenter”; även under senare tidsperioder har regimens kritiker ofta förklarats vara “köpta av Väst”. Utan att nämna att förvrängning av det nationella medvetandet med hjälp av KGB-sagor om “utländska agenter” är ett beprövat sätt att slippa ta itu med verkliga samhälleliga problem.

Memorial kommer inte att delta i aktioner vars syfte är att förstöra det ryska samhället, Memorial kommer inte att medvetet sprida falsk information om sig själv. Om det krävs att Memorial låter föra in sig i listan över “utländska agenter” kommer vi att motsätta oss detta, i första hand i domstol. Vi är en organisation som ska försvara lagliga rättigheter, och vi kommer att göra allt för att försvara vår lagliga rätt genom att ta stöd i lagen.

/—/

Vi är övertygade om att det ryska medborgarsamhällets lugn och tålamod till slut kommer att visa sig vara starkare än våra lagstiftares sjukliga fantasier.

Oavsett hur det går i rätten (och hur det går kan man ju gissa) har Memorial redan blivit av med en stor del av sin finansiering, eftersom ryska myndigheter nu tvingar den amerikanska biståndsorganisationen USAID att lägga ner sin verksamhet i Ryssland.

Memorial var den största och viktigaste människorättsorganisation som skapades när det under Sovjetunionens sista år blev möjligt att tala öppet om förföljelsen av oliktänkande i landet. Namnet kommer från tanken att förföljelsens offer borde få ett värdigt minnesmärke, och den 30 oktober 1990 lyckades Memorial genomföra idén. En enkel sten från Solovki, Lenins första koncentrationsläger, fick sin plats vid Lubjankatorget i Moskva, ett hundratal meter från KGB:s högkvarter.

Under åren som gått har Memorial gjort ett ovärderligt arbete genom att samla in, arkivera och publicera uppgifter om förföljelsens offer, men också genom sina insatser för mänskliga rättigheter i det nya Ryssland. När Memorial grundades i Moskva 1989 för att dokumentera KGB:s och dess föregångares brott var Vladimir Putin en sovjetisk KGB-agent i Dresden. Nu kan Memorial bli den organisation som drabbas hårdast av agent Putins kampanj mot “utländska agenter”.

Mer på temat

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.