Elisavet Karsanidi på hjälporganisationen Helping to leave är sömndrucken och lite förvirrad när hon svarar i telefon vid elvatiden på fredagsmorgonen lokal ukrainsk tid.
– Förlåt, men jag var uppe till fem på morgonen för att fylla på vår lista över alla som behöver hjälp.
Hennes organisation arbetar för att hjälpa ukrainare lämna krigsdrabbade områden. Dammkatastrofen vid Nova Kachovka har lett till en aldrig sinande ström av meddelanden från hjälpbehövande i området. Mest desperata är de som bor på den ockuperade, sydöstra sidan av floden Dnepr.
– De får ingen hjälp. Folk sitter på hustak eller på vinden och väntar. Sent i går fick vi meddelande om någon som räddat sig med hjälp av en luftmadrass. De ryska så kallade myndigheterna har evakuerat ett fåtal, men de flesta har ingen möjlighet att lämna.
Fram till december fanns det vissa möjligheter att ta sig från ockuperat område till den befriade delen av Ukraina, även om det var förenat med risk, eftersom de ryska trupperna kunde stoppa och gripa människor de ogillade.
– De fick ofta vänta i bilkö flera dagar, men det gick att ta sig över. Vi åkte naturligtvis inte över till den andra sidan och vi har av princip ingen kontakt med ockupationsmyndigheterna, men det fanns volontärer på andra sidan som hjälpte dem som ville lämna.
Sedan årsskiftet har det varit totalt omöjligt att ta sig över från ockuperat område. Det enda Elisavet Karsanidis organisation kan göra nu är att anteckna uppgifter om hjälpbehövande och förmedla dem till lokala frivilligarbetare.
– De är inte många, de ryska trupperna släpper inte fram dem och de tillåts inte hjälpa drabbade att ta sig ut.
De ryska ockupationsmyndigheterna gör allt för att tvinga ukrainarna på ockuperat område att acceptera ryskt medborgarskap. Ryskt pass krävs för att få ut rysk pension. De som inte vill bli ryssar får lätt problem med myndigheterna.
– I går var det någon som kontaktade oss, han berättade att han hade bett om hjälp, men de ville inte evakuera honom eftersom han inte hade skaffat sig ryskt pass.
Redan tidigare har de ryska ockupationstrupperna beslagtagit många båtar som nu hade behövts för att kunna lämna det översvämmade området. Den ockuperade sydöstra sidan av Dnepr mittemot Cherson är betydligt mer låglänt än den befriade sidan, och ungefär två tredjedelar av det översvämmade området är på ockuperat område.
När vattnet var som högst var vattennivån drygt fem meter över det normala. På fredagsmorgonen meddelade lokala myndigheter i Cherson att vattnet sjunkit med ungefär 30 centimeter.
Det är ett hoppingivande tecken, säger Eija Isomäki, dammsäkerhetsexpert på finska jord- och skogsbruksministeriet.
– Det kommer att ta flera dagar, men vattnet kommer att sjunka tillbaka till ungefär samma nivå som före översvämningen. En fördel med att spridningsområdet är så här stort är att flödet är relativt långsamt.
Ett långsamt vattenflöde gör räddningsarbetet lättare och kan också i bästa fall innebära att förstörelsen som flodvågen lämnar efter sig blir mindre. Ändå är det sannolikt att många byggnader inte går att återställa.
Det har redan rapporterats om minfält som svepts med av flodvågen. Den städoperation som behövs innan återuppbyggnad ens kan börja hade varit en enorm utmaning även utan pågående krig. Nu rapporterar de ukrainska myndigheterna dessutom regelbundet om rysk beskjutning mot översvämmade områden där evakuering pågår.
Det allra viktigaste när vattnet väl sjunkit är att inspektera dammen, säger Eija Isomäki.
– Man måste se om det finns något sätt att förstärka de kvarvarande strukturerna för att dammen inte ska förstöras ytterligare utan håller ett tag till.
Det har spekulerats i att dammen kanske inte har sprängts, utan förstörts av vattenmassorna, kanske med ockupationsmaktens goda minne. Dammen kan ha skadats i tidigare strider, och veckorna före katastrofen hade de ryska ockupationsmyndigheterna låtit vattennivån stiga extremt högt.
Andra experter påpekar att de ryska styrkorna troligen redan för flera månader sedan minerat dammen, och att den kan ha sprängts nu för att försvåra det ukrainska motanfallet som nu verkar ha kommit i gång.
Det finns ännu inte tillräckligt med information för att entydigt slå fast exakt vad som hänt, säger Eija Isomäki. Hon håller dock det för osannolikt att betongdammen i Nova Kachovka kunde ha sprängts enbart av vattentrycket.
– Det finns exempel på mindre dammar där vattnet helt enkelt har runnit över kanten när vattennivån blivit extremt hög. Jag kan inte komma ihåg något fall där en betongdamm skulle ha gett efter på det sättet.
