Revolutionen som började i Ukraina 2014 pågår fortfarande. De samhällsförändringar som skett sedan konflikten med Ryssland inleddes för åtta år sedan är en viktig anledning till att landet lyckats försvara sig så bra, anser den ukrainske sociologen Mychailo Wynnyckyj.
Enligt honom förstod varken Ryssland eller väst hur Ukraina egentligen fungerar innan kriget inleddes. Det fanns en spridd uppfattning om ett ”delat land”. Den ryska ledningen trodde att Ukraina skulle kollapsa och att det skulle gå lätt att plocka åt sig det man ville ha.
Men i verkligheten är Ukraina inget delat land, säger han.
– Vi har alltid haft regionala skillnader, det är ju uppenbart. Men de var inte så fundamentala som många föreställde sig. Till exempel är inte språket en entydig indikator av nationell identitet. Man har överdrivit betydelsen av de regionala skillnaderna.
Under åren som gått sedan 2014 har det ukrainska samhället utvcklats snabbt, säger Mychailo Wynnyckyj. Han är docent i sociologi vid ett av Ukrainas ledande universitet, Kiev-Mohyla-akademin.
– Den ekonomiska strukturen har förändrats. För tio år sedan var det relevant att prata om ukrainska oligarker, men jag hävdar att de inte finns längre. I stället har IT-sektorn blivit en drivande del av ekonomin.
Även visumfriheten med Schengenområdet, som infördes 2017, har enligt Mychailo Wynnyckyj haft stor betydelse för hur ukrainarna ser på omvärlden.
– Den kreativa klassen, som vi säger, den postindustriella klassen, har blivit mycket mer betydelsefull för ekonomin. Och nu när kriget börjat är det exakt dessa människor som har blivit grunden för frivilligrörelsen. De finansierar det som staten inte kan finansiera.
Mychailo Wynnyckyj jämför det ukrainska samhället med en bikupa, där var och en vet vad som behöver göras – och gör det. Ryssland å andra sidan är ett centralstyrt system där egna initiativ inte uppmuntras.
Vid Sovjetunionens fall 1991 hade Ukraina och Ryssland på många sätt liknande utgångspunkter. Ändå har Ukraina utvecklats i demokratisk riktning, medan Ryssland har blivit allt mer autokratiskt. En viktig anledning till skillnaden är att Ukraina aldrig har varit ett imperium, medan Ryssland fortfarande är det, säger Mychailo Wynnyckyj.
– Att Ryssland förblivit ett imperium är man inte tillräckligt medveten om i väst. En fjärdedel av befolkningen är inte etniska ryssar, men de bor i sina egna områden och släpps inte till imperiets centrum. Det är etniska ryssar som styr Ryssland.
På sikt kan kriget leda till motsättningar mellan centralstyret i Ryssland och regioner där etniska minoriteter bor, tror Mychailo Wynnyckyj.
– Än så länge har vi inte sett särskilt stora förändringar i Ryssland som en följd av kriget, men det är logiskt att etniska minoriteter börjar fråga sig varför de och deras regioner ska lida mer av kriget än de som bor exempelvis i Sankt Petersburg eller Moskva.
Ytterligare en anledning till den autokratiska utvecklingen i Ryssland är den centraliserade ekonomin som bygger på råvaruutvinning.
– Ett auktoritärt styre kan uppstå där ekonomin är monopoliserad. I Ukraina har oligarker från östra delarna av landet försökt göra det, men de har inte lyckats, eftersom ekonomin är diversifierad.
I stället för oligarkernas sovjetiska tunga industri är det nu den kreativa sektorn och framför allt it-företag som driver den ukrainska ekonomin, säger Mychailo Wynnyckyj.
– Samt jordbruket, som är omöjligt att monopolisera.
Man ska inte idealisera den ukrainska demokratin, det finns stora problem exempelvis när det gäller korruptionen, säger Mychailo Wynnyckyj. Samtidigt är han helt övertygad om att den ukrainska demokratin kommer att överleva kriget.
– Ukraina kommer alltid att vara en demokrati, något annat finns inte för oss. Vi kommer att ha enorma ekonomiska problem efter kriget, men vi måste ta på oss ansvar för säkerheten i regionen. Om Ryska federationen börjar falla sönder innebär även det ett hot.
