I veckan hittades den tidigare ukrainske parlamentsledamoten Illja Kyva skjuten i huvudet i närheten av ett lyxigt spahotell utanför Moskva, där han bott på senare tid.
I Ukraina var han efterlyst för landsförräderi, och enligt ukrainska medieuppgifter dödades han av ukrainsk säkerhetstjänst. Redan tidigare har ukrainska överlöpare som tagit uppdrag hos ockupationsmakten likviderats i riktade operationer på ockuperat område.
Förra veckan genomfördes dessutom två sprängattentat mot strategiskt viktiga ryska järnvägslinjer nära gränsen till Mongoliet. Även detta uppges ha varit en ukrainsk specialoperation.
Spektakulära framgångar av den här sorten får stor uppmärksamhet i Ukraina, men de kan inte dölja det faktum att kriget går dåligt. Det får effekt för hur ukrainarna ser på framtiden. En färsk opinionsundersökning visar att ukrainarna nu är mer pessimistiskt inställda till händelseutvecklingen i landet än någon gång sedan kriget inleddes för snart två år sedan.
Detta har lett till ihärdiga spekulationer om att Zelenskyj snart kan komma att sparka sin överbefälhavare, den extremt populära generalen Valerij Zaluzjnyj. I slutet av november fick spekulationerna fart, när en parlamentsledamot för Zelenskyjs eget parti, Marjana Bezuhla, offentligt kritiserade överbefälhavarens krigsplaner och krävde hans avgång.
I det spända läget har gammalt politiskt groll, som i huvudsak varit undangömt sedan kriget började, börjat komma till ytan igen.
Efter 2019 års smutsiga valkampanj har Zelenskyj aldrig dragit jämt med sin företrädare Petro Porosjenko, och i veckan stoppades Porosjenko plötsligt vid gränsen mot Polen och förbjöds lämna landet – hans utresetillstånd för en arbetsresa hade dragits in i sista stund.
Kievs borgmästare, den kände boxaren Vitalij Klytjko, är en annan av Zelenskyjs mångåriga politiska motståndare. Konflikten mellan de två politikerna har varit på sparlåga sedan kriget började, men i början av december tog Klytjko bladet från munnen och kritiserade presidenten för att koncentrera all makt i sina egna händer.
Det vanliga sättet att lösa politiska spänningar i en demokrati är val. Hade det inte varit krig hade det varit dags för presidentval i Ukraina i mars 2024. Parlamentsval skulle ha hållits redan förra året.
Men enligt lagen ska inga val hållas så länge landet befinner sig i krigstillstånd. När det gäller parlamentsval är förbudet fastställt i grundlagen och går knappast att kringgå, eftersom grundlagen inte får ändras under pågående krig.
När det gäller presidentvalet finns bestämmelsen bara i vallagen, som kan ändras genom enkel majoritet i parlamentet. Zelenskyj och hans omgivning har länge hållit dörren öppen för möjligheten att faktiskt hålla valet, som Zelenskyj troligen skulle vinna – några seriösa motkandidater finns för tillfället inte.
En majoritet av ukrainarna vill dock enligt opinionsundersökningar inte ha något val så länge kriget pågår. Det har också påpekats att det skulle vara svårt att hålla ett rättvist val när en stor del av befolkningen befinner sig på flykt eller vid fronten. Dessutom skulle alla vallokaler riskera att bli ett mål för ryska bombningar.
I slutet av november satte gruppledaren för Zelenskyjs parti till synes punkt på spekulationerna om presidentval, när han i en uppmärksammad tv-intervju berättade att alla parlamentsgrupper kommit överens om att det inte skulle bli något val under 2024.
I samma intervju talade han om de för länge sedan strandade fredsförhandlingarna med Ryssland – som han själv våren 2022 deltog i – och sade att alla eventuella avtal med Ryssland skulle behöva bekräftas i folkomröstning. Intervjun sågs av många politiska bedömare som en provballong för att se hur tanken på nya förhandlingar med fienden skulle tas emot.
Trots att den andra krigsvintern ser ut att bli ännu tyngre än det första verkar det dock vara få ukrainare som nappar på idén. Inte heller är det många som håller med om kritiken mot general Zaluzjnyj – han är nu lika populär som Zelenskyj själv.
Zalnuzjnyj har hittills inte offentligt visat några som helst politiska ambitioner. Dock uppges han i samtal med amerikanska kolleger ha kritiserat presidentadministrationen för att blanda sig i den militära planeringen.
Ukrainsk politik brukar vara ett allas krig mot alla. Den gemensamma fienden i öst har gjort att politikerna sedan den 24 februari 2022 i huvudsak dragit åt samma håll, men president Zelenskyj vill inte ta skulden för dödläget på fronten. Därför finns risken att han utser general Zaluzjnyj till syndabock.
Att sparka generalen skulle dock vara oklokt, inte bara eftersom Zaluzjnyj är en respekterad och omtyckt befälhavare som skulle vara svår att ersätta. Det skulle nämligen automatiskt omvandla honom till Ukrainas mest populära oppositionspolitiker och skapa splittring i landet.
Det är det sista Ukraina behöver nu.
4 svar på ”Motgångar på fronten ger interna konflikter i Ukraina”
@glasnost Varför kallas det motgångar när Ukraina lyckas motstå Rysslands enorma armé?
@troed @glasnost En rimlig fråga. Allt är ju relativt. Men de stora framgångar som man förväntade i våras och i somras har inte materialiserats, Ryssland håller på att inta Avdijivka och förlusterna är stora (även om de ryska förlusterna är större). Detta i kombination med att det västliga stödet just nu verkar hänga på en skör tråd gör att stämningen i Ukraina inte är särskilt optimistisk just nu.
@kallekn
Hur man utrycker sig spelar roll. Förutom att republikanerna spelar ett politiskt spel, hur menar du att det västliga stödet hänger på en skör tråd? Tvärtom är det mer sammansvetsat än för ett år sedan – då det fortfarande diskuterades vilka vapen som kanske kunde skickas.
När det gäller huruvida det var den Ukrainska armén som trodde på en upprepning av Kupiansksprinten eller om det bara var "vi i väst" som trodde på en snabb upprullning ner på Krym har jag för lite insikt i för att kunna säga något om.
@glasnost
@troed @glasnost Hoppas du har rätt. Nu kom ju i alla fall ett beslut från Rutte i dag.