Borgen Bachmut i östra Ukraina byggdes mot slutet av 1500-talet intill floden med samma namn. Ett par hundra år senare fick tätorten kring borgen stadsrättigheter.
Nu har staden Bachmut återigen förvandlats till en borg. Striderna om Bachmut har pågått sedan maj 2022 och de flesta av stadens ungefär 70 000 invånare har flytt. Enligt västliga uppgifter har minst 20 000, kanske uppemot 30 000 ryska militärer stupat i striderna.
Även de ukrainska förlusterna är mycket stora. När de ryska trupperna steg för steg skurit av allt fler tillfartsvägar till staden har både ukrainska och västliga experter ifrågasatt om det är värt priset att bita sig fast i varje meter av marken kring Bachmut.
Det är ändå exakt vad Ukraina har bestämt sig för att göra, trots att stadens militärstrategiska betydelse i sig kanske inte är så stor. Beslutet fattades vid president Volodymyr Zelenskyjs möte med den högsta militära ledningen nyligen.
– Jag tror att militären då rådgav presidenten att ändå hålla Bachmut för att decimera och binda ryssarna så att de inte istället förstärker på andra ställen, säger Peter Lidén, tidigare svensk försvarsattaché i Kiev.
Enligt västliga uppskattningar har de ryska förlusterna i striderna kring Bachmut varit kanske fem gånger större än de ukrainska. Därför anser den oberoende ryska militära experten Jurij Fjodorov att det är ett rationellt beslut att fortsätta försvara staden så länge det går.
– Uppskattningen låter realistisk. Den exakta siffran är mindre viktig, vi vet inte om de ryska förlusterna är fyra gånger högre än de ukrainska, eller sex gånger högre. Det viktiga är att de är flera gånger högre. Då är det ur militär synpunkt rationellt för Ukraina att fortsätta striderna.
Jurij Fjodorov var tidigare chef för avdelningen för militärpolitiska studier vid ryska vetenskapsakademins Nordamerikainstitut, men befinner sig nu utanför Ryssland. Han är motståndare till det ryska anfallskriget och flitigt anlitad kommentator i ryska oppositionsmedier.
Enligt honom finns det minst två anledningar till att Bachmut har blivit en centralpunkt för det ryska anfallet i Donbass.
– Man försöker erövra staden till varje pris av politiska skäl. Putin är i stort behov av någon sorts seger, och han verkar tro att Bachmut är den svagaste punkten i det ukrainska försvaret. Det är den första anledningen.
Den andra är stadens strategiska läge – om de ryska styrkorna lyckas ta Bachmut, skulle stora ukrainska reserver bindas till försvaret av flera närliggande, viktigare städer, som Kramatorsk och Kostiantynovka, säger Jurij Fjodorov.
– Men det är bara ifall de ryska trupperna faktiskt lyckas ta Bachmut. Hur det blir med den saken tror jag inte någon kan förutspå, inte ens befälhavarna på vardera sida. Båda sidor hoppas uppenbarligen fortfarande på seger, annars hade inte striderna fortsatt.
Enligt Peter Lidén finns det tecken på att de ryska styrkorna kanske inte kommer att orka ta Bachmut. De tycks ha brist på artilleriammunition och utbildade trupper, och ukrainska förband uppger sig ha lyckats förstöra ett antal ryska ammunitionsdepåer, med sina västliga vapen.
– Ryssarna har sedan tidigare dragit tillbaka sina staber och sina större upplag mer än tio mil från fronten. Men när de ska gå framåt så behöver de ändå framskjutna ammunitionsupplag. De blir då feta mål som ukrainarna lyckas slå ut med god spaning och långräckviddig precisionsbekämpning.
Bristen på ammunition har lett till att de ryska styrkorna kring Bachmut nu skjuter uppskattningsvis 10 000 artillerigranater om dagen, när motsvarande siffra tidigare var uppemot 40 000, säger Peter Lidén.
Ukrainarna å sin sida skjuter kanske 3 000 granater om dagen.
– Ukrainarna har problem framför allt med sina gamla sovjetiska system som de nu har väldigt ont om ammunition till. Nu har de också västsystem och även precisionsammunition till dessa, men det är försvinnande små mängder, relativt behoven.
Till skillnad från Jurij Fjodorov menar Peter Lidén att Bachmut har relativt begränsad militär betydelse. Däremot har staden fått en symbolisk betydelse som en följd av striderna.
Den kommande milstolpen i kriget blir den ukrainska våroffensiven, säger Peter Lidén. Exakt när den inleds beror på markförhållandena men också på när Ukraina har hunnit utbilda tillräckligt med personal och kanske fått tillgång till nya västliga vapensystem.
– De kommer nog, oaktat det, att gå till någon form av offensiv så fort de kan. De ser sig pressade i tid med tanke på diskussionerna i USA.
Det finns farhågor om att de amerikanska skattebetalarna tröttnar på att pumpa in pengar i kriget. Dessutom finns risken att Donald Trump vinner valet 2024.
– Ukrainarna behöver visa både egna befolkningen och väst att de kan och vill fortsätta befrielsen för att avsluta kriget, och då på rätt sätt. Jag tror att de uppfattar att de har våren på sig att påvisa detta.
