”Stalingulag” är en populär rysk regimkritisk grupp på Telegram, med över 400 000 följare.
Sanning och lögn, allt och alla finns på Telegram. Det är bara att välja.
Det är här Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lägger ut sina korta videoinslag. Det är här Aleksej Navalnyjs advokater lägger ut de senaste nyheterna om den nu pågående rättegången mot honom.
Det är också här den ryska tillsynsmyndigheten Roskomnadzor meddelar att Youtube alldeles snart kommer att blockeras i Ryssland, om sajten fortsätter att strunta i rysk lag. Och det är här ryska troll sprider lögner om kriget i Ukraina. Ukrainska troll också, för den delen.
Men vad är egentligen Telegram, vem står bakom tjänsten, och är den säker att använda?
Mannen bakom Telegram är Pavel Durov, ibland kallad för Rysslands Mark Zuckerberg. För femton år sedan skapade han den ryska motsvarigheten till Facebook, VK. Sajten blev snabbt en av de mest populära i Ryssland och stora delar av före detta Sovjetunionen, och Durov blev miljonär.
Under den första fasen av Rysslands aggression mot Ukraina 2014 vägrade han att samarbeta med ryska myndigheter och lämna ut personuppgifter på ukrainska användare av VK. Det ledde till att han hamnade i onåd, tvingades lämna Ryssland och fick sparken från sitt eget företag.
Den ryska säkerhetstjänsten har nu öppen tillgång till all information den anser sig behöva från VK. Men i utlandet skapade Pavel Durov den nya tjänsten Telegram, där alla sorters meddelanden kan spridas i privata chattar eller stora grupper med hundratusentals användare.
Tjänsten blev snabbt oerhört populär i Ryssland och många andra länder i före detta Sovjetunionen. Anledningen är framför allt att grundaren kommer från Ryssland, säger Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders:
– Vilka chattappar som används är ganska kontextuellt, i vissa länder och regioner används en viss app och det finns inte alltid någon logik i det. En anledning till att Telegram är populärt är att det är väldigt lätt att sprida information och vidareförmedla meddelanden.
Telegram har också varit mindre restriktiv än de flesta andra plattformar när det gäller vad som är tillåtet att sprida, säger Marcin de Kaminski.
Våren 2018 beslutade den ryska tillsynsmyndigheten Roskomnadzor att blockera Telegram i Ryssland, eftersom Durov inte lämnade över information som den ryska säkerhetstjänsten krävde av honom.
Försöket att blockera den mycket populära tjänsten blev dock ett farsartat misslyckande. Telegram lyckades snabbt peka om sina adresser för att komma undan blockeringen, medan myndigheternas allt bredare rallarsvingar ledde till omfattande störningar även på några myndigheters webbplatser.
När även högt uppställda regeringsföreträdare och statliga myndigheter samtidigt fortsatte att använda den ”blockerade” tjänsten tvingades makthavarna till slut backa. Sedan sommaren 2020 är Telegram åter tillåten i Ryssland, och snart öppnade alltså tillsynsmyndigheten Roskomnadzor sin egen kanal i Telegram.
Pavel Durov har upprepade gånger anklagats för att samarbeta med ryska myndigheter, bland annat när han sommaren 2021 efter lång tvekan gick med på att blockera kanaler som deltog i den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs kampanj för strategisk röstning.
Durov själv har påpekat att även Google och Apple gick med på att blockera Navalnyjs appar i samband med det ryska parlamentsvalet. Sedan kriget i Ukraina började i februari har Durov återigen försäkrat att han inte lämnar någon som helst information till ryska myndigheter.
På sin egen Telegramkanal påminner han om att han 2014 vägrade lämna ut uppgifter om ukrainska användare, trots att han tog en stor risk eftersom han då fortfarande bodde i Ryssland:
”Mycket har ändrats: Jag bor inte längre i Ryssland, jag har inte längre några företag eller anställda där. Men en sak är oförändrad – jag är på våra användares sida vad som än händer. Deras rätt till integritet är densamma. Nu mer än någonsin.”
Problemet är att vi egentligen bara har Durovs ord på detta, säger Marcin de Kaminski:
– De uttalanden han har gjort är ju spetsiga och kanske lite modiga till och med om man tänker på att han är rysk medborgare. Det är så klart häftigt, men vi vet egentligen väldigt lite. Väldigt lite är verifierat, Telegram har inte gjort några oberoende genomlysningar av koden.
Ett uppenbart säkerhetsproblem i Telegram är enligt Marcin de Kaminski att appen samlar mycket information om användaren och sprider den vidare på ett okontrollerat sätt. Det kan exempelvis handla om var användaren befinner sig.
– Vi vet inte hur metadata hanteras på Telegram, det finns inga transparensrapporter som alla större, seriösa plattformar har i dag. Och det finns väldigt tydliga tecken på att positionsdata har läckt och är åtkomligt för vem som helst.
Anonyma Telegramkanaler har använts i Ryssland och Belarus för att samordna oppositionens verksamhet. Då innebär det stora risker om data om användare läcker, säger Marcin de Kaminski.
I Ukraina har säkerhetstjänsten SBU särskilt varnat för anonyma Telegramkanaler som sedan kriget började använts för att sprida rysk desinformation. Många ukrainare misstänker att Durov samarbetar med ryska myndigheter, eftersom plattformen fortfarande fungerar i Ryssland, men det kan finnas andra förklaringar, säger Marcin de Kaminski.
– Själv är jag lite orolig om myndigheter som vi vet har hög förmåga till övervakning låter en tjänst vara i gång. Det är ett varningstecken. Men i det här fallet tror jag också att det finns en social anledning till att man inte har gjort mer för att blockera Telegram i Ryssland. Det skulle röra upp känslor på ett sätt som man vill undvika. Dessutom vill myndigheterna kanske själva använda Telegram.
