I genomsnitt dödas tio människor i terrorrelaterade händelser i Ryssland varje vecka. Dödsfallen inträffar oftast i Nordkaukasien, och har där blivit så vardagliga att de inte längre väcker någon större uppmärksamhet utanför området och sällan nämns i utländska medier. Men inför OS i Sotji spiller terrorn för första gången sedan 2011 över till Rysslands kärnland.
Miljonstaden Volgograd är inte bara en viktig knutpunkt för trafiken i södra Ryssland. Staden, som fram till 1961 hette Stalingrad, är också en viktig symbol för segern i andra världskriget, och därför ett lockande mål för den ryska centralmaktens fiender.
Måndagens självmordsbombning i Volgograd var den tredje på drygt två månader. Vi vet ännu inte med fullständig säkerhet vilka som låg bakom de två senaste bomberna, men mycket tyder på att de kan kopplas till nordkaukasiska militanta islamistgrupper, precis som bussbomben den 21 oktober.
Den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov, Rysslands Usama bin Ladin, som säger sig kämpa för en islamistiskt ledd stat i Nordkaukasien, uppmanade i juli sina anhängare att göra allt för att stoppa OS i Sotji. Enligt Umarov har arenorna för Putins stora pr-projekt byggts på muslimska kämpars gravar. I samma video som spreds på nätet upphävde han också det tillfälliga stopp på terrorattacker mot civila, som han utlyste i början av 2012.
Tjetjenerna är en av de största icke-ryska folkgrupperna i Ryssland, och konflikten som utvecklades i Nordkaukasien i samband med Sovjetunionens sönderfall 1991 handlade till en början om en nationalistisk rörelse som krävde Tjetjeniens självständighet. Islamismens roll var till en början begränsad, även om jag redan hösten 1991 under ett besök i presidentpalatset i Groznyj träffade på en imam i saudiska kläder och en Kalasjnikov i handen.
Efter två blodiga och långdragna krig styrs Tjetjenien nu av den Putintrogne envåldshärskaren Ramzan Kadyrov. Det nationella motståndet har transformerats till en radikal islamistisk rörelse som kämpar mot både centralmakten och lokala Moskvatrogna ledare.
Islamistrebellerna är inte någon enhetlig armé under en gemensam befälhavare, utan en spretig skara små, autonoma celler med sina egna ledare. Ändå har Doku Umarov viss auktoritet bland många av dem. Dessutom fungerar OS i Sotji som en enorm magnet för alla grupper som bekämpar den ryska staten.
Säkerhetspådraget kring Sotji är därför enormt. Förutom 40 000 poliser bevakas arrangemanget av säkerhetstjänsten FSB. Antiterrortrupper finns i beredskap och inför invigningen stängs staden helt för utomstående. Bara de som har genomgått säkerhetskontroll hos FSB och i förväg köpt en biljett till OS släpps in i Sotji.
Gränsen mot den georgiska separatistrepubliken Abchazien, bara fem kilometer från OS-arenorna, stängs helt – trots att Ryssland är Abchaziens bästa vän i världen och ett av få länder som erkänt republiken som en självständig stat. Kusten bevakas av välutrustade stridsdykare för att förhindra att terrorister tar sig i land den vägen.
Dessutom har de ryska säkerhetstjänsterna sett till att alla telefonsamtal och all internettrafik hårdbevakas. Enligt lag har ryska myndigheter sedan länge direkt tillgång till alla ryska nätoperatörers datasystem, vilket innebär att operatören inte får reda på vilka eller hur många telefonsamtal som avlyssnas. Inför OS har avancerad teknologi installerats i Sotji för att djupanalysera innehållet i datatrafiken.
Det extrema säkerhetspådraget gör Sotji till ett svårt mål för terrorister. Men de ryska myndigheternas resurser är inte obegränsade. De säkerhetsstyrkor som samlas i Sotji saknas någon annanstans, och efter självmordsbomberna i Volgograd känner många ryssar sig hotade – ingen kan veta var terroristerna slår till nästa gång.
Bombdåden har redan lett till ökande misstänksamhet och fientlighet mot muslimer från Nordkaukasien, en redan diskriminerad grupp i Ryssland. På så sätt föder terroristerna, kanske medvetet, en ond cirkel. Vanliga nordkaukasier känner sig alltmer marginaliserade i det ryska samhället och de skjutglada antiterrortrupperna beter sig allt mer brutalt mot dem.
I brist på legitima sätt att uttrycka protest mot de styrande har radikal islam blivit en utväg för många i Nordkaukasien, men den som går till moskén för ofta riskerar att få polisen efter sig. I många dokumenterade fall har unga män på lösa grunder pekats ut som terrorister, förts bort av säkerhetsstyrkorna, misshandlats, torterats och ibland försvunnit helt. Risken är stor att än fler ansluter sig till rebellerna för att hämnas.
En version av texten publicerades i Sydsvenskan 2013-12-31
Terrorrelaterade dödsfall i Nordkaukasien jan-nov 2013
Region | misstänkta terrorister | poliser | civila | summa |
---|---|---|---|---|
Dagestan | 154 | 78 | 66 | 298 |
Kabardinien-Balkarien | 59 | 12 | 4 | 75 |
Tjetjenien | 19 | 16 | 1 | 36 |
Ingusjien | 26 | 6 | 3 | 35 |
Stavropolregionen | 7 | 1 | 1 | 9 |
Karatjajen-Tjerkessien | 2 | 0 | 3 | 5 |
Nordossetien | 2 | 0 | 1 | 3 |
Summa | 269 | 113 | 79 | 461 |
De senaste tre månaderna
Följande terrorrelaterade incidenter har inträffat i Ryssland enbart de senaste tre månaderna, enligt officiella uppgifter från Rysslands statliga antiterrorkommitté:
1 oktober – En bilförare i Kabardinien-Balkarien öppnar eld när polisen vill kontrollera hans identitetshandlingar. Polisen skjuter tillbaka och dödar bilföraren, som visar sig vara en känd gerillamedlem. I Dagestan dödas tre medborgargardister och tre poliser när gerillan öppnar eld. Förstärkningar tillkallas och fyra gerillamedlemmar dödas. I Dagestan hittas också en stor vägbomb som polisen lyckas oskadliggöra.
12 oktober – En bilförare i Dagestan öppnar eld när polisen vill stoppa honom. Polisen skjuter tillbaka och dödar bilföraren som visar sig vara medlem i en lokal gerillagrupp. En sprängladdning under ett järnvägsspår i Dagestan hittas och oskadliggörs av polisen.
16 oktober – Omfattande antiterroroperation i Ingusjien och Dagestan. Sex personer grips. Efter en stor explosion i ett bostadshus undersöker polisen ruinerna och hittar vapen och sprängmedel.
18 oktober – I Dagestan öppnar passagerarna i en stoppad bil eld mot polisen. En polis och en av passagerarna dödas, en förbipasserande skadas. Två av personerna som fanns i bilen lyckas fly. En stor explosion vid en moské i Kabardinien-Balkarien. Ingen skadas, eftersom bomben, troligen av misstag, går av mitt i natten.
19 oktober – En stor vapengömma hittas i Ingusjien.
21 oktober – Sju passagerare och en kvinnlig självmordsbombare dödas i en explosion på en buss i Volgograd i södra Ryssland. Trettio passagerare skadas.
22 oktober – En vägbomb upptäcks och oskadliggörs i Dagestan.
24 oktober – En stor vapengömma hittas i Dagestan.
25 oktober – Två misstänkta terrorister som transporterar en sprängladdning dödas av antiterrorstyrkorna i Chasavjurt i Dagestan.
26 oktober – En olaglig sprängmedelsverkstad hittas i Dagestan.
29 oktober – En misstänkt terrorist och en polis dödas under en antiterroroperation i Kabardinien-Balkarien. Flera poliser såras.
30 oktober – Två sprängladdningar exploderar i Machatjkala i Dagestan. En människa dödas, flera skadas.
4 november – Tre misstänkta terrorister dödas efter skottväxling med antiterrortrupper.
8 november – En sprängladdning exploderar i Machatjkala i Dagestan. En människa dödas, flera skadas.
10 november – En misstänkt terrorist dödas av polisen i Dagestan.
16 november – Fem misstänkta terrorister dödas av polisen i Dagestan.
19 november – En man som misstänks ligga bakom självmordsbombningen på bussen i Volgograd dödas av polisen i Dagestan.
20 november – Två misstänkta terrorister dödas efter skottväxling med polisen i Kabardinien-Balkarien. I Dagestan dödas fyra misstänkta terrorister som förskansat sig i ett hus.
23 november – En man som försöker aptera en vägbomb spränger sig själv i Machatjkala i Dagestan.
26 november – Tre misstänkta terrorister som förskansat sig i ett hus i utkanten av Machatjkala i Dagestan dödas i skottväxling med polisen.
27 november – Två misstänkta terrorister som förskansat sig i ett hus i Ingusjien dödas i skottväxling med polisen. Flera stora sprängladdningar oskadliggörs på annat håll i Ingusjien.
3 december – En sprängladdning upptäcks och oskadliggörs i Chasavjurt i Dagestan.
5 december – Fem misstänkta terrorister som gömmer sig i ett skyttevärn på landsbygden i Dagestan dödas i skottväxling med polisen. Skyttevärnet förstörs.
6 december – Fyra misstänkta terrorister dödas under en omfattande antiterroroperation i Kabardinien-Balkarien.
10 december – Ett gömt skyttevärn på landsbygden i Dagestan fattar eld under skottväxling med antiterrorstyrkor. När elden lagt sig hittas en misstänkt terrorist död.
15 december – Polisen förhandlar med misstänkta terrorister som förskansat sig i ett hus. En kvinna och ett barn släpps ut, de fyra männen i huset vägrar att ge sig och dödas i skottväxling med antiterrorstyrkorna. Gruppen misstänktes för flera mord och bombdåd under de senaste tre åren.
17 december – Polisen får larm om två misstänkta terrorister i centrala Machatjkala i Dagestan. De misstänkta öppnar eld och dödar en polis. En av dem försöker sedan kapa en bil, men stoppas och dödas av polisens förstärkningstrupper. Bilföraren såras av granatsplitter.
25 december – Tre män som öppnat eld mot polisen i Bujnaksk i Dagestan dödas när polisen skjuter tillbaka.
27 december – En bilbomb exploderar i Pjatigorsk i Stavropolregionen och dödar tre förbipasserande.
28 december – En misstänkt terrorist som förskansat sig i ett hus skjuts ihjäl av polisen i Chasavjurt i Dagestan.
29 december – En självmordsbombare på järnvägsstationen i Volgograd dödar 18.
30 december – En självmordsbombare på en trådbuss i Volgograd dödar 15. Tre misstänkta terrorister som förskansat sig i ett hus dödas av antiterrorstyrkor i Kabardinien-Balkarien. I Dagestan öppnar passagerarna i en personbil eld när polisen försöker stoppa den. Polisen skjuter tillbaka och två misstänkta terrorister dödas.
Mer på temat
- Mark Galeotti – Volgograd’s second bombing demonstrates terrorists’ strengths and weaknesses
- Ekaterina Sokirianskaia, New York Times – Winter Games, Caucasian Misery
- Independent – Russia’s bitter relationship with Chechnya will be in the spotlight during Sochi 2014 Winter Olympics in February
- Agentura.ru – Слежка по-олимпийски
- Slon.ru – Сочи – закрытый город
- Lenta.ru – Здесь был теракт
- Lenta.ru – «Это приведет к взрывному росту ксенофобии»
2 svar på ”Terrorns onda cirkel”
Inför Sochi-OS är det svårt att inte dra sig till minnes den i en idrottsstadion inbyggda bomben som dödade Kadyrov den äldre. Den bomben hade, om jag inte minns fel, apterats långt innan den utlöstes. Med andra ord finns det inga garantier för att ett starkt säkerhetspådrag under tiden för själva spelen är tillräckligt för att garantera säkerheten. En viktigare och inte lika lättbesvarad fråga är huruvida säkerheten varit tillräckligt hög under byggandet av arenorna.
Angående de ryska myndigheternas strategi för terrorbekämpning tycker jag också det tål att nämnas att de sedan många år haft som en grundpelare att likvidera alla misstänkta terrorister. Å ena sidan kan det tyckas förståeligt att man är så kompromisslös som möjligt med terrorister men å andra sidan riskerar man med den strategin både att döda många mer eller mindre oskyldiga (och därigenom skapa grogrund för rekrytering av nya terrorister), och samtidigt minskar man när man inte tar några levande misstänkta möjligheterna att förstå bakgrunden till terrorn för att kunna förebygga vidare terror.
Det skulle förvåna mig om inte ryska myndigheter hade dragit några slutsatser av bomben i Groznyj på segerdagen 2004. Under mitt besök i Sotji i september fick jag uppfattningen att säkerhetsåtgärderna varit omfattande även under byggperioden. Inpasseringskontrollen vid byggen var sträng, det krävdes föranmälan i god tid och ackreditering från utrikesministeriet i Moskva för att överhuvudtaget komma ombord pressbussen, och vid avspärrningen steg en säkerhetsvakt ombord och kontrollerade allas id-handlingar.
På andra stycket kan jag bara hålla med. Om man tittar på listan av insatser de senaste tre månaderna är det slående att de misstänkta terroristerna alltid likvideras (“neutraliseras”, heter det i rapporterna från antiterrorkommittén), aldrig grips. Visserligen är det förståeligt att antiterrorstyrkorna och polisen skjuter tillbaka om de blir beskjutna, men i vissa fall får man uppfattningen att beskrivningen av händelseförloppet är tillrättalagt.