Putins bomb och andra enkla lösningar

Det gick inte många minuter efter måndagens bombdåd i Sankt Petersburg innan jag fick frågan: var det Putin? Vad har du för argument för att det inte var Putin?

Helt säker kan man visserligen aldrig vara när det gäller saker som det per definition inte går att få tillförlitlig information om, men hittills har det inte dykt upp ett enda konkret tecken på  att ryska myndigheter skulle kunna ligga bakom bombdådet. Snarare tvärtom. Ändå fortsätter frågan att dyka upp i mitt flöde – inte sällan med krav på att jag utförligt ska förklara varför jag inte tror att det var Putin som låg bakom bomben i tunnelbanan.

“Rysskräck” är ett ord som ska användas varsamt, inte minst därför att ordets mer internationella variant “russofobi” har blivit ett kännetecken för Kremls grovhuggna propaganda. Där används begreppet som ett universalsvar på all kritik av det ryska auktoritära styrets brott mot mänskliga rättigheter och folkrätt. Men sedan Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet verkar inte bara det politiska etablissemanget i USA, utan en stor del av västvärlden ha drabbats av en åkomma som kanske kan kallas för Putinofobi.

Bakom varje buske verkar det lura en liten Putin som drar i trådarna och styr våra länder käpprätt åt helvete. Och visst är det så att den ryska ledningen gärna vill se sina konkurrenter på världsarenan förvirras och försvagas. Därför är Trumps seger, Brexit och kaos i EU i Putins intressen. Det är också uppenbart att den ryska ledningen har använt och fortsätter att använda alla tillgängliga medel för att uppnå önskat resultat, oavsett om det gäller valresultatet i USA eller splittring i EU.

Därav följer dock inte att allt det onda i väst är Putins fel. I första hand var det USA:s interna problem som ledde till att hälften av amerikanerna som gick till urnorna valde att rösta på en inkompetent gaphals som knappt kan få ihop en komplett mening, än mindre minnas vad han själv sade dagen innan.

Även på denna sida Atlanten skulle det ibland vara bra att titta i spegeln i stället för att skylla alla problem på Vladimir Putin. Men det är lättare att hitta en syndabock långt borta än att se sina egna fel. Det är ju precis vad den ryska ledningen i åratal framgångsrikt har sysslat med. Alla eventuella problem i det ryska samhället skyller man på den fientliga omgivningen. Protester är betalda av USA och de som demonstrerar är opatriotiska förrädare.

Dessutom är det mänskligt att tro att livet inte är en slump och att det finns en djupare mening med allting. Därför vill vi gärna tro att det finns ett rationellt syfte även bakom förfärliga händelser. På något sätt måste vi införliva även ett terrordåd i den förklaringsmodell av världen vi har byggt åt oss själva, och ju bättre förklaringen passar vår modell desto lättare accepterar vi den.

Om det enda vi tror oss veta om Ryssland är att landet styrs av en ond, enväldig härskare som vill oss illa, då är det naturligt att utgå ifrån att den onde härskaren står bakom allt ont som händer i Ryssland och drar nytta av det. Den som däremot tror sig veta att det är muslimer med långt skägg i konstiga kläder som spränger bomber i tunnelbanan ser till att snabbt hitta en muslim med långt skägg i konstiga kläder. För då är gåtan löst.

Det var också vad som hände i Sankt Petersburg. Det gick inte många timmar innan ryska medier spred ett foto på en man med långt skägg i konstiga kläder som hade registrerats av tunnelbanestationens övervakningskamera strax innan bomben exploderade. Man såg ju tydligt på mannen att han var terrorist. Konstigt nog var han dock inte självmordsbombare, för han hade även synts till efter explosionen. Han måste ha lämnat bomben i tunnelbanevagnen. Han kanske hade fler. Panik!

Men Iljas Nikitin var inte alls någon terrorist. Han var reservofficer och långtradarchaufför som tidigare tjänstgjort som militär i Tjetjenien. Visserligen hade han konverterat till islam och hade för vana att klä sig i kalott och lång, mörk rock – men det är knappast kläder som en terrorist skulle ta på sig för att smälta in i folkmassan i en europeisk stad.

Så fort Iljas Nikitin fick veta att han eftersöktes för terrordådet anmälde han sig på närmaste polisstation i Sankt Petersburg. Efter förhör fann polisen ingen anledning att misstänka honom för något brott, och han kunde fortsätta sin resa till Moskva.

Men när han skulle flyga vidare från Moskva hann ryktet ikapp honom. Passagerarna på flygplanet pekade ut “terroristen” de hade känt igen och krävde att han skulle avlägsnas. Inte ens flygplatsens säkerhetstjänst lyckades övertyga de vettskrämda passagerarna att Nikitin inte utgjorde någon fara för dem, och till slut tvingades han lämna flygplanet. Nu säger han dessutom att han fått sparken.

Det som ansågs peka på Nikitins skuld var hans långa skägg och klädval. Det som en del anser peka på Putins skuld är att han kan dra nytta av terrordådet genom att trappa upp förtrycket i Ryssland och dra bort uppmärksamheten från förra helgens omfattande protester mot korruptionen i makteliten.

Men Putin behövde inget terrordåd för att trappa upp förtrycket, det kan han fortsätta med att göra ändå. Och man kan minst lika gärna hävda att bombdådet är en belastning för honom, eftersom det centrala i hans outtalade samhällskontrakt med det ryska folket är att folket ger upp en del av sin frihet i utbyte mot trygghet, stabilitet och ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten har avstannat, och nu eroderas även trygghetskänslan. Det är knappast bra för den ryska ledningen.

Givetvis kommer den ryska ledningen nu att använda terrordådet till sin fördel på alla möjliga motbjudande sätt. Men det betyder inte att det är Kreml som står bakom dådet.

Efter Iljas Nikitin utpekades ytterligare en person felaktigt som skyldig till bombdådet – en student från Kazakstan som satt nära bomben i tunnelbanevagnen och sprängdes i bitar. Just nu pekar allt på att den skyldige i stället är Akbardzjon Dzjalilov, en 22-årig rysk medborgare med rötter i staden Osj södra Kirgizistan, en bergig före detta sovjetrepublik inklämd mellan Kina, Uzbeskistan, Tadzjikistan och Kazakstan.

Södra Kirgizistan är ett extremt fattigt och konservativt område som dessutom under senare år slitits sönder av etniska motsättningar mellan kirgizer och uzbeker. Uzbekerna är i majoritet i området men ses med misstänksamhet av de kirgiziska myndigheterna. Sommaren 2010 utmynnade motsättningarna i regelrätta blodbad med närmare tusen dödsoffer. Hundratusentals uzbeker flydde från sina hem, en del över gränsen till Uzbekistan.

Redan tidigare hade en stor del av familjerna i trakten kring Osj livnärt sig på inkomster från familjeförsörjare som tagit säsongsarbeten i Ryssland, och efter 2010 blev det ekonomiska läget ännu svårare för uzbeker. Akbardzjon Dzjalilovs far hade ryskt medborgarskap och arbetade som bilmekaniker i Sankt Petersburg. 2011 fyllde Akbardzjon Dzjalilov sexton år. Då såg hans far till att även han fick ryskt pass och kunde åka till Sankt Petersburg för att tjäna pengar till familjens uppehälle.

Sedan 2011 uppges Akbardzjon Dzjalilov ha levt i Sankt Petersburg, där han senast arbetade på den billiga snabbmatsrestaurangen Sushi Wok. Ryska restauranger som serverar orientalisk mat anställer gärna unga män från Centralasien, eftersom de anses ha lämpligt utseende – och framför allt eftersom de nöjer sig med den dåliga lönen.

Akbardzjon Dzjalilov hade nyss fyllt 22 år när han troligen valde att spränga ihjäl sig själv och fjorton andra människor i tunnelbanevagnen. Vem som övertygade honom att göra det och hjälpte honom att skaffa sprängladdningen vet vi ännu inte, men förmodligen var det människor som sade sig ha en enkel lösning på alla hans problem. Genom att mörda den 50-åriga Irina Medjantseva, den 20-årige Maksim Arysjev, den 71-årige Jurij Nalimov och elva andra skulle han straffa de skyldiga för världens alla orättvisor och få en biljett till paradiset.

Enkla svar på komplicerade frågor är livsfarliga.

Mer på temat:

• The Guardian – St Petersburg explosion: Russian media wrongly names man as attacker
• NYT – St. Petersburg Metro Attack Included Many Students Among Victims
• Islamnews.ru – Во Внуково перепуганные пассажиры не пустили на борт Ильяса Никитина
• Makt, mord och droger
 i Kirgizistan
• En konspiration av de inkompetenta