Märklig slutspurt gav Putin all makt

Statistiska beräkningar tyder på omfattande fusk i helgens ryska parlamentsval. Valdeltagandet var troligen bara 37%, och Enade Ryssland fick 40% av rösterna, inte 54% som officiellt meddelats.

Vallokaler med onormalt högt valdeltagande korrelerar med extra röster till Enade Ryssland (skuggat område). Grafik: Podmoskovnik.
Vallokaler med onormalt högt valdeltagande korrelerar med extra röster till Enade Ryssland (skuggat område). Grafik: Podmoskovnik.

Två timmar innan vallokalerna i söndagens parlamentsval stängde i största delen av Ryssland (med undantag för Kaliningrad) meddelade ryska centralvalkommissionen att valdeltagandet var 39,37%. Extremt lågt även för Ryssland, ja – men det var förväntat. Valet, som egentligen skulle ha hållits i december, hade ju tidigarelagts för att göra valkampanjen så kort och osynlig som möjligt.

Direkt när de sista vallokalerna i Kaliningrad hade stängt meddelades resultaten från den stora vallokalsundersökning som det statliga opinionsinstitutet VTsIOM hade gjort utanför tusen vallokaler i hela Ryssland. Resultaten visade att det styrande partiet, Enade Ryssland, skulle få 44,5% av rösterna. Mindre än i förra parlamentsvalet 2011 (som präglades av omfattande fusk) men ändå ett mycket bra resultat, med tanke på omständigheterna.

Någon timme senare, när rösträkningen bara hade kommit i gång, framträdde premiärminister Dmitrij Medvedev (Enade Rysslands ordförande) och president Vladimir Putin i direktsänd tv från Enade Rysslands huvudkvarter. Båda var ledigt klädda, utan slips, Putin i kavaj och svart skjorta, Medvedev i kavaj och vit skjorta. Något förvånande meddelade Dmitrij Medvedev att Enade Ryssland hade segrat och skulle få egen majoritet i parlamentet. Hur kunde han veta det när rösterna ännu inte hade räknats? Putin var lite försiktigare, men meddelade att valdeltagandet varit ganska bra, även om den kunde ha varit bättre. Detta alltså trots att centrala valkommissionens senaste publicerade siffra visade på rekordlågt deltagande kring 40%.

Men under natten hände något märkligt. När Ryssland vaknade på måndagsmorgonen visade de officiella siffrorna att valdeltagandet var hyfsade 48% och Enade Ryssland hade fått en storseger 54% av rösterna, klart över resultatet från 2011. Under valdagens sista två timmar hade alltså 8 procent av den ryska valmanskåren, sammanlagt ungefär nio miljoner människor, hunnit ta sig till vallokalerna. Dessutom bör de alla som en man ha röstat på Enade Ryssland – om man inte utgår ifrån att en stor del av deltagarna i den stora officiella vallokalsundesökningen ljög och i själva verket hade röstat på Enade Ryssland trots att de svarade något annat.

Sjpilkins kurvor på valdeltagande och stöd för Enade Ryssland på regional nivå.
Sjpilkins kurvor på valdeltagande och stöd för Enade Ryssland på regional nivå.

Den mest sannolika förklaringen är dock en annan: på ett eller annat sätt har de lokala valmyndigheterna sett till att öka antalet röster som tillskrivs Enade Ryssland. Även om det synliga valfusket i år har varit mindre än i förra parlamentsvalet 2011, finns det även från helgens val några graverande videoinspelningar [2, 3] som visar hur valarbetare stoppar högar av valsedlar i urnan medan andra ställer sig kring urnan och försöker skymma sikten.

Ett betydligt enklare sätt att få fram rätt siffror är dock att helt enkelt förfalska de slutgiltiga protokollen innan de skickas iväg till registrering. Den här typen av fusk upptäcktes av många valövervakare i valet 2011, men sedan dess har lagstiftningen ändrats för att göra det svårare att övervaka rösträkningen. När övervakarna i förväg måste anmäla vilken vallokal de tänker kontrollera är det lätt att räkna ut var man kan ändra siffrorna utan att bli upptäckt.

Enligt en preliminär, diplomatiskt formulerad rapport från OSSE:s valobservatörer skedde rösträkningen inte enligt gällande bestämmelser i 23% av de vallokaler observatörerna besökte, vilket är en mycket hög siffra i sammanhanget.

Statistiska undersökningar som den kände statistikbloggaren och fysikern Sergej Sjpilkin (Podmoskovnik) gjort visar att om man utgår från en normalfördelning och tar bort rösterna från vallokaler med abnormt högt valdeltagande blir valresultatet mer som man skulle kunna förvänta sig om man litar på statliga VTsIOMs vallokalsundersökning, speciellt om man förmodar att de som röstar på det styrande partiet är något mer benägna att svara sanningsenligt än de som röstat på kommunisterna eller Zjirinovskij:

Ryska parlamentsvalet 2016OfficielltKorrigeratVTsIOM
Valdeltagande47,76%36,5%-
Enade Ryssland54,17%40,0%44,5%
Kommunisterna13,42%17,56%14,9%
Zjirinovskij13,24%17,32%15,3%
Rättvisa Ryssland6,18%8,09%8,1%
Jabloko1,94%2,54%3,5%
Parnas0,72%0,94%1,2%
Rysslands kommunister2,31%3,02%2,6%

Avvikelsen från normalkurvan är givetvis inte något bevis på att valresultatet är förfalskat – men ändå en mycket stark indikation, och det är svårt att se någon mer övertygande förklaring. När liknande avvikelser diskuterades vid ett tidigare val publicerade ryska centrala valkommissionen en lång förklarande artikel som i korthet gick ut på att man inte kan förvänta sig en normalkurva vid ryska val eftersom röstningen sker på många olika sätt på olika håll i landet. Personligen finner jag inte förklaringen speciellt övertygande.

Men varför skulle man behöva förfalska valresultatet, om man redan med hjälp av restriktiv lagstiftning, statsstyrda massmedier och statens alla resurser bakom maktpartiet har försäkrat sig om att bara Enade Ryssland och dess stödpartier kan komma in i parlamentet? Och när man dessutom ändrat hela valsystemet så att hälften av platserna nu fördelas i enmandatsvalkretsar som i praktiken automatiskt går till den starkaste spelaren, det vill säga Enade Ryssland som har alla resurserna? Hade det inte räckt med den enkla majoritet som Enade Ryssland hade fått även utan direkt fusk?

Ja. Och nej.

Resultatet av parlamentsvalet. Blått = Enade Ryssland.
Resultatet av parlamentsvalet. Blått = Enade Ryssland.

I det ryska auktoritära systemet är parlamentsvalet inte i första hand ett sätt för medborgarna att ge uttryck för sina politiska preferenser, utan ett sätt för regimen att stärka sin legitimitet. Den ryska maktapparaten styrs inte av demokratiska institutioner som ett fungerande partiväsende och ett oberoende, folkvalt parlament. I stället är det den personifierade makten som styr både parlamentet och de parlamentariska partierna, som i stora frågor alltid gör som de blir tillsagda.

Men även om den ryska statsduman inte är något riktigt parlament är det ändå ett instrument som kan användas exempelvis till att ändra den ryska grundlagen. Ett sådant instrument vill Vladimir Putin kunna styra helt och hållet, utan kompromisser, nu när han snart ska kandidera i nästa presidentval – som kan bli snarare än vi tror.

Dessutom är det ju inte helt otänkbart att en allvarlig ekonomisk kris skulle göra att det hittills ganska tama (men stalinistiska) kommunistpartiet börjar ställa krav på regeringen – till skillnad från de andra stödpartierna har ju Ziuganovs KPRF faktiskt fungerande lokalavdelningar som i vissa fall är ganska kritiska till hur landet styrs. Det kanske var därför KPRF (“Ryska federationens kommunistparti”) i årets val utmanades av låtsaspartiet “Rysslands kommunister” vars enda syfte tycks ha varit att förvirra väljarna och med sin likartade partilogotyp locka bort röster från det riktiga kommunistpartiet.

Vladimir Putin har aldrig varit medlem i det ryska maktpartiet Enade Ryssland. Inte ens när han var partiets formella ledare. Helst vill han hålla ett behörigt avstånd både till partiet och Dmitrij Medvedevs regering som han visserligen helt och hållet bestämmer över – för att inte skada sin egen popularitet, som bland annat bygger på att allt som går fel kan skyllas på någon annan medan allt som går bra är presidentens personliga förtjänst.

Ändå har Enade Ryssland ingen egen vilja, inte heller har partiet någon politisk linje, annat än att göra som Vladimir Putin säger. Och efter söndagens uppenbart manipulerade parlamentsval har denna nickedocka till parti nu för första gången över två tredjedelar av platserna i statsduman – den majoritet som krävs för att ändra Rysslands grundlag utan att ens rådfråga stödpartierna.

Under de senaste månaderna har Vladimir Putin bytt ut många av sina närmaste män – gamla vänner som fortfarande minns tiden då Putin inte var den allsmäktige härskare han är i dag – mot yngre ja-sägare. Nästa presidentval ska enligt grundlagen hållas den 11 mars 2018, men det har länge spekulerats i att Putin efter det tidigarelagda parlamentsvalet även vill tidigarelägga presidentvalet och få sin mandatperiod förlängd innan ekonomin försämras för mycket. Då kan det ju vara bra att ha en egen konstitutionell parlamentsmajoritet i ryggen.

Fast om Putin låter sig väljas om redan nästa år, då kan han ju bara sitta kvar till 2023. Enligt grundlagen alltså.

Mer på temat

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

16 svar på ”Märklig slutspurt gav Putin all makt”

Siffran 39,37% gällde ju tre timmar innan vallokalerna stängde (eller 2 i Moskva och St Petersburg). Det låter inte alls konstigt att ca 8% till hann rösta de sista två-tre timmarna i ett område som omfattar 70-75% av totala befolkningen. Om vallokalerna var öppna i totalt tio timmar så utgjorde 2 timmar 20% av den tiden, så vad är konstigt?

Som sagt, den konstiga fördelningen är inte något bevis på fusk, bara en stark indikation. Rent teoretiskt kan det var som du säger, alla gick man ur huse de sista två timmarna och röstade på Enade Ryssland. Dock:

1. Storstäderna Moskva och Sankt Petersburg visar inga avvikelser, där är fördelningen av valdeltagandet normal. Konstigheterna i valdeltagandet finns på andra håll, långt från metropolerna. Det är där man hittar vallokaler med närmare hundraprocentigt valdeltagande – och extremt högt stöd för Enade Ryssland. Med Tjetjenien som det mest extrema exemplet: alla vallokaler hade ett valdeltagande på över 90% och nästan alla “röstade” på Enade Ryssland.

2. VTsIOMs siffror visar ingen skillnad i stödet för Enade Ryssland över dagen, det ligger konstant på 43-45% från tidig morgon till sent på kvällen.

Jag tycker du blandar siffror lite hur som helst. Att valdeltagandet ökade från 39 till 48 procent på två-tre timmar är ju inget konstigt, för det första. Att resultatet från en vallokalsundersökning skiljer sig från det verkliga resultatet är inte heller något konstigt. Speciellt inte när det bara var 65% som svarade på frågorna.

Statistikerns resultat skulle man behöva kolla väldigt noga på innan man drar några slutsatser.

Du säger att man inte kan dra några slutsatser av siffrorna innan man kollat väldigt noga på dem. Min slutsats efter att ha kollat på siffrorna är att de ser väldigt suspekta ut och tyder på omfattande fusk. Längre än så kommer vi nog inte i det här samtalet.

Angående denna mening: “Enligt en preliminär, diplomatiskt formulerad rapport från OSSE:s valobservatörer skedde rösträkningen inte enligt gällande bestämmelser i 23% av de vallokaler observatörerna besökte, vilket är en mycket hög siffra i sammanhanget.”

Jag har läst det stycke i rapporten som beskriver avvikelserna, men det verkar ju mest handla om rena teknikaliteter. T.ex. handlade 29% av de rapporterade avvikelserna om att de som räknade “did not mix the ballots from mobile and stationary ballot boxes prior to counting”. Jaha? Påverkar det resultatet?

Nej, nu tror jag att du läser slarvigt och blandar siffror lite hur som helst. Inte 29% av avvikelserna, utan just denna avvikelse skedde i 29% av de kontrollerade vallokalerna. I 23% av vallokalerna var avvikelserna _allvarliga_. Här är hela listan. PEC står för “Precinct Election Commission”.

The counting process was markedly worse. It was assessed by the IEOM observers as bad or very bad in 23 per cent of the polling stations observed, which is a substantial figure. Counting procedures were not followed in many PECs observed: the commission members did not cancel the invalid ballots prior to counting (5 per cent); did not cross-check control equations in the results protocols prior to opening the ballot boxes or at all (30 and 13 per cent, respectively); did not mix the ballots from mobile and stationary ballot boxes prior to counting (29 per cent); did not determine the valid/invalid ballots in a consistent or reasonable manner (10 and 7 per cent, respectively); and did not cancel unused ballots (5 per cent).
Importantly, PECs did not determine the number of voters based on signatures on the voter list (in 7 per cent of the observations), and pre-signed the protocols (in 12 per cent). Unauthorized persons were present during the counting (8 per cent) and were interfering with or directing the work of PECs. There were indications of ballot box stuffing in 2 PECs observed during counting.
Transparency was affected by PECs not announcing or showing to those present the choice on every ballot (34 per cent) or counting the ballots in a manner that not all those present could see the voter’s mark (38 per cent); observers or PEC members not allowed to examine ballots upon request (16 per cent); the enlarged protocols not displayed publicly (29 per cent) or figures in the enlarged protocols not entered during the counting process (36 per cent); and observers not having a clear view of counting procedures (7 per cent).
The tabulation process was assessed negatively in 15 per cent of observations. The main problems noted were overcrowding (16 per cent), and transparency of the process (assessed negatively in 15 per cent).

1) Det ökade valdeltagandet sista timmarna verkar inte omöjligt, som flera har påpekat.
2) Stor skillnad mellan vallokalsundersökning och val förekommer ibland, t ex i Storbritannien.
3) Korrelation mellan högt valdeltagande och hög andel för visst parti är vanlig t ex i Sverige för m och fp, medan s har hög andel i distrikt med lågt valdeltagande.
Detta betyder förstås inte att valet var schyst, men tyvärr bevisar det inte motsatsen heller.

Hej Sten! Jag har bestämt för mig att vi har haft denna diskussion innan :-)

1. Nej, omöjligt är det inte. Dock är det aningen märkligt att man kunde utannonsera en exakt siffra för valdeltagandet klockan 18 Moskvatid, men sedan under hela kvällen inte kunde uppge någon slutlig siffra för valdeltagandet. Det är också märkligt med ett stort antal vallokaler som rapporterar valdeltagande på nästan exakt 70%, 75%, 80%, 85% och till och med 95%, medan det i samma distrikt finns mycket få vallokaler med ett valdeltagande 55-65%, och de flesta vallokalerna rapporterar ett deltagande på cirka 50%. Valokaler med det höga (och påfallande ofta jämnsiffriga) valdeltagandet rapporterar också mycket högt stöd för Enade Ryssland. Just detta exempel är från Tjuvasjien, kurvan finns här.

2. Ja, och om det bara hade handlat om stor skillnad mellan vallokalundersökningen och slutresultatet så hade det kanske inte varit så konstigt. Men sammantaget med de övriga indikationerna och med tanke på den extremt stora skillnaden till förmån för det styrande partiet som har alla resurser att påverka valresultatet tycker jag att det är ytterst suspekt. Men återigen, det är en indikation, inte ett bevis på något.

3. Återigen, ja, det förekommer korrelation mellan högt valdeltagande och högt stöd för ett visst parti utan att det behöver handla om fusk. Men hur brukar korrelationen se ut? Brukar det även i Sverige vara så att man har många vallokaler som har ett valdeltagande på 80%, 85%, 90%, 95% och 100% samt ett stort antal vallokaler med ett betydligt lägre valdeltagande kring 40-50% medan få vallokaler har ett valdeltagande på exempelvis 63%, 78% eller 82%?

Sammantaget håller jag med dig att allt detta inte BEVISAR valfusk. Dock håller jag fast vid att det är starka indikationer på att fusk förekommit, sannolikt genom att man på ett eller annat sätt lagt till röster för Enade Ryssland.

Kan det handla om vallokaler i mycket små disktrikt? Det krävs ju en viss storlek på populationen för att man skall kunna förvänta sig snygga normalfördelningar. Sedan undrar jag om du kan förklara diagrammet lite mer utförligt (det stora till höger). Att x-axeln står för valdeltagande är självklart, men hur skall man egentligen tolka y-axeln?

Det står ju där: antal angivna röster i vallokaler med visst valdeltagande, i hela procent. Så det är exempelvis sammanlagt fler röster angivna för Enade Ryssland i vallokaler med 95% i valdeltagande än i vallokaler med 35% i valdeltagande. Du får betydligt märkligare samband om du tittar på de enskilda regionerna. Eller på enskilda distrikt, som här:
http://podmoskovnik.livejournal.com/175935.html

Ok, så den grå kurvan visar hur många röster de andra partierna skulle få tillsammans om resultatet för vallokaler med högt deltagande vore detsamma som för vallokaler med lågt deltagande, givet antagandet att resultatet för lokaler med 50% deltagande är korrekt och att folk i valdristrikt med högt deltagande har samma politiska preferenser som folk i distrikt med lågt deltagande. Och kanske ett par antaganden till, som kanske känns lite tveksamma..

Kalle: “Dock är det aningen märkligt att man kunde utannonsera en exakt siffra för valdeltagandet klockan 18 Moskvatid, men sedan under hela kvällen inte kunde uppge någon slutlig siffra för valdeltagandet.”

Men om man planerar att fuska med siffran över valdeltagande, varför skulle man då annonsera ut en låg och exakt siffra på tidigt stadium? Det vore ju i så fall smartare att vänta till röstandet är klart, alternativt gå ut med en uppåtjusterad siffra på det tidigare stadiet också. Menar du verkligen att de skulle fuska så klantigt och oorganiserat? Eller att de plötsligt klockan 7 på kvällen bestämde sig för att börja fuska?

Och återigen – jag kan inte se minsta lilla konstighet i att siffran för valdeltagandet 3 timmar innan alla vallokaler stängt är ca 9% lägre än siffran tre timmar senare. Som sagt bor 70-75% av befolkningen i de landsdelar där man fortfarande kunde rösta.

Två nya artiklar på temat:

RFE/RL – Numbers Don’t Lie: Statistics Point To Massive Fraud In Russia’s Duma Vote
Новая Газета – «Реально «Единую Россию» поддержали 15% избирателей»

Siffran 15% i den sistnämnda artikeln är dock demagogi – det är ganska meningslöst att påpeka att bara 15% av valmanskåret aktivt röstade på Enade Ryssland (speciellt eftersom det rör sig om en uppskattning utifrån vissa premisser). Det viktiga i sammanhanget är att det av allt att döma förekom omfattande fusk.

Om många valdistrikt hade jämna procentsiffror för valdeltagandet låter ju skumt, men rapporterar man inte valdeltagandet i absoluta tal?
(Jag har också problem att förstå kurvorna.)
Och ja, vi diskuterade något liknande efter förra valet, men då tror jag att jag fattade kurvorna. Jag har väl blivit dummare sedan jag gick i pension :-)

Nja, jag tror att de här kurvorna är annorlunda än förra gången. Det finns en kurva för varje parti, plus en extra kurva där Sjpilkin har räknat ihop alla andra partier förutom Enade Ryssland. Den kurvans form används som en normalkurva som siffrorna för Enade Ryssland jämförs med. Skillnaden bedöms då vara skillnaden mellan äkta röster för Enade Ryssland och fusk.

Den naturliga förklaringen till toppar vid jämna procentantal för valdeltagande är att någon först har bestämt sig för att valdeltagandet i valkretsen bör vara minst 95% (exempelvis). Sedan räknar man ut hur många röster man måste rapportera in för att få rätt siffra.

Ännu en tydlig indikation på omfattande valfusk: i över hundra vallokaler i Saratovområdet var stödet för Enade Ryssland exakt 62,2%.

Meduza på engelska: Polling station data from Saratov Region shows signs of ballot stuffing

Lite längre Meduza-artikel på ryska: В данных по избирательным участкам Саратовской области обнаружили признаки вбросов

Ännu längre Slon-artikel delvis bakom betalvägg: Загадочные 62%. На родине Володина нашлась самая подозрительная цифра выборов

Enligt lokala valkommissionen är de konstiga siffrorna resultatet av “en matematisk slump”.

Stängt för kommentering.