Slå näven i bordet eller dra ut på tiden? Det verkar vara alternativen Aleksandr Lukasjenko har att välja emellan. De senaste tio dagarna har han redan testat båda varianterna en gång. Om inte annat så vet vi alltså i alla fall att han inte har någon långsiktig strategi. Han trodde att den gamla kartan gällde.
Först försökte Lukasjenko banka demonstranterna till underkastelse, som han brukar och tysta ner allt genom att stänga ner internet. Sedan lät han demonstranterna hållas, i förhoppning att de snart skulle tröttna och gå hem.
Nu ser det ut att bli hårdare tag igen. Kravallpoliser har återigen dykt upp på gatorna och de har inletts en förundersökning mot oppositionens ”samordningsråd”, vars medlemmar anklagas för brott mot Belarus nationella säkerhet. De hotas av flera års fängelsestraff.
En av medlemmarna i rådet är nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, som Lukasjenko förmodligen in i det sista vill undvika att låsa in. Men inte ens det kan helt uteslutas. Den kommande helgens demonstrationer kan bli avgörande för vilken väg utvecklingen går.
Här finns bra information på engelska: Human Rights Defenders for Free Elections
Vi vet inte vad som kommer att hända i Belarus de närmaste dagarna, men det kan i alla fall vara läge att sammanfatta läget. Det var vad jag försökte göra när jag intervjuades i Sveriges Radios finskspråkiga program häromdagen. Här är ungefär vad jag sade.
Valresultatet visade att 80 procent av befolkningen stödjer Lukasjenko, men resultatet anses vara förfalskat. Nyval kommer det att bli bara över Lukasjenkos döda kropp, har han själv sagt. Vad händer nu?
– Jag tycker inte man ska tala om val överhuvudtaget, det var snarare en ceremoniell föreställning med syfte att befästa Lukasjenkos ställning som Belarus diktator för en ny mandatperiod. Något riktigt val har inte Belarus sett sedan mitten av 1990-talet. Lukasjenko förväntade sig uppenbart att allt skulle gå som det brukar: först lurar han sig till en enorm valseger, sedan låter han banka ner och låsa in dem som vågar protestera. Och så är det slut med det, ingen vågar fortsätta med protesterna.
– Och det var inte bara Lukasjenko som trodde att det skulle bli så, utan ganska många andra också. Själv hade jag i alla fall inga särskilda förväntningar på något annat, men något annat blev det. Droppen som fick bägaren att rinna över för många var troligen det brutala misshandel som många gripna demonstranter utsattes för. Och nu vet Lukasjenko knappt själv vad han ska företa sig. Å ena sidan har han sagt att det inte ska bli något nyval, å andra sidan har han också sagt att man skulle kunna ha en folkomröstning om en ny grundlag. Det känns som någon sorts fördröjningstaktik.
Om Lukasjenko nu i praktiken länge har betett sig som en diktator, varför har inte EU-länderna tidigare reagerat mot systemet?
– Det har ju införts sanktioner mot Belarus, men Lukasjenko har balanserat skickligt mellan EU och Ryssland, så fort han har fått problem med den ena har han vänt sig till den andra. Belarus ekonomi är ju helt beroende av Ryssland, men ändå har han lyckats använda närmande till EU som ett påtryckningsmedel mot Ryssland: ger ni inte oss ekonomiskt stöd, då vänder vi oss till väst. Och när han väl tagit ett halvt steg ditåt och kanske släppt några politiska fångar, då har han återigen fått stöd från Ryssland som inte vill förlora sin allierade. Lukasjenko är en skicklig politisk spelare, men nu verkar han ha trampat fel.
Hur sannolikt är det att Vladimir Putin nu stiger in och hjälper Lukasjenko i den här situationen?
– Problemet är att det inte är helt klart hur Putin då ska hjälpa till. Ska man byta ut folket, eller vad har han för alternativ? Dessutom gillar inte Lukasjenko och Putin varandra, Putin litar inte på sin belarusiske kollega. Fram till nu har Putin ändå troligen förväntat sig och hoppats att Lukasjenko sitter kvar men försvagas, vilket skulle göra det lättare för Putin att styra honom. Men nu verkar det mindre säkert att han kan sitta kvar, och det är inget självändamål för den ryska ledningen att ha kvar just Lukasjenko. Viktigast är att Belarus leds av någon som inte vänder Ryssland ryggen. Så det kan lika gärna bli så att det dyker upp någon annan politiker som får Rysslands stöd.
Då har vi Svetlana…
– Tichanovskaja, eller Svjatlana Tsichanoŭskaja, om vi tar den belarusiska formen. Hon är ju inte direkt en oppositionsledare, utan det var hennes man som skulle ställa upp i valet men burades in. Själv hade hon ingen tanke på att kandidera, och det är en anledning till att situationen nu har utvecklats i revolutionär riktning. Hon är helt enkelt en person som väldigt många kan ställa sig bakom, eftersom hennes program egentligen bara består av en enda sak: hon vill ha ett nytt, demokratiskt val. Det kan alla som inte står ut med Lukasjenko ställa upp på.
Blir det nyval, kommer Lukasjenko att avsättas?
– För några dagar sedan såg jag det som ytterst osannolikt. Just nu känns det inte alls osannolikt. Jag har svårt att tro att Lukasjenko nu kan stoppa utvecklingen med våld. Men något måste han göra, på något sätt måste man komma vidare. Och just nu verkar hans tanke vara att dra ut på det hela så att demonstranterna tröttnar. Men de visar inga större tecken på att göra det.
