Enligt ett EU-beslut ska de ryska propagandasajterna RT och Sputnik blockeras inom hela unionen. Det har de flesta svenska internetleverantörer gått med på – men inte Bahnhof.
I stället för att begränsa tillgången till rysk propaganda har Bahnhof startat egna nyhetssändningar på ryska. Det är inte motpropaganda, utan en oberoende redaktion som ska producera tillförlitliga nyheter på ryska, säger Markus Eriksson, informatör på Bahnhof.
– Vi gör det för att vi såg att det behövdes. Det finns brist på balanserade nyheter i Ryssland. Vi vill göra skillnad och hjälpa Ukraina genom att upplysa det ryska folket om vad som sker.
Redaktionen består av tre erfarna journalister som arbetade på Sveriges Radios ryska redaktion innan den lades ner 2016. De producerar tre sändningar i veckan under namnet Echo Stockholm. Programmen finns tillgängliga på nätet, men de sänds också på kortvåg från en sändare i Tyskland, och når på så sätt lyssnare i Ryssland.
Vad är kopplingen mellan beslutet att inte blockera ryska propagandasajter och radiosatsningen?
– Vi anser att det är rätt att göra så här, för vi står för informationsfrihet. Det är sant att de ryska sajterna sänder lögner och propaganda, det är vi väl medvetna om. Men vi tror att det kan vara en poäng att vi i väst får ta del av de här lögnerna, som ett vaccin för oss själva. Och att blockera ger ju bara Putin argument för att blockera västerländska medier.
Det finns forskare som argumenterar för att propagandan bör blockeras eftersom den är en del i Rysslands krigföring, håller inte det argumentet?
– Det är klart att det är en del av krigföringen. För oss är det uppenbart att det exempelvis RT sysslar med är propaganda, och så är det för de flesta i Sverige. Sedan finns några som intalar sig att det är någon slags sanning, och det kommer de att fortsätta att tro oavsett om vi blockerar eller inte.
Max Lapitsky arbetade på Sveriges Radios ryska redaktion från 1991 till 2016 då den ryska redaktionen lades ner. Nedläggningen var ett konstigt beslut, tycker han.
– Det var efter Krim, Ryssland hade redan visat sitt fula ansikte, det kändes jättefel.
Varför är Echo Stockholm viktigt?
– Först och främst för att vi sänder på kortvåg och inte bara på internet. Det är så mycket blockeringar sista tiden, men vi kan gå igenom och komma fram till lyssnare som har kvar sina kortvågsradioapparater. Och det finns många, vi får rapporter från lyssnare dagligen.
– Sedan är det viktigt att ha en svensk medieröst på ryska. Det anses av många fortfarande som mer trovärdigt än till exempel Voice of America. Nu är vi ett privat initiativ, men vi har alla jobbat på Sveriges Radio, vi har den bakgrunden, och vi går inte ut med obekräftade uppgifter.
Under den månad som Echo Stockholm har varit igång så har sajten inte blockerats av de ryska myndigheterna, men om det sker finns sändningarna tillgängliga exempelvis på plattformen Telegram som är mycket populär i Ryssland.
Vad tycker du om Bahnhofs beslut att inte blockera ryska propagandasajter?
– Jag förstår argumenten men jag håller inte med. Det är ingen information de sysslar med, utan krigspropaganda. Det är ett vapen, och om det var mitt beslut skulle jag blockera, säger Max Lapitsky.
Forskaren: ”Rätt att stoppa rysk propaganda”
De ryska statliga nyhetskanalerna är inte massmedier utan verktyg för krigspropaganda. Därför är det rätt att blockera dem, säger forskaren James Pamment.
Medan allt fler bevis om ryska krigsbrott grävs fram i Butja utanför Kiev berättar rysk tv att alla påstådda övergrepp där är iscensatta av ukrainarna själva, med hjälp av brittiska specialister.
Desinformation är en viktig del av den ryska krigföringen i Ukraina. Sedan kriget började har anslagen till de statliga ryska massmedierna höjts kraftigt.
Under mars månad var budgetposten 11,9 miljarder rubel (1,4 miljarder kronor), två gånger så mycket som under de två föregående månaderna sammanlagt. Huvuddelen av pengarna går till statliga tv-kanaler.
Hemma i Ryssland verkar den statliga propagandan fungera bra – enligt opinionsundersökningar har stödet för Vladimir Putin ökat kraftigt under kriget och en klar majoritet av ryssarna uppger sig stödja den så kallade militära specialoperationen.
– De har lyckats koppla budskapet till rysk nationell identitet, det är väldigt patriotiskt och lockande. Det går inte hem i väst men verkar fungera alldeles utmärkt i Ryssland, säger James Pamment.
Han är docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet och har hjälpt myndigheter i flera länder att utveckla metoder och system för att upptäcka och motverka desinformation.
James Pamment säger att de ryska myndigheterna ännu inte har lyckats ta fram ett sammansatt budskap om kriget som skulle kunna fungera i väst.
– Tidigare har de använt sprickor i väst för att placera desinformation, nu verkar de inte ha en strategi på samma sätt, utan de bara förnekar allt. Nej, vi har inte gjort det utan det var Ukraina, nej vi är inte skyldiga till krigsbrott men det är Ukraina. Sedan finns det alltid människor som vill tro på detta och tar emot budskapet.
Vilka i väst vill tro på det ryska budskapet?
– De som inte tror på staten, de som är mot etablissemanget. Det är samma grupper som inte tror på vacciner eller klimatförändring.
I Ryssland verkar en ganska bred allmänhet acceptera statens budskap som går ut på att allt är USA:s fel, att Ryssland bara försvarar sig och att det är ukrainska trupper som dödar ukrainsk civilbefolkning. Men det är svårt att veta hur övertygade de som säger sig stödja ”specialoperationen” egentligen är, säger James Pamment.
– Den nyansen kommer inte fram i opinionsundersökningar och kanske inte heller i personliga kontakter. Ingen vågar visa tvivel på sociala medier, man visar sig patriotisk för man vet att det man säger kan kollas. Men det är väldigt svårt att tro att det inte skulle finnas en del av befolkningen som ändå ser nyanserna.
Försvinner inte nyanserna i diskussionen även hos oss när det är skarp konflikt?
– Ja, under en tid, men det håller inte i särskilt länge. Efter fyra-fem veckor börjar mer nyanser komma fram i västerländsk diskussion, saker är inte längre bara svarta eller vita.
I Ryssland har oberoende medier nu helt förbjudits och tillgång till fria medier som verkar utanför landet har begränsats kraftigt. Ändå är det långt ifrån omöjligt för ryssar att ta del av oberoende rapportering om de verkligen vill – men en stor del av befolkningen vill inte. De väljer att lita på den officiella ryska berättelsen och avfärdar allt annat som lögner.
– Det är ett tecken på svaghet i argumentationen, det är inte så man beter sig när man är säker på sin sak.
Men är det i så fall inte också ett svaghetstecken att man nu i väst har börjat blockera ryska statliga kanaler?
– Nej, det tycker jag faktiskt inte. RT och Sputnik är propagandakanaler som används för att sprida krigspropaganda. De är en del av kriget och de ska motverkas. Det är viktigt att de inte fritt ska kunna leverera propagandan.
Då hävdar den ryska sidan att de gör samma sak som vi, de blockerar BBC och vi blockerar RT. Vad är skillnaden, frågar de.
– Men vi vet vad skillnaden är. Det finns en väldigt stor skillnad mellan självständig journalistik och statspropaganda. Man tänker fel om man ser RT som en nyhetsbyrå, man ska se det som en del av ett propagandasystem. Man måste hitta sätt att stoppa spridningen.
Sedan kriget i Ukraina inleddes har Youtube stegvis blockerat allt mer innehåll som produceras av ryska statliga medier, och enligt ett EU-beslut ska ryska RT och Sputnik blockeras inom hela unionen – ett beslut som inte alla svenska internetleverantörer accepterar.
Begränsningarna har haft en viss effekt, men den ryska propagandan har redan börjat hitta nya vägar, säger James Pamment.
– Enligt våra mätningar har de ändrat taktiken sedan mitten av mars och kommit i gång igen. De använder bland annat ambassadernas konton på sociala medier. Men jag ser inget stort genomslag utanför grupper som redan är mot etablissemanget. Det är de grupperna som tar till sig budskapet.
Så kan man argumentera mot desinformation
Det är ofta frustrerande att försöka övertyga personer som tagit till sig propaganda enbart med hjälp av fakta. Enligt James Pamment kan man tänka på tre saker när man försöker motarbeta propagandanarrativ.
1. Vad är syftet med samtalet? Handlar det om att övertyga personen om att hen har fel, eller räcker det att personen slutar sprida desinformation vidare? Är det möjligt att uppnå syftet?
2. Vilken gemensam grund kan man stå på? Det finns alltid något man kan vara överens om, och det kan vara lättare att inleda diskussionen där.
3. Kom ihåg att du talar med en annan människa med egna övertygelser. Det kan ta tid, ibland måste man ge upp för tillfället. Den andra kanske ändrar sig över tid.
Ett svar på ”Bahnhof vill inte blockera rysk propaganda”
@glasnost @Markatt07 Heja dem!!!