Det är tröttsamt att följa rysk propaganda, men ibland kan det vara värt besväret – framför allt för att förstå vad de ryska makthavarna för tillfället vill att Rysslands befolkning ska fokusera på, och vad de helst ska glömma bort.
I takt med att den ryska tv-propagandan under de senaste åren blivit allt vidrigare har jag begränsat mitt dagliga intag till ett minimum. För det mesta uppväger inte informationsvärdet det psykiska lidande de statsstyrda nyhetssändningarna åsamkar.
När jag ändå tittar på rysk stats-tv bli det oftast Dmitrij Kiseljovs söndagsshow på ryska ettan. Där är underhållningsvärdet högt och prioriteringarna i de för tillfället rådande propagandariktlinjerna klargörs med all önskvärd tydlighet. Det är också det enda den ryska statliga propagandan är en riktigt tillförlitlig källa på.
Inför onsdagens seminarium om den svenska källkritiken och Putins propagandakrig stålsatte jag mig och tog en titt på vad den engelskspråkiga statliga propagandakanalen RT hade att erbjuda på tisdagskvällen. Den generella inriktningen är givetvis densamma som i ryskspråkig stats-tv.
För att inte alltför tydligt skylta med att RT är Putin-tv har man dock ruckat på Putinkvoten. I stället för att inleda varje nyhetssändning med en utförlig Putinkavalkad låter man den store ledaren diskret hålla sig i kulisserna och bara hoppa fram när han har något Väldigt Viktigt att meddela.
Inför kvällsnyheterna om den högst legitima, fredliga och alltigenom lyckade ryska bombningskampanjen i Syrien värmer RT i stället upp publiken med en dokumentärfilm om ångerfulla amerikanska Vietnamveteraner på besök i dagens Vietnam för att försonas och be om ursäkt för vad de gjort.
All respekt för veteranerna, men intrycket i ryska rutan blir något märkligt när man hoppar direkt från kramfesten i Vietnam till militärporr om de ypperliga stridsegenskaper som de fredliga ryska bombplanen i Syrien har.
Till skillnad från USA har ju Sovjetunionen och Ryssland alltid varit på de godas sida. Några dokumentärfilmer om ångerfulla ryska veteraner från krigen i Afghanistan eller Tjetjenien kan man därför inte förvänta sig i RT – de veteranerna har inget att ångra.
I stället får vi nu höra att Ryssland använder sina modernaste, intelligenta precisionsvapen för att slå ut terrorister utan att drabba oskyldiga. Samtidigt visas dock video på ett ryskt bombflyg som på hög höjd fäller flera dumma bomber – en metod som garanterat leder till grova missar och risk för civila offer.
Fast några civila offer kan givetvis inte ha orsakats av de ryska bombningarna. Detta bevisas genom karaktärsmord på Rami Abdulrahman (Osama Suleiman), mannen bakom nyhetssajten Syrian Observatory for Human Rights (SOHR) som samlar information från anonyma källor på rebellsidan i Syrien. SOHR:s uppgifter om civila dödsoffer citeras ofta i västliga medier.
Först skickar man ut den brittisk-israeliske komikern Nimrod Kamer för att jaga Rami Abdulrahman utanför hans hem i Coventry. Kamer ringer upp Abdulrahman när han står utanför huset och är helt oförstående när Abdulrahman blir upprörd över att adressen röjs, säger att det finns folk som vill döda honom och att det bara är hans fru och barn som är hemma. Huset visas givetvis i rutan.
Abdulrahman säger att han är i Kazakstan. Där hittar RT:s medarbetare honom på ett möte med syriska oppositionen och jagar honom tills han går med på att ge en intervju. I rutan får han dock inte säga mycket, i stället är det RT som sammanfattar det väsentliga: Abdulrahman har inte varit i Syrien på 15 år, han har därför inte kunnat träffa sina uppgiftslämnare, och därför går det inte att lita på hans uppgifter.
Alltså har det inte förekommit några civila dödsoffer som följd av de ryska bombningarna. Vilket skulle bevisas.
Rapporteringen fortsätter med att en okänd men Rysslandsvänlig person från väst över Skype förklarar varför de ryska bombningarna är bra och de ryska bomberna snälla. Varför vi ska lita på honom? För att han till skillnad från Abdulrahman talar sanning, givetvis.
Och i Ukraina händer det plötsligt… ingenting alls. Fokus har förflyttats till Syrien, precis som det var tänkt. Det är den ryska sanningen.
10 svar på ”Rysk propaganda flyttar fokus”
Nog för att 90 procent av det du skriver om Ryssland är innehållslöst svammel men här slår du rekord. Hur i fridens dagar man kan se SOHR som ett under av objektivitet är rent löjeväckande. Men svenska journalister har aldrig gjort sig kända för någon större seriositet så förvånad är man inte.
För övrigt är rysk TV inte ett dugg sämre än svenska dagstidningar och TV. Snarare tvärtom.
Var exakt har jag skrivit att SOHR är ett under av objektivitet?
Det framgår rätt tydligt då du gnäller över att man ägnar sig åt “karaktärsmord” på den här tomten som står bakom den här organisationen.
Jag håller med Sven-Eric. RT är objektivare än ett objektivförråd! Nästan lika bra som Pravda var på sin tid.
Det handlar om läsförståelse, Sven-Eric. När rysk stats-TV gör en sådan insats mot en i deras ögon oseriös media-kanal, så säger det mera om ryska staten än om SOHR.
Ryssland vill precis som du skriver flytta fokus från Ukraina till Syrien. Striderna har inte minskat i Ukraina och Ryssland fortsätter att pumpa in både trupper och vapen till “inbördeskriget” i Ukraina.
Att Ryssland skulle anfalla IS var bara en förevändning att anfalla alla som slåss mot Assad-regimen. Problemet är att Ryssland nu försvagat motståndsrörelser som faktiskt slagits mot IS.
Säga vad man vill om Putin, man skapa kaos är hans styrka!
Skitsnack rentut sagt. Vilka andra än extremislamister slåss mot den legitima regeringen i Syrien?
Jag kan inte direkt kalla kristna eller kurder för extremislamister, dom slåss mot både IS och Assad. Och fakta är att ryssarna bombar alla förutom Assads trupper.
Däremot har jag ingen åsikt om Assadregimen är den legitima regeringen eller ej.
Mycket intressant text. Fast Kiseljov håller väl till på Rossija och inte på ettan.
I Storbritannien har man från officiellt håll försökt stoppa RT, genom att hota att ta ifrån kanalen sin sändningslicens på grund av “brist på opartiskhet”. Även i andra länder försöker man hitta sätt att stänga ned kanalen. Och det är väl sant att RT sysslar med propaganda snarare än journalistik, samtidigt är detta problematiskt ur en pressfrihetssynpunkt. Varför ska till exempel Al-jazeera tillåtas, men inte RT? Var drar man gränsen mellan journalistik och propaganda? Ofta kan den vara svår att dra. I Baltikum har man ju valt olika attityder till detta, där Lettland intagit en hård linje och förbjudit tex RTR-Planeta, medan Estland valt att söka andra vägar att bekämpa propagandan. Fast i det fallet är det ju propaganda riktad till ett ryskspråkigt auditorium, och inte, som i RT:s fall, till västerlänningar. Det är dock en svår sak att hantera då principen om yttrandefrihet och pluralism ställs mot nationell säkerhet. Det ska väl erkännas att man i väst har varit alltför naiva och vår öppenhet och pluralism, som vi värderar så högt, kan lätt utnyttjas och vändas till ett hot.
Jo, Kiseljov är på Rossija1, inte på Pervyj kanal. Och det är ju den sistnämnda som bör kallas för “ryska ettan”. Slarvigt formulerat av mig.
Att förbjuda kanaler är ju inte bara dubiöst ur pressfrihetssynpunkt utan också ineffektivt och kontraproduktivt. Bodde nyligen på ett hotell i Daugavpils i Lettland där jag kunde se tiotals ryska kanaler men inte en enda lettisk. De tog väl in allt direkt via satellit.
Det är förresten inte bara Estland som satsar mer pengar på normala ryskspråkiga tv-sädningar, det gör även Lettland, ryska redaktionen har utökats och fått mer sändningstid. Men inte på kvällarna, för då MÅSTE man sända sport på den kanalen, så klart…