Det går inte bra för Ukraina just nu.
Framgångarna vid fronten är ytterst begränsade. Framtiden för det västliga stödet är osäker. Gränsen mot Polen blockeras sedan flera veckor av strejkande polska långtradarchaufförer. Ännu en lång vinter med risk för långa elavbrott väntar.
Dessutom har det uppstått en öppen konflikt mellan president Zelenskyj och hans överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj.
Om presidenten sparkar överbefälhavaren bådar det inte gott för den nationella sammanhållningen. Inte heller för militärens stridsmoral, eftersom en ny befälhavare då skulle uppfattas som politiskt tillsatt och Zelenskyjs nickedocka, oavsett kompetens.
Den dämpade stämningen är uppenbar när man talar med ukrainare – och syns lika tydligt i den senaste undersökningen från det välkända ukrainska opinionsinstitutet Rating Group. Andelen ukrainare som anser att utvecklingen går åt rätt håll har rasat från september till november och ligger nu på den klart lägsta nivån sedan kriget började.
En negativ syn på landets utveckling var absolut förhärskande fram till februari 2022 – två tredjedelar tycke att Ukraina utvecklas åt fel håll. Men efter det ryska anfallet valde ukrainarna att lägga undan all inrikespolitisk oenighet. Framgångarna i försvaret gjorde att 76 procent av ukrainarna redan i den första opinionsundersökningen efter krigsutbrottet ansåg att utvecklingen går åt rätt håll.
Optimismen höll sig till juli 2023, då 72 procent fortfarande hade samma uppfattning. Det länge väntade motanfallet blev dock inte den framgång många hade hoppats på, och siffran började sjunka snabbt.
I november var det fortfarande fler ukrainare som tyckte att landet utvecklas åt rätt håll (46 procent) än som tyckte motsatsen (35 procent), men det är uppenbart att många nu är oroliga för vad framtiden bär med sig.
Nästan hälften (48 procent) anser dock fortfarande att Ukraina bör avstå från alla förhandlingar med Ryssland och fortsätta kriget tills alla ockuperade områden har befriats. 44 procent anser att man bör leta efter en kompromisslösning med hjälp av andra länder, medan bara 1 procent anser att Ukraina bör gå med på huvuddelen av de ryska kraven för att få slut på kriget.
I mars 2022, alldeles i början av kriget, ansåg två tredjedelar av ukrainarna att det mest realistiska sättet att få slut på kriget skulle vara förhandlingar om någon sorts kompromisslösning. Det gjordes också försök att uppnå en sådan lösning.
Till en början krävde Ryssland i praktiken villkorslös kapitulation och den ryska förhandlingsdelegationen bestod av personer på låg nivå som bara hade befogenheter att lägga fram ultimatum, inte förhandla.
När förhandlingarna flyttades från Belarus till det i sammanhanget mer neutrala Turkiet, anslöt sig den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov – ett tecken på att det nu möjligen handlade om riktiga förhandlingar. Det viktigaste kravet från Ryssland var att Ukraina skulle avstå från sin strävan att gå med i Nato.
I slutet av mars 2022 offentliggjorde den ukrainska sidan konkreta kompromissförslag, som bland annat gick med på att Ukraina skulle kunna avstå från att ansluta sig till Nato – om landet fick tillförlitliga säkerhetsgarantier av andra länder. Förhandlingarna bröt dock snart samman.
Exakt varför så skedde är omstritt. Vladimir Putin har senare hävdat att det fanns ett färdigt avtal med 18 punkter som bland annat skulle ha slagit fast hur stor försvarsmakt och vilka vapen Ukraina får lov att ha. Han visade upp ett papper som enligt honom var avtalsförslaget när han mötte en afrikansk delegation i juni 2023, men detaljerna i förslaget har aldrig offentliggjorts.
Klart är i alla fall att den ukrainska allmänheten blev betydligt mer negativt inställd till förhandlingar med Ryssland under våren 2022, då omfattningen av ryska krigsbrott i Butja och andra områden som varit under rysk ockupation uppdagades.
I början av kriget var det två tredjedelar av ukrainarna som ansåg att förhandlingar var det mest realistiska sättet att få slut på kriget. I juni 2022 var det bara en tredjedel som trodde på förhandlingar, men de senaste månaderna har trenden alltså vänt.
Nu är det 24 procent av ukrainarna som stödjer idén om ett eldupphör – dubbelt så många som i februari 2023. Ytterligare 22 procent anser att striderna kan upphöra när Ukraina befriat de områden som Ryssland ockuperat sedan det fullskaliga kriget började, även det en fördubbling jämfört med februari 2023.
Fortfarande är det dock 47 procent av ukrainarna som anser att striderna bör fortsätta tills Ukraina befriat hela sitt territorium, inklusive Krim. Många av dem lär dock ha insett att detta i praktiken knappast kommer att vara möjligt, vilket förmodligen är en av förklaringarna bakom den snabbt sjunkande optimismen.
I Ryssland verkar optimismen å andra sidan vara på exceptionellt hög nivå ända sedan kriget inleddes. Dessa siffror kan så klart delvis bero på att det i Ryssland nu kan uppfattas som extra riskfyllt att inte gilla kriget.
