När Michail Chodorkovskij greps i oktober 2003 var han Rysslands rikaste man och ett hot mot Vladimir Putins envälde. Sedan dess har han suttit i fängelse. Nu har Putin benådat honom, lagom till OS i Sotji.
Oljemiljardären Michail Chodorkovskij hade nyligen fyllt 40 när han greps av tungt beväpnade specialstyrkor på flygplatsen i Novosibirsk. Han anklagades för skatteplanering och dömdes till åtta års fängelse.
Tio år senare sitter fortfarande bakom galler i en arbetskoloni i Segezja i ryska Karelen, halvvägs mellan Sankt Petersburg och Murmansk. Hans yngsta barn, tvillingarna Ilja och Gleb, var fyra år gamla när han greps. Nu har de fyllt fjorton.
När strafftiden höll på att gå ut 2010 dömdes Michail Chodorkovskij till ett nytt fängelsestraff, nu för stöld av samma olja som hans företag Yukos enligt den tidigare domen hade utvunnit lagligt men inte betalat skatt för.
Enligt den senaste versionen av domen skulle Chodorkovskij släppas i augusti 2014, men det fanns många tecken som tydde på att ännu ett nytt åtal snart skulle väckas mot honom, med syfte att hålla honom inlåst på obestämd tid.
Enligt uppgifter från åklagarmyndigheten misstänktes Chodorkovskij nu för att ha använt sina olagligt intjänade pengar till att betala för expertutlåtanden “med syfte att ändra rysk lagstiftning”. En av Rysslands mest respekterade nationalekonomer, Sergej Gurijev, flydde landet i våras, eftersom han befarade att han snart skulle åtalas i samma ärende.
Det var alltså en stor nyhet när Vladimir Putin under sin årliga maratonpresskonferens på torsdagsförmiddagen sade att han visserligen inte var insatt i ärendet, men att han själv inte trodde på något nytt åtal mot Chodorkovskskij.
Putin var på ovanligt gott humör under presskonferensen som aldrig ville ta slut. I över fyra timmar lyssnade han tålmodigt på ryska journalisters lovord och inställsamma frågor, men sade inte mycket som var oväntat.
Han talade om Greenpeaceaktivisterna som nu ska släppas fria efter onsdagens amnesti. Det är bra att värna om miljön, men inte bra när miljöaktivister går utländska makters ärenden, sade han, och hävdade att Greenpeace försökt preja ryska kustbevakningens båt. Han talade om de två medlemmarna av gruppen Pussy Riot, som också ska släppas, och sade att han tycker synd om dem, eftersom de sänkt sig så lågt och med sitt tilltag förnedrat kvinnors värdighet.
Något överraskande meddelade han att Ryssland tvärtemot medierapporterna inte alls placerat några Iskander-missiler i Kaliningrad, och talade uppskattande om USA:s konstruktiva roll i samtalen om Irans kärnkraftsprogram.
Det kanske märkligaste inslaget var hans svar på en fråga om det skulle vara lämpligt att ha en Stalinstaty i Moskva. Han påpekade att det i London finns en staty som föreställer Oliver Cromwell som störtade den brittiska monarkin på 1600-talet.
– Vad finns det egentligen för skillnad mellan Cromwell och Stalin? Kan ni säga det? Ingen alls.
En enda gång blev han arg – när en journalist från den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg ställde en fråga om den odiöst västfientliga journalisten Dmitrij Kiseljov, den nytillsatte chefen för en statlig nyhetsbyrå med uppgift att skapa positiv bild av Ryssland i utlandet.
– Statliga informationssatsningar ska ledas av patrioter som försvarar Ryska Federationens intressen. Det här är statliga satsningar. Och precis så kommer det att bli, slog Putin fast, med stål i rösten.
Men inte ett ord mer om Chodorkovskij.
Därför slog nyheten ner som en bomb när Putin strax efter presskonferensen, i ett “improviserat” samtal mitt i klungan av journalister, plötsligt meddelade inte bara att den fängslade oligarken nyligen hade lämnat in en ansökan om nåd, utan också att han faktiskt ska benådas inom kort:
– Han har redan tillbringat mer än tio år i fångenskap, det är ett allvarligt straff. Han hänvisar till humanitära omständigheter: hans mor är sjuk. Jag anser att man med tanke på alla dessa omständigheter kan fatta motsvarande beslut, och ett dekret om hans benådning kommer att undertecknas.
Syftet med att annonsera benådningen på detta informella sätt och inte från podiet var att trivialisera Chodorkovskijs betydelse, gissar Miriam Elder. Det är bara att hålla med.
Under alla år har Michail Chodorkovskij vägrat att skriva en ansökan om nåd, eftersom det skulle kunna tolkas som att han erkänner sin skuld. Putins pressekreterare meddelade mycket riktigt snabbt att Chodorkovskij nu genom att skicka in sin ansökan erkänt sin skuld.
I realiteten har Chodorkovskij knappast gjort sig skyldig till större brott än alla andra affärsmän under Rysslands kaotiska 1990-tal, när skattereglerna var i ständig omstöpning och lokala skatteparadis skapades i många ryska regioner för att locka investeringar.
Hans verkliga brott var att han offentligt kritiserade Vladimir Putins korrupta styre, inte följde hans spelregler och inte lydde när Putin beordrade de superrika oligarkerna att hålla fingrarna borta från politiken. Hans fängelsedom har fungerat som avskräckande exempel för andra.
Flera utländska statschefer har de senaste dagarna meddelat att de inte tänker komma till invigningen av OS i Sotji i februari. Beskedet om benådning ses allmänt som ett försök att förbättra Rysslands anseende i utlandet inför OS, precis som den omfattande amnesti som tillkännagavs dagen innan.
Men varför har Chodorkovskij nu valt att ansöka om nåd, när han tidigare vägrat? Den första reaktionen från Chodorkovskijs jurister var att det inte finns någon nådeansökan, men det uttalandet drogs snabbt tillbaka. Det sannolika är att förberedelserna inför en tredje rättslig process var ett försök att sätta press på honom och visa att han inte kommer att träffa sina gamla föräldrar i friheten om han inte går med på att ansöka om benådning.
Om han hade suttit av hela sitt straff och kommit ut i augusti 2014 hade han sett ut som en segrare. Därför var alternativen antingen ett nytt fängelsestraff, eller en benådning. Enligt tidningen Kommersants källor fick Chodorkovskij nyligen besök av representanter för säkerhetstjänsten som berättade om den planerade nya rättsprocessen och också talade om hans 79-åriga mors allt sämre hälsa. Efter den här diskussionen ska Chodorkovskij ha gått med på att skriva under en nådeansökan.
Exakt vad som står i hans ansökan vet vi inte, men det är svårt att föreställa sig att Chodorkovskij skulle ha erkänt sig skyldig till något brott. Det har inte heller Putins pressekreterare Dmitrij Peskov hävdat, han säger bara att Chodorkovskij genom att skicka in en nådeansökan erkänner sin skuld, vilket givetvis är en tolkningsfråga. Putin hade i alla fall bråttom att verkställa sitt löfte. Klockan 12 Moskvatid på fredagen publicerades hans dekret om benådning på Kremls hemsida, och strax därefter fick Chodorkovskij lämna straffkolonin i Segezja.
Vad innebär då frisläppandet i förlängningen? Affärstidningen Vedomosti påpekar i sin ledare, under titeln Putins trumfkort, att det godtyckliga fängslandet av Chodorkovskij för tio år sedan orsakade stor skada för det ryska samhällets institutioner, en skada som inte kan repareras bara genom att släppa Chodorkovskij fri. Men det var knappast heller Putins avsikt att försöka återställa förtroendet för rättsapparaten eller förbättra företagsklimatet. Systemet som han byggt upp består, och även benådningen visar att det ryska rättssystemet inte är något att lita på.
Putin ser sig säkert som segrare, eftersom han lyckats pressa fram en nådeansökan, och eftersom trumfkortet som han sparat på nu kan användas för att förbättra Rysslands image inför Putins största pr-projekt, OS i Sotji.
Hur Chodorkovskij ser sin egen roll i det totalt förändrade Ryssland som han återvänder till efter tio år i fångenskap återstår att se, men han har knappast några politiska ambitioner den närmaste tiden. Det är till och med möjligt att han i utbyte mot frigivning avkrävts något löfte, men det lär vi inte få reda på, i alla fall så länge han är kvar i Ryssland.
En kortare version publicerades i Sydsvenskan 2013-12-20
Mer på temat
- Oligarken i presidentens skugga
- Få tror på oljekungens skuld
- Isoleringscell för intervju
- Mannen som blev för mäktig för Putin
- RIAN – Khodorkovsky Set to Walk Free Immediately as Putin Signs Pardon
- Miriam Elder – Why Vladimir Putin Said He Would Pardon Mikhail Khodorkovsky
- Коммерсант – Михаил Ходорковский сдался на помилование
- Коммерсант – Михаила Ходорковского выпустят на свободу
- Ведомости – Сильный ход в плохой игре
- Ведомости – От редакции: Ходорковский как Козырь Путина
- Слон – Борис Ходорковский: «Вера умирает последней. Я надеюсь»
5 svar på ”Chodorkovskij fri efter tio år i fängelse”
Jaha, och nu är han inte längre kvar i Ryssland. Det meddelas att Michail Chodorkovskij är på väg till Tyskland, där hans mamma vårdas. Att han lämnar landet verkar ha varit ett villkor, för Marina Chodorkovskaja själv vet ännu inte att hon vårdas i Tyskland. Men hon tänker åka dit, om hon får bekräftelse på att sonen faktiskt är där.
I övrigt är det intressant att ryska kriminalvårdsverket FSIN har internetadressen fsin.su. De har alltså kvar gamla sovjetiska domänen .su. Symboliskt. Det här börjar ju påminna om Solzjenitsyns utvisning ur Sovjetunionen.
Och nu har tyska utrikesministeriet bekräftat att Chodorkovskij är framme.
Putin är uppvuxen och jobbade decennier i Sovjetunionen. Är det ett under att han nu bit för bit försöker bygga en kontrollapparat? *retorisk fråga*
Även Chodorkovskij är uppvuxen i Sovjetunionen, men han är så klart drygt tio år yngre. Och framför allt är han inte gammal KGB-man.
“Hans verkliga brott var att han offentligt kritiserade Vladimir Putins korrupta styre, inte följde hans spelregler och inte lydde när Putin beordrade de superrika oligarkerna att hålla fingrarna borta från politiken. Hans fängelsedom har fungerat som avskräckande exempel för andra.”
Det här är precis vad jag menade när jag sa att du sysslar med propaganda under vår förra diskussion. Citatet ovan är inget annat än spekulationer, finns inga som helst bevis. När du skriver något sådant där du anklagar en person får du antingen ge konkreta bevis eller så får du skriva att det är dina spekulationer och gissningar!
Det brottet som han suttit inne för är ekonomibrott = fakta, säkerhetschefen för Yukos Alexej Pechugin sitter inne på livstid för mord på Chodorkovskiys affärskonkurrenter = fakta. Anledningen till att Chodorkovskiy inte gör honom sällskap är för att det aldrig gick att bevisa att han har beordrat morden = fakta. Det är ganska sannolikt att säkerhetschefen för Yukos inte hade några personliga motiv att mörda Chodorkovskiys affärskonkurrenter och att det var Chodorkovskiy som beordrade morden = min spekulation.
Det spelar ingen roll att det var turbulent tid på 90-talet och att alla andra affärsmän gjord samma sak. Det spelar ingen roll att han har en sjuk mamma, alla brottslingar som sitter inne har mammor, pappor och andra släktingar. Har han begått brotten som har är anklagad för? Ja det har han. Då ska han sitta inne, så enkelt är det. Är det möjligt att ingen hade börjat gräva i hans historik om han inte utmanade Putin? Ja det säkert vara så, det kan man spekulera om. Men oavsett vad så har han begått de brotten som har är anklagad för! Att kalla honom för en politisk fånge och få det att framstå som att han sitter inne bara för- eller främst för att han kritiserat Putin är osakligt, oprofessionellt och propagandistiskt.
Det som jag citerar ovan är spekulationer som du utger för att vara fakta. Du frågade mig under vår förra diskussion var jag tycker att du förtiger sanningen och ger felaktiga uppgifter. Den här artikeln är ett ypperligt exempel på detta. Inte hela artikeln, i början är den saklig och man frågar sig nästan om Kalle har tagit till sig kritiken, men sen kommer samma propagandablaska som vanligt och man blir påmind om ordspråket att det är svårt att lära gamla hundar nya tricks.
“Det spelar ingen roll att det var turbulent tid på 90-talet och att alla andra affärsmän gjord samma sak”
Varför spelar det ingen roll? Grunden i en rättsstat är ju att alla ska behandlas lika inför lagen och av myndigheterna. Det var t.ex. därför det var en så stor skandal i USA när det framkom att skattemyndigheten hade gjort extra granskningar (OBS! ej fänglsat någon) av diverse republikanska organisationer.
Att just den oligark som kritiserade makthavarna mest var den ende som fängslades trots att lite tyder på att han skulle ha varit värre än de andra på 90-talet är just det som gör det naturligt att uppfatta Chodorkovskij som en politisk fånge. Givetvis är det i viss mån spekulation från Kalle, och han kanske uttrycker sig alltför kategoriskt, men det går inte att komma ifrån att det är mycket som tyder på att det är så det legat till.
“Har han begått brotten som har är anklagad för? Ja det har han.” Det där om något är en spekulation som saknar grund såvida du inte vet något som inte är allmänt känt, i synnerhet när det gäller det andra åtalet.