Ukraina är inte Ryssland och Volodymyr Zelenskyj är inte Putin, så mycket står klart efter veckans stora begivenhet i Kiev. Och ändå var det något som påminde om den ryske presidentens mastodontföreställning veckan före, när Zelenskyj kallade till en egen presskonferens för att sammanfatta året.
På sätt och vis var detta Zelenskyjs svar till Putin: Jag kan också ordna en presskonferens, men på min presskonferens får man ställa kritiska frågor, frågor som jag inte själv har valt ut. Fast ibland hade Zelenskyj svårt att hålla sig lugn när han ogillade frågorna.
Första frågan handlade om elefanten i rummet: utökad mobilisering till det ukrainska försvaret, eftersom många soldater vid fronten är i skriande behov av utbyte och vila.
I början av kriget ringlade köerna av frivilliga långa utanför militärens rekryteringskontor. Nu är det det betydligt svårare att locka nya rekryter, samtidigt som behovet är större än någonsin.
Zelenskyj avslöjade att militärledningen nu vill mobilisera ytterligare en halv miljon ukrainare till landets försvar. Det var den största nyheten under presskonferensen. Men detta är alltså vad militärledningen vill – men Zelenskyj sade inte vad han själv vill, utan uppgav sig vänta på en ”konkret plan” samtidigt som han undrade var man ska ta pengarna ifrån.
En ny mobilisering blir så klart kostsam för Ukrainas ekonomi när unga män som kunde ha arbetat och betalat skatt i stället måste utbildas, utrustas, skickas till fronten, få betalt – och i värsta fall kommer tillbaka skadade eller döda. Inte heller lär en sådan mobilisering bli populär, men om kriget fortsätter blir den nödvändig.
Hittills har inga ukrainare under 27 år mobiliserats i försvaret, men Zelenskyj öppnade för att gränsen kan sänkas till 25 år. Däremot sade han att han inte tänkte skriva under någon lag om mobilisering av kvinnor till försvaret, annat än som frivilliga.
Han gjorde ett försök att hålla modet uppe genom att hävda att fienden inte haft några framgångar överhuvudtaget under det gångna året – men det är knappast sant, och det vet alla i Ukraina.
Visserligen har Ryssland lidit enorma förluster, men också erövrat städerna Bachmut och Soledar i öster. Och även om de ukrainska förlusterna i dödade och sårade troligen har varit mycket mindre än de ryska är de ändå betydande. Förlusterna är naturligtvis en anledning till att det nu behövs en ny mobilisering.
Zelenskyj hade betydligt lättare att svara på frågor om utrikespolitik än om den tilltagande inrikespolitiska oredan i Ukraina. Flera gånger snäste han av ukrainska journalister vars frågor han ogillade, exempelvis om han inte borde bilda en ny samlingsregering med representanter för alla politiska krafter.
”Vem ska kunna leda den regeringen?” undrade han.
Jämfört med Putins hårda disciplin och censur blev Zelenskyjs delvis något kaosartade presskonferens på sätt och vis en uppvisning i ukrainsk demokrati, där alla hela tiden är i luven på på varandra, men som på något konstigt sätt ändå långsamt tuffar vidare. I krigstid är utrymmet för intern oenighet dock begränsat.
Därför är det oroväckande att Zelenskyj inte en gång för alla dementerade ryktena om sin konflikt med militärens populäre överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj. Tre gånger fick han frågan om han tänker sparka general Zaluzjnyj och tre gånger undvek han att svara rakt på den. ”Vi har en fungerande arbetsrelation” var det bästa han kunde åstadkomma.
Sista gången frågan om general Zaljuzjnyj dök upp valde han att inte svara på den alls. I stället gjorde han narr av Marjana Bezuhla, parlamentsledamoten i hans eget parti som vill ge generalen sparken.
”Vad gäller Marjana, Valera och några till så är det väldigt komplicerat. De tycker alla väldigt mycket om att kommentera och gilla inlägg på Facebook.”
Själv vill han inte bråka på Facebook, sade han.
Det kanske han inte vill, men kommentaren var i samma stil. Ett ovärdigt sätt att diskutera vem som ska leda landets försvar, tyckte många i Ukraina.
Bristen på framgångar vid fronten gör att Zelenskyj är hårt pressad, det märks tydligt. Och det blir allt svårare att hålla ställningarna när stödet från väst tryter.
