Det onda året 2021 i Ryssland inleddes med att Aleksej Navalnyj greps på flygplatsen Sjeremetievo när han återvände hem från Tyskland, där han vårdats efter att säkerhetstjänsten försökt giftmörda honom. Året avslutades med domstolsbeslut om upplösning av landets äldsta och viktigaste människorättsorganisation Memorial.
De formella skälen för stängningen var simpelt paragrafrytteri – saknad markering om organisationens pådyvlade status som ”utländsk agent” i några publikationer – men åklagarsidan lät förstå att det egentliga brottet var mycket värre: Memorial smutskastar Sovjetunionens hjältemodiga historia:
Det är uppenbart att Memorial genom att spekulera om 1900-talets politiska repressioner skapar en falsk bild av Sovjetunionen som en terroriststat samt rentvår och rehabiliterar nazistiska förbrytare som har sovjetiska medborgares blod på sina händer.
Åklagaren Aleksej Zjafjarov enligt Interfax
Att Memorial dokumenterar Stalintidens förföljelser är naturligtvis illa, men ännu värre ur makthavarnas synpunkt är nog är att organisationen avslöjar myndigheters brott mot mänskliga rättigheter i dagens Ryssland och registrerar politiska fångar. Några sådana finns det ju inte enligt myndigheterna.
För varje år blir förtrycket i Ryssland värre, men nu har den allt brantare nedförsbacken förvandlats till fritt fall. Startskottet var den så kallade nollställningen våren 2020, då Vladimir Putin gav sig själv rätten att sitta kvar som president till 2036.
Grundlagsändringarna skulle enligt Putins presstalesman Dmitrij Peskov innebära ”en process som leder till en cementering av tillståndet med ett starkt, suveränt Ryssland”. Den cementeringen betyder i praktiken att man kör över hela det politiska landskapet med ångvält.
Till det oönskade hör naturligtvis även oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans landsomfattande organisation med ett fyrtiotal kampanjstaber i olika storstäder. Den 20 augusti 2020 förgiftades Aleksej Navalnyj av säkerhetstjänsten FSB.
Grunden för den nya politiska verkligheten hade alltså lagts under 2020, men på bred front rullades repressionen ut först efter årsskiftet, när Aleksej Navalnyj trots flera tydliga varningar valde att återvända till Ryssland.
Aleksej Navalnyj greps direkt när han landade i Moskva den 17 januari 2021, och dömdes snart till fängelse för brott han inte begått. Sedan begärde åklagarämbetet att alla Aleksej Navalnyjs organisationer förklaras extremistiska.
I praktiken innebär det att all organiserad oppositionell verksamhet kan likställas med terrorism. Alla anställda och alla som donerar pengar till verksamheten kan dömas till fängelse i upp till åtta år.
Navalnyjs lokala kampanjstaber lade ner sin verksamhet med omedelbar verkan den 26 april för att inte utsätta de anställda för risken att dömas till fängelse, men det slutgiltiga myndighetsbeslutet om extremistförklaringen dröjde. Först skulle ny, skräddarsydd lagstiftning på plats.
Den 4 juni 2021, på Aleksej Navalnyjs 45-årsdag, kunde president Putin skriva under den nya lagen som retroaktivt förbjuder alla som det senaste året deltagit i organisationernas verksamhet att delta i allmänna val de närmaste tre åren. Samma förbud gäller dem som donerat pengar till verksamheten. Det spelar alltså ingen roll att organisationerna var fullt tillåtna när verksamheten pågick.
De som haft ansvarig ställning i organisationerna under de senaste tre åren får inte ställa upp i allmänna val de kommande fem åren. Dessutom är de förbjudna att grunda nya medborgarorganisationer de närmaste tio åren. Eftersom Aleksej Navalnyj själv har haft ansvarig ställning i sin fullt lagliga organisation kan han alltså tidigast grunda en ny medborgarorganisation i juni 2031 – förutsatt att han inte sitter kvar i fängelset då.
En stor del av Aleksej Navalnyjs närmaste medarbetare befinner sig nu i exil medan flera av dem som stannat i Ryssland redan dömts till fängelse eller hotas av långa straff.
Den 9 november 2021 häktades Lilia Tjanysjeva, tidigare samordnare för Navalnyjs kampanjstab i Ufa. Hon anklagas för att ha ”grundat eller lett en extremistisk organisation” och hotas av upp till tio år i fängelse. Det fick flera av hennes tidigare kollegor som var kvar i landet att snabbt packa väskorna.
En av dem var Navalnyjs stabssamordnare i Omsk, Olga Kartavtseva, som jag intervjuar i min bok om Navalnyj. Hon berättar att hon även försökte övertyga kollegan Ksenia Fadejeva från Tomsk att lämna landet, men Fadejeva kände ansvar för sitt uppdrag som ledamot i stadsfullmäktige och ville inte fly.
Även Fadejeva är med i boken, men henne kan jag inte nå för en ny kommentar nu – den 28 december greps hon av polisen. Hon misstänks nu för extremism och hotas av 12 år i fängelse. Efter förhör släpptes hon på fri fot i väntan på åtal, men hon är belagd med stränga restriktioner och får inte umgås med utomstående eller använda internet.
Och det är så klart inte bara Navalnyjs medarbetare som blir överkörda av ångvälten. För att tysta obekväma röster har man under 2021 framför allt använt lagen om ”utländska agenter”. Det var med hjälp av den som människorättsorganisationen Memorial upplöstes, men den har också använts för att peka ut enskilda personer som statens fiender.
De viktigaste organisationer som tilldelades denna status under 2021 var den bästa ryska nyhetssajten Meduza (”utländsk agent” sedan 23.4.2021), nyhetssajten The Insider (23.7.2021) som samarbetade med Bellingcat i utredningen om förgiftningen av Aleksej Navalnyj, den oberoende tv-kanalen Dozjd (20.8.2021) och rörelsen OVD-Info (29.9.2021) som rapporterar om politiska förföljelser och ger gripna demokratiaktivister juridisk hjälp. OVD-Infos webbplats har blockerats i Ryssland (25.12.2021).
Den legendariska människorättsaktivisten Lev Ponomarjov var bland de första enskilda personerna som utsågs till ”utländska agenter” (28.12.2020). Sedan dess har sammanlagt 75 personer lagts till listan. Bland de senaste tilläggen är den kända satirikern Viktor Sjenderovitj samt Nadezjda Tolokonnikova, den kanske mest kända medlemman i gruppen Pussy Riot (båda 30.12.2021).
Genom att förgifta och fängsla oppositionsaktivister, bannlysa organisationer som belyser brott mot mänskliga rättigheter och agentstämpla satiriker försöker Kreml som sagt cementera det rådande läget i landet. Ingenting får hota makthavarnas monopolställning, men det innebär också att ingenting kan utvecklas: framtiden ska vara som gårdagen, för all förändring är farlig.
På så sätt liknar dagens Ryssland alltmer den sena Sovjetunionens stagnationstid, då ingen längre trodde på det enda tillåtna partiets sagor om den ljusa, kommunistiska framtiden. Den åldrande ledningen valde att tapetsera över sprickorna i bygget och tvinga kritikerna till tystnad.
Dagens Ryssland är så klart inte Sovjetunionen och vi lever inte på 1970-talet. I dag har alla betydligt större möjligheter att ta del av tillförlitlig information om omvärlden och betydligt fler har själva besökt andra länder. Men huvuddelen av invånarna i Ryssland får fortfarande sina nyheter från den sedan länge likriktade statstelevisionen.
Det är så Kreml vill ha det. Därför är det sannolikt att friheten på internet under 2022 kommer att begränsas ytterligare i Ryssland. Först i skottlinjen står kanske Youtube, som Aleksej Navalnyj och hans kolleger framgångsrikt använt för att få fram sitt budskap. Deras film Ett palats för Putin – berättelsen om den största mutan blev 2021 års populäraste video i Ryssland och har hittills setts över 120 miljoner gånger.
I en pågående process har en rysk domstol belagt Google med ett gigantiskt vite som fortsätter att öka så länge Google inte häver blockeringen av ryska imperienationalistiska Youtube-kanalen Tsargrad som enligt Google brutit mot reglerna. Eftersom vitesbeloppet fördubblas varje vecka kommer beloppet inom kort att överstiga inte bara Googles hela omsättning utan den sammanlagda summan av alla likvida medel i hela världen.
Om domstolsbeslutet står fast – vilket det kommer att göra om Kreml så vill – måste Google antingen börja lyda de ryska myndigheterna eller lämna Ryssland. Den 30 december skrev Vladimir Putin dessutom under en ny lag som gör det möjligt att utan domstolsbeslut blockera webbplatser som ”rättfärdigar extremistisk verksamhet”. Och då ska man komma ihåg att Aleksej Navalnyjs och hans anhängares verksamhet har definierats som extremistisk.
Det gångna året var det mörkaste i det nya Rysslands historia när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, men det finns inget som säger att det nya året blir bättre. De vi kan vänta oss är nya fängelsedomar, mer censur och fler demokratiaktivister som tvingas lämna landet. Och Aleksej Navalnyj lär sitta kvar i fängelse lika länge som Vladimir Putin sitter kvar i Kreml.
Mer på temat:
- Riddle – The worst year in the history of post-Soviet Russia
- Riddle – Худший год в истории постсоветской России
- ОВД-инфо – Хроника политических преследований в октябре 2021 года: главное
- Meduza – Retroactive repression. Five former team Navalny activists arrested in cities across Russia
- Meduza – Hundreds of thousands of extremists. Russia has finally outlawed Alexey Navalny’s political and anti-corruption movement. Here’s how the crackdown affects activists, journalists, and ordinary supporters.
- RFE/RL – Jailed Former Chief Of Navalny’s Team In Ufa Says Fleeing Russia Would Have Been Worse Than Arrest
- Putins värsta fiende – Aleksej Navalnyj och hans anhängare (om min senaste bok)
