Gulagarkiv stämplas som utländsk agent

I slutet av Sovjettiden grundades organisationen Memorial för att dokumentera och rentvå minnet av människor som grundlöst fängslats och avrättats som utländska agenter. Nu anser ryska myndigheter att Memorial själv är en utländsk agent.

Den sovjetiska säkerhetstjänstens grundare Feliks Dzerzjinskijs byst är åter på sin plats framför Moskvas centrala polisstation på Petrovkagatan.

Den förhatliga bysten avlägsnades efter den misslyckade augustikuppen 1991, samtidigt som säkerhetstjänsten KGB reformerades och bytte namn. I november 2005, inför sovjetiska milisens årsdag, återställdes bysten till sin gamla plats.

På andra sidan gatan, några hundra meter till höger från punkten Dzerzjinskij stirrar på, ligger organisationens Memorials arkiv. Här förvaras hundratusentals brev, dokument och föremål som berättar om människor som föll offer för Dzerzjinskij och hans arvtagare.

– Framför allt är det personliga brev och anteckningar som är intressanta. De officiella dokumenten är vi inte så intresserade av, eftersom anklagelserna i dem är helt schablonartade och påhittade, berättar Irina Ostrovskaja, historiker och medlem i Memorials styrelse.

Hon plockar fram ett papper med fragmentarisk text.

… min kära … redan 12,5 månader isär. Hur lever ni vad har hänt med dig? Ni har väl inte slutat kalla mig för far? … förhör 5 dygn utan sömn och mat förhörsledaren … krävde jag skulle skriva under lögner. Sedan visade de falska vittnesmål mot mig. Jag grät, blev nästan galen, plågad skrev under i juni. De slutade plåga mig …

Texten skrevs på en lapp som fången Ivan Rudenko i början av 1938 gömt i knappen på sina underbyxor.

– Det var tillåtet att skicka hem kläder för tvätt, och han använde tillfället för att skriva vad som verkligen hade hänt.

Lappen upptäcktes först efter tvätt, och de anhöriga kunde inte tyda texten. Inte heller vågade de visa den för någon annan. Först efter Sovjetunionens fall vände de sig till Memorial, som med hjälp av modern teknologi kunde dechiffrera huvuddelen av innehållet.

Ivan Rudenko dömdes på påhittade grunder och avrättades snart efter det att han skickat iväg sitt hemliga brev. Hans fall är ett av sammanlagt ungefär 80 000 som finns dokumenterade i Memorials arkiv. Om ytterligare tre miljoner personer finns det kortfattade noteringar i kartoteken.

Irina Ostrovskaja rullar ut den moderna arkivhyllan.

– Den här delen är Gulagarkivet. Och där har vi dissidentarkivet.

Den ryska staten har inte visat något större intresse för att stödja Memorials verksamhet. De senaste åren har det som Memorial håller på med snarast börjat uppfattas som något pinsamt. Om Irina Ostrovskaja någon gång intervjuats i tv nämns det aldrig att hon representerar Memorial. ”Historiker, Moskva” brukar det i stället stå i undertexten.

Hyllorna, lokalerna och lönerna betalas i stället till stor del med hjälp av bidrag från utländska organisationer. En stor del av finansieringen försvann när ryska staten i fjor tvingade den amerikanska biståndsorganisationen USAID att lägga ner sin verksamhet i Ryssland.

Nu anklagas Memorial för att ha brutit mot rysk lag, eftersom organisationen vägrar att registrera sig som ”utländsk agent”. Enligt lagen är organisationer som tar emot utländskt stöd och bedriver politisk verksamhet ”utländska agenter”.

I november förra året, samma natt som lagen trädde i kraft, hade någon klottrar orden ”utländsk agent” på Memorials och flera andra människorättsorganisationers lokaler.

Vad som menas med politisk verksamhet är oklart, men i Memorials fall handlar det uppenbarligen om att organisationen inte bara dokumenterar gamla brott mot mänskliga rättigheter, utan också det som pågår i Ryssland i dag.

I våras inledde flera myndigheter en omfattande kontroll av Memorials verksamhet.

– Det var helt absurt. Under en hel månad kunde vi inte göra något annat än hålla på och gräva fram, kopiera, numrera och paketera alla dokument som myndigheterna krävde av oss. Sena kväller och långa helger jobbade vi med det. Och ändå fanns all information de ville ha fritt tillgänglig på vår webbsida, säger Irina Ostrovskaja.

Sedan dess har ärendet gått i stå. Memorial har överklagat kravet på att organisationen ska registrera sig som utländsk agent. Rättegången har skjutits upp i omgångar, senast i mitten av september.

Men oavsett hot om höga böter och risken att hela verksamheten i förlängningen kan förbjudas är det helt otänkbart för Memorial att låta sig registreras som ”utländsk agent”. Det skulle vara en skymf mot minnet av alla de oskyldigt dömda vars minne organisationen ska bevara, anser Irina Ostrovskaja.

– Utländska agenter var ju precis vad de anklagades för att vara. Deras anhöriga vänder sig till oss för att få veta vad som hänt med deras nära och kära. Vi är ingen utländsk agent och vi kan inte kalla oss för det, det är uteslutet.

Sydsvenskan 2013-09-29
Foto: Thomas Löfqvist