Torsdagens missilattack mot Kiev började vid tretiden på natten, då tio Iskanderrobotar sköts mot den ukrainska huvudstaden norrifrån, från ryskt territorium. Ukrainska myndigheter meddelade att alla tio sköts ner av luftförsvaret.
De nedfallande robotfragmenten dödade en nioårig flicka, hennes mor och ytterligare en 33-årig kvinna. Hennes man Jaroslav berättar i ukrainsk tv att de inte kunde komma in i skyddsrummet eftersom dörren var låst.
– När larmet gick sprang folk till skyddsrummet, men det öppnades inte. Folk bankade länge, men ingen kom. Det var kvinnor och barn där, ingen öppnade. Och då kom träffen, säger han till tv-kanalen Suspilne.
Själv klarade han sig eftersom han hade sprungit i väg för att leta efter någon som skulle kunna öppna dörren.
Kievs borgmästare Vitalij Klytjko har beordrat en extra kontroll av alla skyddsrum och begärt att de ansvariga för det aktuella skyddsrummet stängs av från sina ämbeten medan incidenten utreds.
Efter ett par stora attacker kring nyår var det lugnt i den ukrainska huvudstaden under några månader. Många Kievbor hade vant sig vid att stanna kvar i sina lägenheter även vid flyglarm.
Sedan slutet av april är ryska attacker med robotar och drönare mot Kiev åter vanliga. Ett tjugotal attacker ägde rum under maj månad, några av dem mycket omfattande.
Attackerna har i huvudsak ägt rum nattetid, men i måndags gick larmet på morgonen, när det redan var ljust.
Polisen tar en skadad man till ambulansen efter torsdagens missilattack mot Kiev.
Språkläraren Olena Pantjenko, som bor i centrala Kiev, berättar för Sydsvenskan att hon redan var trött efter att ha tillbringat två nätter i skyddsrummet utan sömn när sirenerna började tjuta igen.
– Jag klädde på mig på tre minuter, men när jag var vid ytterdörren hördes explosionerna redan. När jag sprang till skyddsrummet small det.
Hon har lärt sig känna igen de nya, västerländska luftvärnssystemen på ljudet. Hon funderar på att åka till dottern som bor i en villaförort för att få sova lugnare ett par nätter, men har ingen tanke på att Ukraina på något vis borde kompromissa med Ryssland för att få slut på bombningarna.
– Vårt motanfall är oåterkalleligt, det kan de inte stoppa!
Den pensionerade läraren Petro Palivoda bor i en by norr om Kiev och var ute med hunden när larmet gick på måndagsmorgonen. Han såg något flyga in mot Kiev norrifrån på låg höjd och med hög hastighet, förmodligen en kryssningsrobot.
– Sedan träffades det av något som kom från Kievhållet och det hördes en enorm smäll bara en liten bit utanför byn, eller det var i alla fall där bråtet föll ner. Hunden blev jätterädd, och jag blev också rädd, något sådant har jag inte varit med om innan. Smällarna hörs inte lika mycket när man är inomhus, och det här var nära.
Det kom ytterligare två flygande föremål norrifrån, men de passerade byn och sköts ner närmare Kievs norra förorter berättar Petro.
Den ukrainska huvudstaden skyddas nu av flera olika västliga luftvärnssystem, däribland det amerikanska missilsystemet Patriot. Det uppgraderade luftvärnet kring Kiev har lyckats skjuta ner nästan alla robotar och en mycket stor del av drönarna som skickats in mot staden.
De omfattande attackerna gör att skyddet av huvudstaden kräver stora mängder ammunition, även i form av extremt dyra luftvärnsrobotar Det kan vara ett av skälen bakom de attackerna, säger Peter Lidén som undervisar i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– Jag antar att ett syfte är att göra slut på och kartlägga det kraftiga luftvärnet. Så länge man från ukrainsk sida tvingas skjuta ner drönare med kvalificerat luftvärn, som luftmålsrobotar, så gör man ju av sig med ganska dyr och exklusiv ammunition för ganska billiga mål.
Ukraina har dock efter hand allt mer övergått till att skjuta ner drönare med automatkanoner.
– De har till exempel det tyska Gepard-systemet som är gammalt, men väldigt effektivt mot långsamt flygande mål.
Under vinterns terrorbombningar riktade Ryssland in sig på att slå ut civil infrastruktur som strömförsörjning. Under våren har fokus för de mer riktade attackerna skiftat mot militära mål som vapenindustri, verkstäder och baser, säger Peter Lidén.
– Men nu tror jag också att de försöker slå mot den militära underrättelsetjänstens högkvarter och regeringskvarteren i centrala Kiev. De insatserna görs inte uttalat mot civila mål, men när det skjuts ner så ramlar det på vanligt folk.
Jurij Fjodorov är före detta chef för avdelningen för militärpolitiska studier vid ryska vetenskapsakademins Nordamerikainstitut. Han befinner sig nu utomlands och är en flitigt anlitad militärexpert i ryska oppositionsmedier.
Han menar att Rysslands bombningskampanj mot Kiev har två huvudmål.
– För det första vill de utöva psykologiska och politiska påtryckningar på den ukrainska befolkningen, få dem att vilja kapitulera. För det andra vill man avslöja placeringen av luftvärnssystemen, framför allt de amerikanska Patriotsystemen som särskilt irriterar Moskva, och så klart förstöra dessa system.
Inget av detta har Ryssland lyckats med, menar Jurij Fjodorov.
– Ju mer man bombar, desto hårdare verkar ukrainarnas och Kievbornas inställning mot Ryssland bli. Och när det gäller försöken att förstöra Patriotsystemen så tyder allt på att de fortsätter att fungera utmärkt.
De fortsatta attackerna mot Kiev gör det svårt för den ukrainska ledningen att flytta luftvärnssystemen till andra delar av landet om de skulle behövas där. Men den länge väntade ukrainska offensiven verkar i alla fall inte vara i görningen än, säger Jurij Fjodorov.
– Offensiven inleder man när man är redo. Jag ser inga tecken på att Ukraina skulle kunna inleda offensiven de närmaste två veckorna.
Hur länge kan Ryssland fortsätta med den här typen av attacker mot Kiev, tar inte robotarna slut snart?
– De verkar kunna tillverka 100–120 robotar per månad, så det är bara att räkna.
