Porosjenko tilläts inte lämna Ukraina

Efter tre månaders borgfred har de ukrainska politikerna trots brinnande krig börjat bråka med varandra igen. Det bådar inte gott.

Petro Porosjenko. Foto: eurosolidarity.org

Ukrainas förra president Petro Porosjenko fick inte lämna landet för att delta i Natos parlamentariska församlings vårsession som pågår i Vilnius. Det är den senaste turen i den inrikespolitiska cirkusföreställning som nu återupptagits i Ukraina, efter tre månaders paus på grund av kriget.

Två gånger försökte Porosjenko ta sig över gränsen. Första gången fick han veta att det var något fel på QR-koden som skulle bekräfta hans rätt att lämna landet. Andra gången fick han veta att han inte hade alla dokument som behövdes. Vilka dokument som saknades är oklart.

Det är inte heller klart om Porosjenko verkligen trodde att han skulle tillåtas lämna landet trots den förundersökning som pågår mot honom, eller om han ställde till ett spektakel för att få uppmärksamhet och skapa dålig publicitet för sin ärkefiende Zelenskyj. Oavsett vilket är det uppenbart att ukrainsk politik nu håller på att återgå till sitt destruktiva normalläge där alla medel är tillåtna.

UPPDATERING: Vid tredje försöket på måndagsförmiddagen släpptes Porosjenko och hans fru till slut ut ur landet, enligt Ukrajinska Pravda. Syftet med att stoppa honom vid gränsen var uppenbart att fördröja honom så han missade Nato-mötet.

När det ryska anfallet inleddes den 24 februari lades allt inrikespolitiskt bråk i Ukraina på is, Porosjenko och Zelenskyj skakade hand och alla koncentrerade sig på att försvara landet. Även opinionsinstituten har försökt att undvika politisk konfrontation – inga nya siffror som jämför enskilda politikers eller partiers stöd har publicerats sedan mitten av februari, då siffror från KIIS visade att 19,1 procent av de tillfrågade skulle rösta på Zelenskyj och 16,6 på Porosjenko, om valet hölls nu.

Hur bedömer du ukrainska statsapparatens framgångar? ORANGE: Centralmakten klarar knappt sina uppgifter. GRÅTT: Svårt att säga. LJUSBLÅTT: Klarar sina uppgifter mer eller mindre. MÖRKBLÅTT: Klarar nästan alla sina uppgifter. Rating Group 2022-05-25.

Den 27 februari publicerade opinionsinstitutet Rating Group färska siffror som visade att 91 procent av de tillfrågade stödde president Zelenskyjs agerande under krigets första dagar. Sedan dess har frågorna som ställts i undersökningarna handlat om bredare ämnen – exempelvis om inställning till Ryssland (92 procent negativt inställda, jämfört med 40 procent före kriget, enligt KIIS) eller hur man bedömer att den ukrainska statsapparaten fungerar (före kriget tyckte 44 procent att staten knappt klarar sina uppgifter, nu är motsvarande siffra 4 procent, enligt Rating Group.)

Undersökningarna visar tydligt att ukrainarna för tillfället är ganska nöjda med hur de styrande i landet hanterar situationen, men också att inga kompromisser med angriparen åtminstone är tänkbara – 82 procent av de tillfrågade anser att Ukraina under inga omständigheter ska göra några territoriella eftergifter för att få slut på kriget. (8 procent kan tänka sig att ge upp territorium, 10 procent vet inte, enligt undersökning från KIIS.)

Så länge Ukraina hade framgångar i kriget var det knappast i någons intresse att bryta den politiska borgfreden – de styrande hade starkt stöd och oppositionen hade inget att vinna på att kritisera det vinnande laget. När det nu går sämre kan det plötsligt finnas anledning att hitta skyldiga.

En förklaring till att borgfreden de senaste veckorna brutits och Porosjenko börjat göra väsen av sig kan vara händelserna kring Azovstal, där Volodymyr Zelenskyj beordrade de sista försvararna av Mariupol att ge upp sina hopplösa positioner. Det fanns knappt något annat att göra, men när det stod klart att de ukrainska krigsfångarna inte omedelbart skulle kunna utväxlas mot ryska fångar, och att en del av dem kanske skulle ställas inför rätta i Ryssland, uppstod det en svekdebatt.

I sociala medier anklagades Zelenskyj för att inte ha gjort allt som stod i hans makt för att rädda Azovstals försvarare. Porosjenko ansågs stå bakom kampanjen mot Zelenskyj. I en uppmärksammad intervju till Financial Times förklarade han att det var han som byggde upp den ukrainska armén – inte Zelenskyj.

Säkerhetstjänsten SBU:s video från förhören med Viktor Medvedtjuk har visats i ukrainska televisionens nyhetsmaraton minst 13 gånger.

Svaret från Zelenskyj kom som ett brev på posten. Den ukrainska säkerhetstjänsten släppte en video från förhören med Putins närmaste man i Ukraina, Viktor Medvedtjuk. Den fängslade Medvedtjuk berättar bland annat att Porosjenko bett honom använda sina kontakter i Ryssland för att själv kunna ta över en rysk oljeledning och tjäna stora pengar.

Den dramatiskt redigerade videon har enligt ukrainska journalister visats minst tretton gånger i ukrainsk tv. Porosjenko har svårt att försvara sig, eftersom han inte släpps fram i tv.

Sedan kriget började har tv-kanaler som visar aktualitetsprogram gått samman för att sända ett enda program, ett oavbrutet ”nyhetsmaraton” där journalister och nyhetsuppläsare från olika kanaler avlöser varandra. För att undvika att försvarshemligheter avslöjas är det i huvudsak representanter för regeringen och försvarsmakten som berättar om krigshändelserna. Oppositionspolitiker syns knappt i rutan.

De tre tv-kanaler som står Petro Porosjenko nära har inte fått möjlighet att delta i den gemensamma nyhetssändningen. Dessutom har deras sändningstillstånd för det digitala marknätet dragits in, vilket innebär att de förlorat en stor del av sina potentiella tittare.

De flesta tittare får alltså sina nyheter från den gemensamma maratonsändnignarna, där Porosjenkos kanaler inte är med. De deltagande kanalerna säger att de själva bestämmer vad de ska sända, men i praktiken verkar regeringen och presidentadministrationen ha stort inflytande, vilket kanske inte är helt orimligt med tanke på att landet är i krig.

Att hålla tyst om försvarshemligheter och annat som kan hjälpa fienden är dock en sak, att använda den enda nyhetskanalen för att smutskasta presidentens motståndare en helt annan. På kort sikt kan tilltaget påverka Porosjenkos popularitet negativt, men i längre perspektiv undergräver Zelenskyj sin egen roll som landets obestridliga ledare under pågående krig.

Fram till nu har den ukrainska statsledningen haft starkt stöd för sitt agerande. De flesta i Ukraina vill se en enad front mot fienden, inte inrikespolitiskt käbbel, och det är svårt att se vad Zelenskyj har att vinna på att öppna en ny front mot sina politiska motståndare mitt under brinnande krig.

Förklaringarna från politiska bedömare varierar. En del menar att ett eldupphör kanske är på väg och grunden för den politiska kamp som följer måste börja förberedas. Andra menar att det handlar om personkemi – Zelenskyj kan helt enkelt inte låta bli att angripa Porosjenko, även om det mest rationella hade varit att ignorera honom.

Zelenskyj har två år kvar av sin femåriga mandatperiod, men ordinarie parlamentsval borde hållas redan nästa år. En färsk analys på den populära sajten Ukrajinska Pravda går ut på att Zelenskyj tidigare i vår räknade med att förhandlingarna med Ryssland skulle kunna leda till resultat, varefter han på toppen av sin popularitet snabbt skulle kunna utlysa nyval både till parlamentet och till presidentposten.

Hoppet om ett snabbt fredsavtal är nu ute, menar Ukrajinska Pravda, och om kriget drar ut på tiden kan det tvärtom bli så att parlamentsvalet skjuts upp. Då måste Zelenskyj leva med dagens allt mer splittrade parlament där han snart kanske inte längre kan vara säker på att få igenom alla sina förslag.

Sedan kriget började har en del av ledamöterna i det ryskvänliga partiet OPZZj (som den nu fängslade Medvedtjuk finansierade) flytt landet. Andra försöker sitta kvar, anpassa sig till den nya verkligheten och ge sitt stöd till regeringen, vilket Zelenskyj så klart kan dra nytta av – men han tar också en risk om han samarbetar för nära med politiker som många minns som Kremls hantlangare.

Det kan också vara en anledning att lyfta fram Porosjenkos tidigare nära kontakter med Putins kompis Medvedjuk. Men vad det än handlar om är det politiska käbblet i Ukraina ett dåligt tecken.

Kriget handlar om uthållighet och Ryssland kommer naturligtvis att dra nytta av alla tecken på politisk oenighet i Ukraina. På samma sätt utnyttjar Ryssland så klart även alla tecken på oenighet mellan västländer som inte längre verkar ha helt lätt att dra jämnt när det gäller stödet till Ukraina.

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.