Putin fick det han ville i Finland

Vladimir Putins besök i Finland har väckt viss kritik i Sverige, eftersom EU efter annekteringen av Krim i februari 2014 beslutade att EU-länderna inte längre skulle hålla regelbundna bilaterala toppmöten med Ryssland. Just av den anledningen är inbjudan till president Sauli Niinistös sommarresidens Gullranda viktig för Vladimir Putin – han kan använda besöket i Finland för att visa att Ryssland inte är isolerat.

Detta var hans viktigaste mål, och det har han uppnått redan genom att besöka ett EU-land. Besöket i Finland är förresten långt ifrån hans första resa till ett EU-land efter annekteringen av Krim. Redan i juni 2014, bara några månader efter annekteringen, lyckades han med konststycket att göra ett officiellt besök till Österrike för att skriva under ett avtal om en gasledning. Bara för en knapp vecka sedan besökte han Grekland och publicerade en lång artikel i den grekiska tidningen Ekathimerini.

Helst skulle Putin också vilja visa att EU är splittrat, och det är ju inte speciellt svårt med tanke på den senaste utvecklingen.Ju fler enskilda samtal Putin kan föra med ledare för enskilda EU-länder, desto lättare blir det för honom att visa på sprickor i fasaden. I frågan om Ukrainasanktionerna kan Ryssland se Finland som en av de svaga länkarna i EU-koalitionen, med tanke på den påverkan sanktionerna har på Finlands ekonomi.

Under presskonferensen i Gullranda antydde Putin också att han gärna ville ha frågor om Brexit, och när handelssanktionerna nämndes sade han att Finland i denna fråga skulle kunna få goda råd “från London”. På den punkten fick han dock omedelbart svart på tal av Niinistö, som sade att Finland här inte är i behov av råd utifrån.

Inför mötet hade Niinistö varit mycket tydlig med att Finlands hållning i fråga om sanktionerna eller fördömandet av annekteringen av Krim inte är något som kan diskuteras. Samtidigt är de ryska motsanktionerna som stoppar import av livsmedel från EU-länder mycket betungande för Finlands ekonomi, finska företag ha stora investeringar i Ryssland och Finland har en 150 mil lång landgräns mot Ryssland.

Därför är det begripligt att Niinistö har velat ha en fortsatt dialog med den stora grannen i öst, och Niinistö har träffat Putin flera gånger sedan annekteringen av Krim. Senast besökte han Putin i Moskva i mars, och enligt det diplomatiska protokollet hade det varit svårt att låta bli att bjuda in Putin på återbesök, speciellt om en sådan önskan uttryckts från ryskt håll. Förståelsen för detta har varit stor i Finland från höger till vänster, och demonstrationen mot Putins besök samlade bara ett tjugotal deltagare.

Putin uppnådde alltså sitt huvudsyfte redan genom att kunna visa upp sig inför pressen tillsammans med ett europeisk statsöverhuvud. Sin vana trogen använde han tillfället till att klaga på det aggressiva Nato som närmar sig det fredliga Rysslands gränser och de onda västmakterna som organiserade statskuppen i Ukraina.

I sin iver att visa Rysslands fredliga avsikter gjorde han ett ovanligt märkligt uttalande:

Напомню вам, что Россия приняла решение и реализовала его: мы от финско-российской границы отвели наши войска на расстояние 1500 километров. И ничего до сих пор не поменяли, так оно и есть. А на наших границах в Прибалтике войска НАТО увеличиваются. И что нам делать?

Jag vill påminna att Ryssland har fattat ett beslut och genomfört det: vi har dragit våra militära styrkor på 1.500 kilometers avstånd från finsk-ryska gränsen. Och vi har inte ändrat på något hittills, så är det fortfarande. Men på våra gränser i Baltikum utökas Natos militära styrkor. Och vad ska vi göra?

Man har försökt förklara uttalandet på olika sätt, men inget fungerar. Putin kanske menade att finsk-ryska gränsen är 1.500 km långt, och att Ryssland inte har några styrkor nära gränsen? Men det har Ryssland. Och även den välvilliga tolkningen faller på att Putin upprepade sitt uttalande med andra ord som gör det helt tydligt att han avsåg avstånd från finsk-ryska gränsen och inget annat:

Я уже сказал, мы приняли решение и реализовали его: отвели от границ Финляндии все наши Вооружённые Силы на глубину 1500 километров.

Jag har redan sagt att vi fattade ett beslut och genomförde det: drog våra Väpnade Styrkor från Finlands gränser till ett djup av 1.500 kilometer.

Djup alltså, inte bredd. Det skulle i praktiken innebära att de ryska väpnade styrkorna nu stod någonstans bakom Uralbergen medan inte bara Sankt Petersburg utan även Moskva var försvarslösa. Avståndet från finska gränsen till Moskva är mindre än 800 kilometer.

Ungefär lika trovärdigt som påståendet om tillbakadragandet av de ryska styrkorna från Moskva är Putins “statistik” som visar att Nato-flyg flyger över Östersjön med avstängda transpondrar dubbelt så ofta som ryskt militärflyg. Någon öppet tillgänglig statistik finns för övrigt inte, vilket innebär att Putin kan påstå vad som helst i frågan.

Transpondrar är alltså små radiosändare som finns ombord alla civila flygplan i internationell trafik och på de flesta västliga militärflyg. När sändaren är påslagen meddelar den planets position för att underlätta flygledningen.

De flesta Nato-länders militärflyg använder dessa transpondrar rutinmässigt medan huvuddelen av ryska militärflygplan (med undantag för transportflyg) inte ens har den typen av transpondrar som syns i civila flygledningens radarsystem. Putins “statistik” verkar mest utgå från det ryska grundaxiomet: Nato är alltid, om inte sju, så åtminstone två resor värre än Ryssland.

Niinistös förslag om att transpondrar alltid ska vara påslagna vid flygning över Östersjöregionen var i alla fall den mest konkreta förtroendeskapande åtgärden som fördes fram under de två presidenternas presskonferens. Putin sade att han ställer sig bakom förslaget och kommer att ta upp det med Nato efter Natos toppmöte som äger rum i Warszawa nästa vecka.

Inför Nato-toppmötet passar det förstås bra för Putin att låta försonlig. Toppmötet ska ju fatta det formella beslutet om att placera fler Nato-styrkor i Baltikum och Polen. När beslutet väl är fattat blir det nog annat ljud i skällan från Moskva. Att installera några nya transpondrar på hundratals ryska militärplan bara för att vara Niinistö till lags blir det nog knappast fråga om, i stället hittar man förmodligen på någon ny kreativ förklaring till varför det även i denna fråga är Nato som är boven.

Men i Finland fick Putin alltså det viktigaste han ville: han kunde bevisa att Ryssland inte alls är internationellt isolerat.