De första fyra månaderna av Ukrainakriget

Stora förluster i Sievjerodonetsk

Efter det totalt misslyckade försöket att erövra Kiev i början av kriget har Ryssland lagt om sin strategi, vilket nu börjar ge resultat. Enligt västliga experter samarbetar de ryska vapenslagen nu på ett bättre sätt. Samtidigt har mer trupper koncentrerats på ett mindre område, när striderna till stor del kommit att handla om att omringa och inta staden Sievjerodonetsk.

Denna sista stora stad i Luhansklänet håller nu på att erövras av den ryska militären, men till en hög kostnad för båda sidor. I slutet av maj sade Volodymyr Zelenskyj att antalet stupade soldater var 60–100 varje dag och antalet sårade 500. Redan det var mycket höga siffror.

Nu dödas 200–500 ukrainska soldater varje dag i striderna i Donbass, uppgav David Arachamia, gruppledare för president Zelenskyjs parti i det ukrainska parlamentet, på torsdagen. Betydligt fler såras, enligt honom.

Den ryska sidan har inte offentliggjort den typen av uppgifter, men antalet dödsoffer på den ryska sidan antas vara ännu högre åtminstone när det gäller striderna i Sievjerodonetsk, där försvararna har nytta av den höga terrängen på andra sidan floden Donets samt av bebyggelsen.

Alla tre broar från Sievjerodonetsk uppges nu ha förstörts, vilket gör det ytterst svårt att evakuera kvarvarande civilbefolkning.

Fyrfaldigt besök och löften om vapen

Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Italiens premiärminister Mario Draghi samt Rumäniens president Klaus Iohannis anlände under torsdagen till Kiev, där de träffade president Zelenskyj och besökte förorten Irpin, där ryska trupper misstänks ha begått omfattande övergrepp mot civilbefolkningen.

Stämningen mellan den tyska ledningen och Zelenskyj har varit spänd sedan Ukraina sade nej till ett besök av den tyska förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier, som den ukrainska sidan menar har haft för nära relation till Vladimir Putin. Konflikten kan anses överspelad nu när Olaf Scholtz kommit på besök – utan Steinmeier – och skakat hand med Zelenskyj.

Ukraina har uttryckt missnöje över att utlovade vapenleveranser från väst drar ut på tiden. Tyngre vapen behövs snabbt för striderna kring Sievjerodonetsk, menar den ukrainska sidan. Flera västländer har i veckan lovat mer stöd, både i form av vapen och i reda pengar. USA:s president gav i veckan besked om ett nytt militärt stödpaket värt en miljard dollar.

Förra veckans samtal mellan Ryssland och Turkiet ledde inte till någon lösning. Turkiet föreslår nu ett möte där FN, Ryssland, Ukraina och Turkiet deltar. Syftet är att möjliggöra exporten genom att öppna ”säkra korridorer” för lastfartyg.

Nya rykten om rysk annektering

Allt mer tyder på att Ryssland på ett eller annat sätt kommer att försöka annektera de nya ockuperade områdena i Ukraina. Ryska pass har börjat delas ut bland annat till invånare i Cherson, även om entusiasmen verkar ha varit begränsad. I lördags deltog 23 personer i en ceremoni där ryska pass överlämnades.

Olika representanter för de ryska ockupationsmyndigheterna har under de senaste veckorna talat om planerade ”folkomröstningar”. ”Ryssland är här för alltid”, meddelade Andrej Turtjak, partisekreterare i Putins parti Enade Ryssland under ett besök i Cherson redan i början av maj.

I veckan citerade den respekterade exilryska nyhetssajten Meduza ett antal anonyma källor i maktens korridorer som uppgav att de ockuperade områdena troligen kommer att ingå i ett nytt ”federalt distrikt” som kommer att anslutas till Ryssland.

Den nya annekteringen ska enligt uppgifterna ske när situationen på fronten tillåter det, möjligen i mitten av juli, men mer sannolikt på den ryska valdagen den 11 september.

Andra artiklar i veckan:

• Rysk miljöaktivist uppmanar till EU-embargo mot rysk energi (2022-06-15)

Ryssland öppnar landvägen till Krim

Järnvägstrafiken från Ryssland till Krim över land, genom territorium som Ryssland erövrat sedan den 24 februari, har öppnats. Det meddelade ryska myndigheter i veckan. Även vatten från ukrainska fastlandet uppges nu flöda fritt till Krim. Halvön har lidit av vattenbrist sedan den ryska annekteringen 2014. Redan i början av kriget tog Ryssland kontrollen över kanalen som försörjer Krim med vatten, men det har tagit tid att ta kanalen i bruk igen.

Ockupationsmyndigheterna uppges samtidigt ha svårt att undertrycka ukrainskt motstånd på ockuperade områden. Ryska patruller i Chersonlänet har enligt ukrainska uppgifter börjat använda skyddsväst och bepansrade fordon på grund av säkerhetsläget. Civilbefolkningens möjligheter att röra sig mellan olika delar av staden uppges ha begränsats i Mariupol för att undvika läckor till ukrainska myndigheter. Fortsatt partisanverksamhet rapporteras från trakterna kring Melitopol.

Ryska trupper har erövrat större delen av Sievjerodonetsk, den sista stora staden i Luhansklänet. De ukrainska styrkorna har tryckts ut från centrum till stadens industriområde och till grannstaden Lysytjansk, på västra sidan av floden Donets, men Ryssland har hittills inte lyckats omringa staden. Många civila invånare är kvar i staden och kan inte lämna den medan striderna rasar. Båda sidor har lidit stora förluster.

I veckan trappade Ryssland också upp sin psykologiska krigföring för att undergräva de ukrainska truppernas moral. Enligt ukrainska underrättelsekällor får många ukrainska soldater nu ryska propagandameddelanden till sina telefoner över olika meddelandetjänsten. Soldaterna uppmanas att ge upp kampen och gå över till den ryska sidan. Även direkta hot mot soldaterna och deras familjemedlemmar skickas till deras telefoner.

President Volodymyr Zelenskyj besökte i veckan Lysytjansk och andra delar av frontlinjen i öster. Foto: Ukrainska presidentens presstjänst/AP

Robotangrepp mot Kiev

Även om flyglarmet hörs regelbundet hade Ukrainas huvudstad Kiev varit besparad från ryska robotangrepp sedan slutet av april. Men söndagen den 5 juni sköts fem kryssningsmissiler mot Kievs östra förorter.

Flera av missilerna träffade en reparationsverkstad för järnvägsvagnar. Enligt ryska myndigheter användes verkstaden för att reparera ukrainska stridsvagnar, men inga stridsvagnar syntes till när de förstörda lokalerna visades för pressen efter angreppet.

Samma dag som robotarna landade i Kiev sände rysk stats-tv en stor intervju med Vladimir Putin, där den ryske presidenten bland annat varnade västmakter för att ge Ukraina nya tunga vapen med lång räckvidd.

– Om dessa levereras kommer vi att dra motsvarande slutsatser och använda våra verkansmedel, som vi har tillräckligt av, och slå mot mål som vi än så länge inte slår mot.

Ukraina får skulden för matbrist

I intervjun som rysk stats-tv sände i söndags hävdade Vladimir Putin också att Ryssland inte har någon skuld i spannmålsbristen på världsmarknaden som håller på att uppstå som en följd av det ryska angreppet på Ukraina och blockaden av Ukrainas exporthamnar vid Svarta havet. Skulden ligger i stället hos västländer, som beslutat om sanktioner mot Ryssland och Belarus, samt hos Ukraina, som lagt ut minor utanför sina hamnar, sade Putin.

För närvarande har drygt 20 miljoner ton spannmål fastnat i ukrainska hamnar, meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Till hösten kan mängden spannmål som inte kan föras ut ur landet enligt honom växa till över 70 miljoner ton.

I veckan förstörde ryska styrkor en av världens största terminaler för export av spannmål i den ukrainskkontrollerade staden Mykolajiv.

– Ännu ett ryskt robotangrepp som bidrar till den globala matkrisen, kommenterade Josep Borrell, EU:s utrikeschef.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte i veckan Turkiet för att diskutera möjliga lösningar på spannmålskrisen. Turkiet har på uppmaning av FN erbjudit sig att eskortera ukrainska lastfartyg. För att öppna en säker exportkorridor kräver Ryssland dock att sanktionerna mot landet först lyfts.

Samtidigt uppges Ryssland redan ha börjat sälja och transportera ukrainskt spannmål från erövrade områden bland annat till Syrien.

Macron vill rädda Putins ansikte

Den franske presidenten Emmanuel Macron upprepade i veckan sitt mantra om att Vladimir Putin måste tillåtas rädda sitt ansikte. I en intervju som publicerades i fredags sade han att Ryssland inte ska förnedras, utan förberedas en väg ut ur situationen som uppstått:

– Den dag striderna upphör ska vi kunna gå vidare med diplomatin.

Macron menade att Frankrike kan ha en viktig roll som medlare i konflikten. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba riktade hård kritik mot Macrons uttalande:

”Frankrike och alla andra länder som uppmanar till att inte förnedra Ryssland förnedrar bara sig själva”, skrev han i sociala medier.

Han menade att Ryssland i stället bör sättas på plats för att få stopp på kriget och rädda liv.

Originally tweeted by Ministry of Defence 🇬🇧 (@DefenceHQ) on 2022-06-03.

Ryska trupper intar Sievjerodonetsk

Under veckan som gått har de ryska angriparna lyckats inta större delen av Sievjerodonetsk, den sista stora staden i Donetsklänet som ukrainska styrkor hittills hållit. Ryssland har hittills inte lyckats omringa de ukrainska styrkorna som i huvudsak retirerat till grannstaden Lysytjansk.

Medan Ryssland koncentrerar sina styrkor kring Sievjerodonetsk har Ukraina gått till motanfall i trakterna kring Charkiv och Cherson.

Det har nu gått hundra dagar sedan det ryska anfallet inleddes. På fredagsförmiddagen publicerade Volodymyr Zelenskyj en ny version av den video som blev viral under krigets första dagar. Presidenten står återigen utanför palatset på Bankgatan i centrala Kiev, tillsammans med sina närmaste medarbetare.

Presidenten är kvar, alla är kvar, ingen har flytt fältet, säger han:

– Och vårt lag är mycket större. Ukrainas väpnade styrkor är här. Och framför allt är Ukrainas folk här. Vi har redan försvarat Ukraina i hundra dagar. Vi kommer att segra.

Men för att segra behöver Ukraina mer hjälp från väst, sade landets utrikesminister Dmytro Kuleba i veckan. Och det har kommit löften om nya vapensystem från flera länder. Sverige har bland annat lovat skicka sjömålsrobotar, medan USA utlovar modernt raketartilleri.

Urvattnat sanktionspaket klubbat

Efter många om och men lyckades EU i veckan till slut enas om det sjätte sanktionspaketet mot Ryssland, som bland annat ska sätta stopp för import av rysk olja. Fast inte riktigt all import, och inte riktigt än.

Framför allt Ungern har motsatt sig importförbudet, eftersom landet är beroende av rysk olja. Nu undantas oljeledningar från embargot, vilket innebär att Ungern kan fortsätta att importera rysk olja. Utfasningen av rysk olja i andra EU-länger kommer att ta flera månader.

De 27 EU-ländernas ledare kom under veckans toppmöte i Bryssel också överens om ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina på motsvarande närmare 95 miljarder kronor.

6,6 miljoner har flytt

Över 6,6 miljoner ukrainare har flytt landet sedan kriget började, enligt nya siffror från FN. De flesta, 3,5 miljoner, har sökt skydd i grannlandet Polen. Som mest, i början av kriget, kom 100 000 flyktingar om dagen till den polska gränsen. I maj har antalet sjunkit till ungefär 20 000 nya flyktingar varje dag.

Av de 2,9 miljoner ukrainare som sökt sig vidare från grannländerna finns de flesta nu i Tyskland, Tjeckien och Italien. I Sverige har närmare 40 000 ukrainare sökt skydd sedan det ryska anfallet inleddes.

Pajkastning i ukrainsk politik

Ukrainsk inrikespolitik brukar handla om fula knep, smutskastning och korruption. När kriget började glömdes allt gammalt groll, president Zelenskyj skakade hand med sin ärkerival, den förre presidenten Petro Porosjenko, och all kraft lades på att stoppa den gemensamma fienden.

Men redan innan hundra dagar gått började den vanliga pajkastningen igen. Motståndarna anklagade Zelenskyj för att ha svikit Azovstals försvarare som till slut tvingades kapitulera till de ryska trupperna. Som svar läckte säkerhetstjänsten SBU förhörsmaterial där Petro Porosjenko utpekades som en korrupt landsförrädare.

I helgen stoppades Porosjenko två dagar i rad vid gränsen mot Polen när han var på väg till ett Nato-möte i Litauen. När han till slut släpptes över gränsen var Nato-mötet slut. Zelenskyjs män tyckte förmodligen inte att Porosjenko behövde mer internationell publicitet.

Två ryska soldater dömdes i veckan för krigsbrott i en ukrainsk domstol. De två artilleristerna anklagades för beskjutning av civila byggnader i två städer i slutet av februari, alldeles i början av den ryska invasionen. Männen erkände sig skyldiga och dömdes till drygt elva års fängelse.

Ryska soldater dömda för krigsbrott

Förra veckan dömdes en 21-årig rysk soldat till livstids fängelse för att ha skjutit ihjäl en civil ukrainare på cykel.

Andra artiklar i veckan:

• Lund öppnar boende för ukrainska flyktingar (2022-05-31)
• Den ukrainska enigheten börjar krackelera (2022-05-28)

Stora förluster hotar i öster

Under den gångna veckan har Ryssland lagt mycket kraft på att försöka inringa och skära av Sievjerodonetsk och grannstaden Lysytjansk, de enda större städer i Luhansklänet som ukrainska styrkor fortfarande håller. En stor del av befolkningen har evakuerats.

De ukrainska styrkorna i området uppges vara i underläge och i stort behov av tyngre vapen för att kunna hålla ställningarna. Den ukrainska regeringen har upprepade gånger bett västländer att snabba på de utlovade vapenleveranserna.

Den enda större vägen ut från Sievjerodonetsk och Lysytjansk hotas nu av ryska styrkor. Även norr om den strategiskt viktiga staden Kramatorsk i Donetsklänet har de ryska styrkorna lyckats avancera under den senaste veckan, men staden är inte omedelbart hotad.

Om de ukrainska styrkorna i Sievjerodonetsk omringas och Ryssland försöker inta staden kan det leda till stora förluster på båda sidor. För Ryssland är det symboliskt viktigt att inta hela Luhansklänet, som enligt Ryssland ska tillhöra separatistrepubliken LNR. Strategiskt har staden ingen större betydelse för den fortsatta utvecklingen vid fronten.

Italienskt fredsförslag får nobben

Både den ukrainska och ryska sidan har i veckan gett kalla handen till en fredstrevare från den italienska utrikesministern Luigi di Maio.

Enligt förslaget, som di Maio lade fram i samband med ett möte med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres den 18 maj, skulle områden som nu ockuperas av Ryssland, inklusive Krim, formellt förbli en del av Ukraina men under en övergångsperiod ges någon form av självstyre.

Ukraina kommer inte att godkänna någon plan som går ut på att frysa konflikten eller kräver att Ukraina ska avträda territorier för att uppnå fred, meddelade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på torsdagen.

Den ryska sidan kan inte acceptera att förhandla om territorier som Ryssland inte anser tillhöra Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov menade att planen inte är seriös.

– Seriösa politiker som vill uppnå resultat och inte bara göra reklam för sig själva inför väljarna föreslår inte sådana här saker, sade han i en intervju med den statliga tv-kanalen RT.

Putin utlovar ryskt medborgarskap

Rysslands president Vladimir Putin skrev i veckan under ett dekret som gör det lättare för invånarna i Chersonlänet och Zaporizjzjalänet i Ukraina att bli ryska medborgare. Området är till största del ockuperat av ryska trupper som nu håller på att befästa sig där.

Beslutet är ytterligare ett tecken på att Ryssland inte tänker att lämna ifrån sig dessa områden, utan på ett eller annat sätt vill integrera dem i Ryssland. Det ukrainska utrikesministeriet protesterar mot beslutet som enligt Ukraina är ett brott mot internationell rätt och ett övergrepp mot Ukrainas suveränitet.

Ryssland ockuperar nu även en betydande del av Charkivlänet. Där har invånarna inte utlovats ryskt medborgarskap, vilket kan vara en fingervisning på Putins prioriteringar.

Diplomat hoppar av

Den ryske FN-diplomaten Boris Bondarev, som hoppade av i veckan, är den högst uppsatta ryska myndighetspersonen som avgått i protest mot kriget. I ett öppet brev skriver Bondarev att han aldrig skämts så mycket för sitt land som när Vladimir Putin den 24 februari inledde angreppet mot Ukraina.

”De som står bakom det här kriget vill bara en sak – att behålla makten för evigt, att bo i pompösa, smaklösa palats, att segla på jakter vars tonnage och pris är jämförbara med hela den ryska marinen, att utöva gränslös makt med total straffrihet. För att uppnå detta är de beredda att offra så många liv som krävs”, skriver han i brevet.

Rysk soldat dömd till livstid

En domstol i Kiev dömde i veckan den 21-årige ryske soldaten Vadim Sjisjimarin till livstids fängelse. Sjisjimarin har erkänt att han sköt ihjäl en obeväpnad 62-årig cyklande man på nära håll, men menar att han bara lydde order.

Ytterligare två ryska soldater ställdes i veckan inför rätta i Ukraina. De två artilleristerna har erkänt att de besköt bostadsområden i Charkiv, men menar att de bara lydde order. De åtalas nu för krigsbrott.

Andra artiklar i veckan:

• ”Vi ska lära oss att skratta åt propagandan” (2022-05-22)

Seger för Ukraina i Charkiv, förlust i Mariupol

I veckan lyckades det ukrainska försvaret återta ytterligare territorium norr om landets näst största stad Charkiv. De ryska trupperna i området uppges åtminstone delvis ha ersatts av mindre stridsdugliga trupper från separatistrepublikerna DNR och LNR, eftersom Ryssland lägger allt mer kraft på försöken att avancera mot den strategiskt viktiga staden Kramatorsk längre österut.

I Mariupol uppger ryska försvarsministeriet att sammanlagt över 1 700 ukrainska soldater nu kapitulerat vid stålverket Azovstal. Ukrainska regeringskällor har inte bekräftat det exakta antalet men meddelar att ett större antal soldater låtit sig evakueras till ryskkontrollerat område. Minst ett femtiotal av de evakuerade uppges vara allvarligt skadade.

Enligt ukrainska källor ska det finnas en överenskommelse om att de ukrainska soldater från Azovstal som nu kapitulerat ska utväxlas mot ryska krigsfångar. Detta har inte bekräftats av den ryska sidan och en del av de ukrainska soldaterna uppges ha förflyttats till ett fängelse i Ryssland. Även om huvuddelen av de civila och soldaterna från Azovstal nu lämnat stålverket är en del ukrainska militärer troligen fortfarande kvar.

21-årig rysk furir ber om förlåtelse

Den första rättegången om ryska krigsbrott i Ukraina inleddes i veckan i Kiev. Den 21-årige ryske furiren Vadim Sjisjimarin som ställdes inför rätta erkände att han skjutit ihjäl en 62-årig obeväpnad man på cykel, men sade att han lydde en direkt order. Soldaten bad om förlåtelse för det han gjort.

Ukrainas åklagarmyndighet utreder över 10 700 fall av misstänkta krigsbrott med över 600 misstänkta.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har rysk militär under kriget begått grova övergrepp, torterat och summariskt avrättat civila. HRW har dokumenterat vad som bedöms vara 22 fall av avrättningar, nio fall av olagligt dödande och sex tvångsbortföranden enbart i 17 byar och mindre orter runt Kiev och Tjernihiv.

Första samtalet mellan USA och Ryssland

I veckan talade USA:s försvarsminister Lloyd Austin för första gången sedan den ryska invasionen inleddes med sin ryske kollega Sergej Sjojgu. Senast talades de vid den 18 februari, sex dagar innan kriget började.

Den amerikanska sidan uppges upprepade gånger ha försökt komma i kontakt med den ryska militära ledningen, men fram till nu utan framgång. Under samtalet begärde Lloyd Austin att Ryssland omedelbart förklarar eldupphör i Ukraina, uppgav amerikanska myndigheter – något som Sjogu uppenbart inte gick med på.

Det ryska försvarsministeriet meddelade bara att samtalet handlade om ”aktuella frågor rörande internationell säkerhet, inklusive situationen i Ukraina”.

Putin tar Natobeslutet med jämnmod

Den officiella ryska reaktionen till Sveriges och Finlands beslut om att ansöka om medlemskap i Nato ledde till aggressiva reaktioner i ryska statskontrollerade medier. Den officiella reaktionen från den ryska ledningen var dock mer lågmäld än många bedömare hade förväntat.

Vladimir Putin sade att Ryssland inte har några problem med Sverige och Finland, och att Natos utvidgning till dessa länder därför inte innebär något hot mot Rysslands säkerhet. Han tillade att Ryssland naturligtvis måste svara om Natos militära infrastruktur utvidgas till Sverige och Finland.

Anledningen till den sansade reaktionen är troligen att den ryska ledningen inte längre anser sig ha någon möjlighet att påverka Sveriges och Finlands beslut. Dessutom är alla tillgängliga militära resurser upptagna i Ukraina.

Ryska trupper befäster sina positioner

Den ryska ledningen verkar nu framför allt stärka sin närvaro på de territorier som redan intagits, med undantag av Charkivs omgivningar där de ryska och ryskledda styrkorna är på reträtt. I trakterna av Cherson och söder om Zaporizjzja har ryssarna börjat befästa sina ställningar, vilket tyder på att de inte planerar för några omedelbara framryckningar.

Rykten om nära framstående annekteringar av ukrainskt territorier fortsätter att cirkulera. En sådan annektering skulle slå fast att Ryssland aldrig tänker återlämna de områden man intagit, utan tänker försvara dem med alla medel.

Under ett besök på det ockuperade området i södra Ukraina meddelade den ryske vice premiärministern Marat Chusnullin att Europas största kärnkraftverk i det nu ryskockuperade Enerhodar framöver skulle leverera ström till Ryssland, men att det även skulle vara möjligt att sälja el till Ukraina.

Den ryska ledningen räknar alltså nu med att det kommer att finnas ett självständigt Ukraina även när den ”speciella militäroperationen” är avslutad.

Andra artiklar i veckan:

• Lund vill prioritera ukrainare som redan finns här (2022-05-18)
• Rysk tv hotar Sverige med kärnvapen (2022-05-16)
• Hon flydde från kriget – Sverige dödade hennes hundar (2022-05-15)
• Vapenhjälp problem om Ukraina börjar vinna (2022-05-13)

Ukraina trycker tillbaka ryska trupper

Under veckan som gick fortsatte de ukrainska väpnade styrkorna att trycka tillbaka de ryska angriparna kring landets andra stad Charkiv som ligger ungefär tre mil från gränsen mot Ryssland. På närmaste stället går frontlinjen nu på ungefär två mils avstånd från Charkivs centrum, vilket innebär att rysk artilleri inte längre lätt kan beskjuta hela staden.

Längre österut tog de ryska styrkorna den strategiskt viktiga småstaden Popasna i Luhansklänet. De ryska trupperna försöker omringa städerna Severodonetsk och Lysytjansk, men uppges ha drabbats av stora förluster när ukrainska militär angrep en kolonn vid en tillfällig bro som den ryska militären lagt över floden Donets. Bilder som ukrainska försvarsministeriet publicerat visar tiotals förstörda pansarfordon.

Segerdagen gav inga besked

Putins fruktade tal på segerdagen den 9 maj blev i stället avslaget. Han lämnade inga nya besked om sina planer när han talade inför den traditionella militärparaden på Röda torget i Moskva. ”Ryssland svarade i förebyggande syfte mot ukrainska angripare”, hävdade Putin i sitt tal, och klagade än en gång på att Nato vägrade att lyssna på Ryssland.

I Kiev hölls ingen parad, men president Volodymyr Zelenskyj höll ännu ett retoriskt skickligt tal som lades ut på nätet ungefär samtidigt som Putin höll sitt tal på Röda torget.

– I dag firar vi segern mot nazismen. Vi är stolta över våra förfäder som tillsammans med andra nationer i koalitionen mot Hitler besegrade nazismen. Och vi kommer inte att låta någon lägga beslag på den segern, sade Zelenskyj medan han med raska steg gick längs Kievs huvudgata Chresjtjatyk.

Zelenskyj nämnde flera ukrainska städer och byar som under andra världskriget var ockuperade av Nazityskland. Ukraina kommer snart att ha två segerdagar och Ryssland ingen, sade han.

– Vi vann då. Vi kommer att vinna nu.

Ungern stoppar sanktioner

Ungern har motsatt sig förslaget på nya, utvidgade sanktioner mot Ryssland som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade inför EU-parlamentet förra veckan. Ungern vill inte gå med på att stoppa ryska oljeleveranser, eftersom dessa anses vara extremt viktiga för den ungerska ekonomin.

I veckan gjorde Ursula von der Leyen därför en blixtvisit till Budapest för att diskutera frågan. Framgångarna var dock begränsade. Ungern och Slovakien uppges redan tidigare ha fått ett löfte om undantag i minst ett år, men det var inte tillräckligt för att Ungern skulle ställa sig bakom det nya sanktionspaketet. Ungern uppges kräva ett totalt undantag från förbudet mot import av rysk olja.

Redan tidigare togs förslaget om förbud mot fartygstransporter av rysk olja till länder utanför EU bort från sanktionspaketet, på Greklands begäran. Grekiska rederier äger över en fjärdedel av världens fartygskapacitet för oljetransporter.

Ryssland vill ta nya bitar av Ukraina

Det kommer nya tecken på att Ryssland planerar att annektera de delar av Ukraina som ockuperats av ryska styrkor sedan den 24 februari. Det ryska ockupationsstyret i Chersonlänet strax norr om Krim kommer att begära att länet infogas i Ryska federationen, meddelade ryska statliga medier under onsdagen. På torsdagen sade ledaren för separatistrepubliken LNR (Folkrepubliken Luhansk) i rysk tv att den övervägande majoriteten av invånarna i LNR vill att republiken blir en del av Ryssland.

Det har tidigare cirkulerat uppgifter om att det inom kort skulle ordnas en folkomröstning i Chersonlänet om skapandet av en ny ”folkrepublik”, och valmaterial uppges ha tryckts upp i lokala tryckerier. Nu meddelar dock det ryska ockupationsstyret i länet att det varken ska bli någon folkrepublik eller folkomröstning.

Vladimir Putins presstalesman Dmitrij Peskov sade under onsdagen att det är invånarna i Chersonlänet som själva ska bestämma om länet ska ansluta sig till Ryssland. En eventuell folkomröstning var dock inget han ville diskutera:

”Jag har sagt det jag ville säga. Jag har inte sagt något om en folkomröstning.”

Genom att annektera nya bitar av Ukraina kan Vladimir Putin meddela världen att Ryssland aldrig tänker lämna tillbaka dessa ockuperade områden. En annektering skulle samtidigt göra det ännu svårare att uppnå någon sorts förhandlingslösning med Ukraina.

Generalstabschefen var nära döden

Ett antal samstämmiga källor uppger att den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov i lördags besökte fronten i östra Ukraina för att bekanta sig med situationen. Den ukrainska militären fick nys om besöket och attackerade en rysk ledningscentral i den nu ockuperade staden Izium.

Gerasimov, som även är förste vice försvarsminister, klarade sig enligt uppgift oskadd, eftersom han hade hunnit lämna skolbyggnaden som användes som stab. Många andra ryska militärer som befann sig i ledningscentralen ska ha dödats i attacken.

Valerij Gerasimov är den högsta militära befälhavaren i Ryssland och har det övergripande ansvaret för operationen i Ukraina. Anledningen till besöket antas ha varit att undersöka varför det planerade storanfallet för att erövra mer territorium i Donbass inte har kommit längre.

Evakuering och nya strider i Mariupol

Den 21 april förklarade Vladimir Putin seger i den strategiskt viktiga staden Mariupol och beordrade inför tv-kamerorna sin försvarsminister Sergej Sjojgu att ställa in den planerade stormningen av stålverket Azovstal, där Mariupols sista försvarare förskansat sig, för att undvika dödsoffer bland den ryska militären.

I helgen kunde till slut drygt hundra civila evakueras från stålverket till staden Zaporizjzjia som kontrolleras av ukrainska styrkor. Snart därefter gick ryska styrkor återigen i anfall mot Azovstal. Enligt ukrainska uppgifter försökte angriparna under tisdagen att storma stålverket.

Rysslands försvarsministerium bekräftade att striderna vid Azovstal hade återupptagits, men lade skulden på de ukrainska trupperna som uppgavs ha utnyttjat evakueringen för att återta positioner. Under onsdagen förlorade ukrainska myndigheter kontakten med de soldater som fanns kvar i stålverket.

Nya sanktioner och gasen stängs av

EU ska införa importstopp på rysk olja och oljeprodukter. Det är en del i EU:s nya sanktionspaket som offentliggjordes i veckan. Men oljebojkotten införs inte omedelbart, utan stegvis. Först om ett halvår ska oljeimporten stoppas. Bensin och vissa andra oljeprodukter ska få importeras i ytterligare tre månader.

De ryska myndigheterna har å sin sida redan meddelat att de stoppar gasexporten till Polen och Bulgarien, eftersom länderna har vägrat att gå med på de ryska kraven att betala i rubel. Att gå med på kravet skulle enligt EU-kommissionen bryta mot sanktionerna, eftersom pengarna i så fall skulle disponeras av den ryska centralbanken tills de har växlats till rubel.

Spekulationer kring segerdagen

På måndag infaller den ryska segerdagen, då segern över Nazityskland 1945 högtidlighålls och Vladimir Putin tar emot en militärparad på Röda torget. Samstämmiga uppgifter har tidigare gjort gällande att den ”militära specialoperationen” i Ukraina enligt Putins önskemål skulle ha varit avslutad till segerdagen.

Trots att det misslyckade angreppet mot huvudstaden Kiev avbröts för att frigöra trupper till ett storanfall i östra Ukraina har framgångarna där fram till nu varit begränsade. Det verkar därför osannolikt att Ryssland skulle kunna förklara seger i Ukraina på måndag. I en italiensk tv-intervju i veckan sade också utrikesminister Sergej Lavrov för första gången tydligt att ryska militären inte kommer att ”artificiellt anpassa sin verksamhet till något datum, inklusive segerdagen”.

Ändå finns det förväntningar om att något stort och segerrikt ska tillkännages i Moskva på segerdagen. Ryska rubel har redan tagits i bruk på ockuperade områden, och det är möjligt att nya bitar av ukrainskt territorium utöver Krimhalvön kommer att annekteras av Ryssland – eller att nya separatistrepubliker på ukrainskt territorium utropas.

Ihärdiga rykten har gjort gällande att Ryssland skulle kunna förklara krig mot Ukraina – i stället för ”specialoperation” – och därefter genomföra total mobilisering med början på segerdagen den 9 maj. Den 4 maj kommenterade Putins talesman Dmitrij Peskov ryktena, som enligt honom är ”struntprat”.

Andra artiklar i veckan:

• Närmare 600 dog i attacken på teatern i Mariupol (2022-05-04)
• Hon kämpar mot kriget hemma i Moskva (2022-05-03)
• Ryssland pekar ut Astrid Lindgren som nazist (2022-05-03)
• Ingen seger på segerdagen (2022-04-30)
• Forskare: Kriget inget hot mot Sverige (2022-04-28)

Dubbelt finbesök i Kiev

USA:s utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin besökte i veckan Kiev och träffade president Zelenskyj på den ortodoxa påsksöndagen som inföll en vecka efter vår påsk. Mötet förbereddes i stor hemlighet och bekräftades av USA först dagen efter, när Blinken och Austin lämnat Ukraina och tagit sig till Polen.

Efter mötet sade Austin att den ryska militärens kapacitet måste försvagas så mycket att den inte kan invadera igen. Ukraina fick löften om ytterligare militär utrustning som enligt Austin gör det möjligt för Ukraina att besegra angriparen.

Senare i veckan besökte även FN:s generalsekreterare António Guterres Kiev, efter att först ha träffat Vladimir Putin i Moskva, där han blev mottagen vid det nu världsberömda extra långa mötesbordet. Under besöket i Kiev sade Guterres att hans möten i Moskva var ”mycket konstruktiva”. Han tillade dock att kriget inte kommer att ta slut genom möten:

– Kriget kommer att få ett slut när den ryska federationen bestämmer sig för att avsluta det och när det, efter ett eldupphör, finns en möjlighet till en seriös politisk överenskommelse.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres besökte i veckan Kievförorten Irpin för att se förstörelsen efter den ryska ockupationen. Bild: Efrem Lukatsky/AP

Inga framgångar i storanfallet

Ryssland har inte haft några större framgångar i försöken att ta nytt territorium i östra Ukraina. Trots att Vladimir Putin redan förra veckan utropade seger i Mariupol binder omringningen av stålverket Azovstal – där de sista resterna av stadens försvarare samt ett stort antal civila förskansat sig – fortfarande trupper som skulle behövas längre norrut.

De strategiska städerna Slovjansk och Kramatorsk är fortfarande i ukrainska händer, men de ryska styrkorna norr om Kramatorsk har fått in ytterligare förstärkningar och avancerat mot sydväst.

I trakterna kring Cherson försöker de ryska trupperna inta hela Chersons län. Enligt samstämmiga uppgifter från flera källor förbereder de ryska ockupationsmyndigheterna en ”folkomröstning” om utropande av en ny ”folkrepublik” i Chersons län. Sent på onsdagen hördes flera explosioner vid det ockuperade Chersons tv-torn, och de ryska propagandasändningarna avbröts åtminstone tillfälligt.

Explosioner och bränder i Ryssland

På onsdagsmorgonen fattade ett ammunitionslager i Belgorods län i Ryssland eld. Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov skrev på Telegram att han vaknade av en hög explosion runt halv fyra på morgonen. Ammunitionslagret som brann låg i en by ungefär fyra mil från gränsen mot Ukraina.

Branden är en i en rad oförklarade händelser där ryska strategiska resurser i närheten av Ukraina förstörts utan att någon tagit ansvar.

Natten mot måndagen uppstod en mycket omfattande brand med två separata brandhärdar på en stor oljedepå kopplad till den strategiskt viktiga oljeledningen Druzjba i den ryska staden Brjansk, drygt tio mil norr om den ukrainska gränsen.

President Zelenskyjs rådgivare Michajlo Podoljak sade i veckan att de många olyckshändelserna i Ryssland kan bero på dålig karma efter att de ryska trupperna mördat barn i Ukraina.

Putins nya hot

Vladimir Putin kom på onsdagen med nya hot mot alla som kan tänkas ”blanda sig i” händelserna i Ukraina.

– Vi har vapen som ingen annan kan skryta med, och vi kommer inte att skryta med dem utan använda dem. Det vill jag att alla ska veta, sade Putin under ett tal i Sankt Petersburg.

Putin hävdade att västvärlden nu gjort sitt stöd för ”russofobi och nynazism” till ett geopolitiskt vapen. Enligt honom kommer Ryssland att fullfölja alla sina mål med den ”militära specialoperationen”.

De mål han nämnde denna gång var att trygga säkerheten för Donbass, Krim och hela Ryssland. ”Avnazifiering” av Ukraina tog han inte upp.

Andra artiklar i veckan:

• Vad Ryssland helst tiger om (2022-04-25)
• Zelenskyj är ingen komiker längre (2022-04-24)
• Sista evakueringståget har gått (2022-04-23)

Putin förklarar seger i Mariupol

På torsdagsmorgonen publicerade Kremls presstjänst en bild och en video från Vladimir Putins möte med den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu. I videon rapporterade Sjojgu om läget i den strategiska hamnstaden Mariupol, som de ryska trupperna enligt honom nu helt har ”befriat”, med undantag för stålverket Azovstal, där ukrainsk militär förskansat sig, troligen tillsammans med hundratals civila, möjligen så många som två tusen.

Vladimir Putin beordrade försvarsministern att ställa in den planerade stormningen av Azovstal för att undvika dödsoffer bland den ryska militären. I stället ska området blockeras så att ”inte ens en fluga kommer ut”, sade Putin. Därefter gratulerade han Sjojgu för erövringen av Mariupol, något som strängt taget inte är slutfört så länge Azovstal inte intagits.

Försvarsministern Sjojgu har varit relativt osynlig sedan kriget i Ukraina inleddes, och det har ryktats om att han skulle ha drabbats av hjärtproblem. I videon från Kremls presstjänst kunde han ses röra sig obehindrat. Denna gång tog Putin emot sin minister vid sitt vanliga lilla mötesbord som han alltid brukade använda före pandemin, inte ett av de långa borden som i år väckt internationell uppmärksamhet.

Storanfall inleds i Donbass

I veckan meddelade både ryska och ukrainska myndigheter att det länge väntade stora ryska anfallet i Donbass nu hade inletts. Putins beslut att förklara seger i Mariupol utan att först inta stålverket Azovstal bedöms vara kopplat till behovet att frigöra trupper från Mariupol till striderna längre norrut.

Syftet med anfallet verkar vara att genomföra en kniptångsmanöver för att inringa ukrainska trupper i området och inta hela Luhansk och Donetsk län, som enligt Ryssland ska tillhöra separatistrepublikerna LNR och DNR. Till skillnad från det tidigare, misslyckade anfallet mot huvudstaden Kiev inleddes operationen i öster med omfattande artilleribeskjutning och med flera mindre anfall för att sondera de ukrainska försvarspositionerna.

Trots det till synes mer professionella tillvägagångssättet menade flera bedömare att storanfallet hade inletts för tidigt, innan tillräcklig mängd ryska trupper hade grupperats i området. Trupper som dragits tillbaka från området kring Kiev bedöms ännu inte ha anlänt till Donbass. Brådskan kan bero på att den ryska ledningen vill kunna visa upp resultat till segerdagen den 9 maj, en stor nationell helgdag i Ryssland.

Ryssland testar ny långdistansrobot

I början av veckan testade Ryssland en ny interkontinental robot som uppges kunna bära minst tio kärnvapenstridsspetsar. Roboten RS-28 Sarmat har av Nato döpts till Satan 2. Enligt Pentagon hade USA fått information om testen i förväg.

Vladimir Putin följde direktsändningen från rymdbasen Plesetsk, 45 mil öster om Finlands östgräns, där roboten sköts upp. Efteråt gratulerade han militären till den framgångsrika uppskjutningen och varnade omvärlden för att angripa Ryssland:

– Detta unika vapen stärker vår militärs stridsmöjligheter, det är en garanti för vår säkerhet mot hot utifrån och tvingar dem som i den aggressiva retorikens hetta försöker hota vårt land att tänka efter.

Oenighet i Kreml?

Den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg rapporterade i veckan om oenighet i Kremls inre kretsar när det gäller kriget i Ukraina. Enligt tio personer som Bloomberg talat med finns det högt uppsatta personer i ryska regeringskretsar att invasionen var ett katastrofalt misstag som kan leda till att Ryssland isoleras och förlorar sin internationella ställning.

Vissa personer som Bloomberg talat med delar också amerikanska underrättelsetjänsters oro för att Putin kan ta till kärnvapen i en begränsad skala.

Enligt den ryske undersökande journalisten Andrej Soldatov, som specialiserat sig på rysk säkerhetstjänst, finns det en växande frustration inom den federala säkerhetstjänsten FSB över att militäroperationen i Ukraina inte lyckats enligt förväntan. I en diskussion på en exilrysk Youtubekanal i veckan sade Soldatov att delar av den ryska säkerhetsapparaten anser att Putin inte går tillräckligt hårt fram i Ukraina.

Andra artiklar i veckan:

• Bahnhof vill inte blockera rysk propaganda (2022-04-20)
• Forskaren: ”Rätt att stoppa rysk propaganda” (2022-04-18)
• Förtvivlan hos ukrainska flyktingar: ”Att åka tillbaka, vart då, till ruinerna?” (2022-04-17)
• När kan ukrainare återvända hem? (2022-04-17)

Ryska flaggskeppet ur spel

Den ryska flottans flaggskepp i Svarta havet, robotkryssaren Moskva, skadades allvarligt natten mot torsdagen. Enligt ukrainska uppgifter ska skeppet ha träffats av ukrainska robotar.

Ryska officiella källor meddelade bara att en brand uppstått ombord på flaggskeppet, att fartyget skadats allvarligt och att besättningsmän evakuerats. Senare meddelades att explosionerna hade upphört och att fartyget skulle bogseras i hamn, men på torsdagskvällen stod det klart att flaggskeppet hade sjunkit.

Förlusten av flaggskeppet är ett stort bakslag för Ryssland både symboliskt och när det gäller de ryska sjöstridskrafternas kapacitet i Svarta havet.

Robotkryssaren Moskva hade en besättning på ungefär 500 man. Det var inte omedelbart klart hur många av besättningen som hade räddats, men antalet besättningsmän som två dagar senare visades upp vid en ceremoni i Sevastopol var klart under hundra.

Finbesök i Ryssland och Ukraina

Vladimir Putin visade sig i veckan offentligt för första gången sedan årsdagen av Krims annektering den 18 mars. Denna gång besökte han rymdhamnen Vostotjnyj nära den kinesiska gränsen tillsammans med Belarus president Aleksandr Lukasjenko.

Putin hävdade att övergreppen i Butja utanför Kiev var iscensatta av Rysslands fiender och att ”specialoperationen” i Ukraina är nödvändig, eftersom dessa fiender annars hade angripit Ryssland.

Samtidigt sade han att operationens syfte är att ”hjälpa människorna i Donbass”. Det skulle kunna tyda på att ambitionsnivån sänkts, eftersom Putin inte uttryckligen nämnde demilitarisering och ”avnazifiering” av Ukraina, vilka tidigare angetts som operationens huvudsyften.

I veckan fick Vladimir Putin även besök av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer, som var den första västliga ledaren att träffa honom sedan kriget i Ukraina inleddes. Mötet ledde inte till något resultat, men enligt Nehammer var det viktigt att ”konfrontera president Putin med krigets fakta”.

Före resan till Moskva besökte Nehammer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. I veckan fick Zelenskyj även besök av Storbritanniens premiärminister Boris Johnson samt presidenterna för de tre baltiska länderna och Polen.

Putins man i Kiev gripen

Vladimir Putins närmaste man i Kiev, den ukrainska oligarken och politikern Viktor Medvedtjuk, greps i veckan i Ukraina. Medvedtjuk var ledare för det största proryska partiet i landet men satt i husarrest misstänkt för landsförräderi när kriget började.

Tre dagar efter att den ryska invasionen inletts flydde han från husarresten och höll sig gömd tills han i veckan greps av den ukrainska säkerhetstjänsten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lade ut en bild på den tilltufsade Medvedtjuk i handfängsel och skrynklig ukrainsk militäruniform som han uppgavs ha haft på sig när han greps.

Zelenskyj erbjöd sig att byta ut Medvedtjuk mot ukrainska krigsfångar, men den ryska sidan nappade inte på erbjudandet.

Raketangrepp mot järnvägsstation

Över 50 personer dog i robotangrepp mot järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina fredagen den 8 april. De avlidna var civila som väntade på evakueringståg i ett tillfälligt väntrum utanför stationen, flera av dem barn.

Enligt BBC:s reportrar som besökte platsen efter anfallet fanns det skador på asfalten som tyder på att en klusterbomb användes i attacken. Ryska myndigheter hävdade att Ryssland inte hade något med attacken att göra.

I Butja och andra städer utanför Kiev började arbetet för att utreda övergrepp som skett medan ryska ockupationsstyrkor befann sig där. Sammanlagt har 720 människor i veckan bekräftats döda och minst 200 saknas fortfarande.

Andra artiklar i veckan:

• ”Jag har kvar mina minnen i mitt hjärta” (2022-04-11)
• Det goda kriget finns inte (2022-04-08)

Nya tecken på krigsbrott

I takt med att de ryska trupperna i helgen retirerade från Kievs omgivningar upptäcktes allt fler tecken på att den ryska ockupationsstyrkan gjort sig skyldig till omfattande krigsbrott.

I Kievförstaden Butja uppges flera hundra invånare ha dödats medan ryska trupper uppehöll sig där. Ögonvittnen har berättat om våldtäkter och slumpmässiga avrättningar. Många kroppar bär spår av tortyr. Liknande tecken på omfattande övergrepp upptäcktes senare i veckan även på andra håll.

Under veckan som gick drog de ryska styrkorna sig tillbaka från hela norra Ukraina. I östra Ukraina fortsatte det ryska anfallet med oförminskad styrka, men framgångarna var begränsade.

Hysteriskt tonläge i statsmedia

Samtidigt som de ryska trupperna tvingades retirera från norra Ukraina publicerade den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti en lång artikel som förklarar att en stor del av ukrainarna är ”passiva nazister” och att den nuvarande ukrainska staten måste förintas.

I artikeln kallas de ukrainska storstäderna Odessa, Charkiv, Dnipro och Mariupol för ”ryska städer”, där de ukrainska makthavarna uppges ha utövat ”total terror” mot ”antifascister”. En stor del av befolkningen i Ukraina måste enligt artikeln ”omskolas”.

Denna ”avnazifiering” måste enligt artikelförfattaren Timofej Sergejtsev ofrånkomligen även innebära en ”avukrainisering”, eftersom den ukrainska nationella identiteten är något som på konstgjord väg påtvingats invånarna i ”Lillryssland”. Huvuddelen av dagens Ukraina måste underställas ryskt styre. Var den nya gränsen ska gå ska enligt artikeln klarläggas ”experimentellt”.

Det är oklart om artikeln är en allvarligt menad programförklaring eller ett försök att dra bort uppmärksamhet från det ryska nederlaget i norr och de misstänkta krigsbrotten.

Civila evakueras från östra Ukraina

På onsdagen uppmanade ukrainska myndigheter invånarna i Luhansk, Donetsk och Charkiv län att lämna området så länge det är säkert. De ryska styrkorna har i veckan erövrat den strategiskt viktiga småstaden Izium knappt fyra mil norr om Slovjansk i Luhansk län. De större städerna Slovjansk och Kramatorsk uppges vara nästa mål för de ryska styrkorna.

Många av Ukrainas bästa förband är sedan 2015 placerade i starka positioner vid gränsen mot separatistrepublikerna LNR och DNR. Där har angriparna hittills inte lyckats uppnå några större framgångar, men syftet verkar nu vara att skära av en del av de ukrainska styrkorna genom att rycka söderut från Izium. Striderna kommer troligen att intensifieras snabbt de närmaste dagarna.

Ryska soldater skickar hem krigsbyte

Många rapporter från områden som de ryska styrkorna intagit gör gällande att de ryska soldaterna gör sig skyldiga till omfattande plundring av affärer och privata bostäder.

En flera timmar lång övervakningsfilm från ett postkontor staden Mazyr i Belarus som spridits på nätet uppges visa hur ryska soldater som dragit sig tillbaka från Ukraina skickar hem paket efter paket med hemelektronik, bildelar, kläder och elsparkcyklar.

Boende i Mazyr har berättat för Radio Free Europe att ryska soldater även försöker sälja kylskåp, bildäck och annat krigsbyte till lokalinvånarna.

Andra artiklar i veckan:

• Varför vill Putin ha betalt i rubel? (2022-04-05)
• Kulturchef i Kävlinge besökte Krim olagligt (2022-04-04)
• Ryssar i Malmö talar ut mot kriget i Ukraina (2022-04-02)

Fredsförhandlingar utan resultat

Under tisdagen möttes de ryska och ukrainska förhandlarna i Turkiet. För första gången offentliggjorde den ukrainska sidan konkreta kompromissförslag, som bland annat gick ut på att Ukraina kan avstå från att ansluta sig till Nato om landet får tillförlitliga säkerhetsgarantier av andra länder.

Först meddelades att samtalen hade varit konstruktiva, och optimistiska tongångar dominerade under dagen, särskilt eftersom Ryssland lovat att ”minska den militära aktiviteten” kring Kiev. Snart stod det dock klart att parterna fortfarande står mycket långt från varandra.

Kiev kan vara räddat

Ryssland har börjat dra tillbaka en del av sina trupper från området runt Kiev. Det handlar dock knappast om en ”förtroendeskapande åtgärd” som Ryssland gjorde gällande. Snarare har den ryska militärledningen kommit fram till att det är för svårt att inta Kiev och att styrkorna behövs på annat håll. Samtidigt har de ukrainska styrkorna framgångsrikt återtagit delar av Kievs nordvästra förstäder, som Irpin.

Mycket tyder på att Ryssland nu koncentrerar sig på att erövra mer territorium i östra Ukraina. I första hand handlar det om att säkra landvägen till Krim genom att helt inta Mariupol. I andra hand vill Ryssland troligen erövra hela Donetsk och Luhansk län, som enligt Ryssland ska tillhöra separatistrepublikerna DNR och LNR.

Ukrainsk attack mot mål i Ryssland?

Fram till denna vecka har stridshandlingarna uteslutande ägt rum på ukrainskt territorium. På tisdagskvällen meddelades det dock om explosioner i ett ammunitionsförråd i utkanten av staden Belgorod i Ryssland, enligt ryska myndigheter på grund av en eldsvåda. På fredagsmorgonen exploderade en oljedepå i samma stad som ligger tre mil norr om den ukrainska gränsen.

Enligt ryska myndigheter var det två ukrainska helikoptrar som attackerade oljedepån. Ukrainska myndigheter förnekar delaktighet.

Putin kräver rubel

Från och med fredagen den 1 april måste ”fientligt sinnade länder”, däribland alla EU-länder, betala importen av rysk naturgas med rubel som sätts in på ryska bankkonton. Det meddelade Vladimir Putin på torsdagen.

Kravet har uppfattats som ett försök att stärka rubeln genom att tvinga västländer att köpa rubel på Moskvabörsen, men framför allt som ett propagandautspel.

Flera EU-länder har meddelat att de tänker följa gällande avtal och betala på sedvanligt sätt i västvaluta. Det var inte omedelbart klart vilka konsekvenser kravet får.

Andra artiklar i veckan:

• Krigsbrott i Ukraina utreds redan (2022-03-31)
• Kriget fortsätter – ingen gillar fredsförslaget (2022-03-30)
• Många steg kvar till fred i Ukraina (2022-03-29)
• Exiljournalisten: Samhället saknar verktyg för motstånd (2022-03-28)
• Ukrainska studenter kan få läsa vidare i Lund (2022-03-27)

Krigslyckan vänder vid Kiev

Den 23 mars bekräftade amerikanska militära källor uppgifterna om att ukrainska styrkor hade börjat trycka tillbaka de ryska angriparna i Kievs östra utkant. Samtidigt uppgavs de ryska styrkorna ha blivit mer aktiva i östra Ukraina. Tidigare i veckan träffades ett köpcentrum i Kiev av en rysk robot, vilket ledde till minst åtta dödsoffer.

Förluster i ryska flottan

Den ryska Svartahavsflottans vice befälhavare Andrej Palyj dödas av ukrainska styrkor. Senare i veckan träffas ett ryskt landstigningsfartyg i Berdjansk av en ukrainsk robot och totalförstörs. Två andra landstigningsfartyg lämnar snabbt hamnen.

Många döda i attack på militärförläggning

En ukrainsk militärförläggning i Mykolajiv öster om Odessa totalförstörs i rysk artilleriattack. Bara en överlevande räddas från ruinerna av förläggningen där ungefär 200 ukrainare var stationerade.

Artiklar i veckan

• Rysk sociolog vägrar att tiga om kriget (2022-03-24)
• Aleksej Navalnyj dömd till nio år i fängelse (2022-03-22)
• ”Det känns som att vi åker till tomma intet” (2022-03-21)
• ”Jag hoppas att jag inte behöver använda vapnet” (2022-03-19)
• ”Vi måste tala om detta, vi måste åtminstone viska” (2022-03-18)
• ”Jag blev rädd när raketer flög över bilen” (2022-03-18)

Teatern i Mariupol bombas

Den 16 mars bombades teatern i Mariupol, där över tusen civila uppgavs ha sökt skydd. Antalet dödsoffer uppskattades till 300. Ryssland hävdade att ryska styrkor inte hade bombat teatern och menade att det i stället var ukrainska nationalister som hade sprängt teatern för att kunna svartmåla Ryssland.

I en senare rapport ser OSSE inget som pekar på att den ryska versionen skulle kunna stämma och slår fast att de som står bakom dådet har gjort sig skyldiga till krigsbrott.

Mariupol är nu totalt omringat av ryska trupper, men striderna fortsätter.

Bomber nära polska gränsen

Tidigt på morgonen den 13 mars bombade Ryssland en militäranläggning i Javoriv, 2,5 mil från polska gränsen. Ett stort antal robotar slog ner i området, 35 människor uppgavs ha dödats och över 130 skadats. Ryssland uppgav att robotangreppet var riktat mot utländska ”legosoldater”.

Robot slår ner i Donetsk

Den 14 mars exploderade en robot på en gata i centrala Donetsk, som hållits av ryskstödda separatister sedan 2014. 23 personer uppgavs ha dödats och 28 skadats. Separatistrepubliken DNR skyllde attacken på Ukraina och den fick stor uppmärksamhet i ryska medier. Den ukrainska sidan hävdade att roboten var rysk.

Artiklar i veckan

• På Telegram sprids sanning och lögn om kriget i Ukraina (2022-03-17)
• ”Det hade varit bättre om taket hade rasat in” (2022-03-16)
• En spricka i ryska propagandafasaden – kvinnan i tv förhördes i 14 timmar (2022-03-15)
• Hon är flykting för tredje gången (2022-03-14)
• ”De som stödde Ryssland vet inte vad de ska tänka nu” (2022-03-12)
• ”Det enda som händer är att ännu fler ogillar er” (2022-03-11)

Förlossningssjukhus bombat

Minst fyra människor dödas och 16 skadas när ett förlossningssjukhus i Mariupol bombas av de ryska styrkorna den 9 mars. Ryska regeringen hävdar att bombningen var berättigad, eftersom ukrainska styrkor uppgavs ha förskansat sig på sjukhusområdet.

Den ryska FN-ambassadören Vasilij Nebenzia hade två dagar tidigare hävdat att ukrainsk militär tagit över en helt annan förlossningssjukhus i samma stad. En månad senare drog en OSSE-rapport slutsatsen att den ryska bombningen var ett krigsbrott.

Strider vid kärnkraftverk

Fredagen den 4 mars leder striderna kring Europas största kärnkraftverk söder om Zaporizjzja till en eldsvåda i en byggnad som tillhör kraftverket. Branden släcks och inga känsliga delar av kärnkraftverket skadas. Efter striderna ockuperar ryska styrkor kraftverket.

Nya förhandlingar i Turkiet

En ny omgång fredsförhandlingar genomfördes i Turkiet, där Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba mötte Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Mötet ägde rum på mer neutralt territorium och på högre nivå än förra omgången i Belarus, men var lika resultatlöst.

Artiklar i veckan

• Rädslan får ryssar att hålla med (2022-03-10)
• ”Här hör man inte striderna” (2022-03-09)
• ”Vi kom hit eftersom vi vill leva” (2022-03-08)
• Kiev förbereder sig inför anfallet (2022-03-07)
• Nyheter från andra sidan spegeln (2022-03-04)

Ett förannonserat överraskningsanfall

Strax före klockan 06.00 på morgonen Moskvatid (klockan 04.00 svensk normaltid) höll Vladimir Putin ett tv-tal där han meddelade att han beslutat om en ”militär specialoperation” i Ukraina. Några minuter senare hördes explosioner i Kiev, Charkiv, Odessa och i Donbass. Ryska marktrupper rullade in över gränsen från Ryssland och Belarus samt från det ockuperade Krim. Ryska trupper flögs in med helikopter till Antonov-flygplatsen i förorten Hostomel strax nordväst om Kiev.

Dagen efter fanns ryska trupper redan i norra utkanten av Kiev. Trupperna hade tagit sig in från Belarus genom den förbjudna zonen kring Tjernobyls havererade kärnkraftverk. Ryska pansarfordon försökte ta sig in i Ukrainas huvudstad även från nordväst, och stoppades först i tätbebyggt område.

Vladimir Putin uppmanade den ukrainska militären att störta regeringen. Han sade också att den ryska kärnvapenberedskapen skulle höjas som ett svar på ”aggressiva uttalanden” från Nato-länder. Inget konkret tydde dock på att kärnvapenberedskapen faktiskt skulle ha höjts. De ryska trupperna mötte hårt motstånd och stoppades utanför Kiev och Charkiv.

Maskerad krigsförklaring

Den ryska attacken hade föregåtts av långvarigt vapenskrammel och ansamling av ryska trupper vid ukrainska gränsen. På kvällen den 21 februari höll Vladimir Putin ett långt, svavelosande tal där han förnekade Ukrainas rätt att existera som självständig nation och menade att landet var ett missfoster som skapats av revolutionsledaren Vladimir Lenin.

Talet liknade en krigsförklaring men utmynnade bara i ett ryskt erkännande av separatistrepublikerna DNR och LNR som Ryssland skapade i östra Ukraina redan 2014. De ryskstyrda republikerna hade under åtta år även av Ryssland officiellt betraktats som en del av Ukraina, men erkändes nu som ”’självständiga stater”. Det framgick inte omedelbart om republikerna erkändes inom deras faktiska gränser, eller inom gränserna för hela Donetsk och Luhansk län, som de hade anspråk på.

Redan några dagar tidigare hade separatistrepublikerna uppmanat befolkningen att låta sig evakueras till Ryssland med förevändningen att Ukraina planerade omfattande angrepp.

Förhandling under vapenhot

Redan innan förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina inleddes den 28 februari – under pågående strider – stod det klart att de inte skulle leda någonvart. I den ukrainska förhandlingsdelegationen ingick bland annat försvarsministern Oleksij Reznikov, medan Vladimir Putin skickade sin före detta kulturminister Vladimir Medinskij.

Medinskij råkar också själv vara född i Ukraina, men framför allt är han en av arkitekterna av den storryska historieskrivning som Vladimir Putin nu använder för att rättfärdiga kriget mot Ukraina, som enligt honom inte är något riktigt land

Det första mötet ägde rum på belarusiskt territorium, trots att president Zelenskyj tidigare sagt att förhandlingar i Belarus inte skulle accepteras, eftersom landet deltar i konflikten. Mötesplatsen flyttades dock från Minsk till gränsområdet mot Ukraina. Förhandlingarna var resultatlösa.

Artiklar

• Statsvetare: Sämsta beslutet i Rysslands historia (2022-03-03)
• Ryssland vill tysta andra röster (2022-03-02)
• Chatt: ”Risken att Sverige kan drabbas av krigshandlingar är extremt låg” (2022-03-02)
• De flesta i Ryssland ställer sig bakom kriget (2022-03-01)
• Ukraina uppges få stridsflygplan från EU-länder (2022-03-01)
• Kriget har kommit till Charkivs gator: ”Det är så här vårt liv ser ut nu” (2022-02-28)
• Förhandling under vapenhot (2022-02-28)
• ”Hälften av grannarna har åkt” (2022-02-26)
• ”Att demonstrera är det minsta vi kan göra” (2022-02-25)
• Putin har sin egen verklighet (2022-02-24)
• Chatt: ”Hela världsekonomin kommer att drabbas” (2022-02-24)
• ”Barnen tänker på sina släktingar i Ukraina” (2022-02-24)
• Tre mil från fienden dansar pensionärerna i parken (2022-02-23)
• Ryssland är alltid på den goda sidan (2022-02-23)