När ukrainare vill veta vad som händer i kriget tittar de inte på tv, för där är det bara goda nyheter. I stället är det allt fler som får sina nyheter från anonyma avsändare på internettjänsten Telegram.
Det är både bra och dåligt, säger Halyna Petrenko chef på den oberoende ukrainska medborgarorganisationen Detektor Media, som sedan många år följer och analyserar innehållet i ukrainska massmedier samt deras publik.
– Människor letar efter alternativ information, och det finns inte så många alternativ, för medierna har det inte lätt i Ukraina nu. Där finns även tillförlitlig information. Men Telegram är en dålig miljö, och när folk sitter fastklistrade där händer det lätt att de börjar följa kanaler som försöker påverka dem.
Före kriget var det 20 procent av ukrainarna som läste nyheter på Telegram, nu är motsvarande siffra enligt en färsk undersökning 70 procent.
– Det är en helt revolutionerande förändring.
Halyna Petrenko berättar att Telegramkanaler exempelvis ofta kan ge snabba och detaljerade uppgifter om flyglarm – information som uppenbart kommer från det ukrainska luftvärnet.
– I början av kriget kunde de till och med visa skärmbilder från radarsystemet, men efter uppmaning från myndigheterna slutade de med det. Förmodligen är det byråkratin som gör att uppgifterna inte kan spridas officiellt, men det är väldigt nyttigt att veta om det är en enda drönare som är på väg, eller åttio robotar. Man kan ju inte sitta i skyddsrummet dygnet runt.
Nästan omedelbart efter att Ryssland inlett anfallet i februari 2022 samordnade de flesta stora ukrainska tv-kanaler sina nyhetssändningar. Syftet var att hålla i gång en nyhetskanal 24 timmar om dygnet med begränsade resurser, men också att se till att inga militärhemligheter avslöjades i direktsändning.
Den samordnade nyhetssändningen i tv underställdes i praktiken snart presidentkansliet, och innehållet är i huvudsak goda nyheter från fronten.
– Man visar inte hela bilden, och det som visas får en väldigt positiv inramning, säger Halyna Petrenko.
De som bor långt från fronten är inte sällan ganska nöjda med tv-nyheterna, eftersom innehållet känns upplyftande, berättar hon.
– Men internflyktingar eller de som bor nära fronten upplever ofta att innehållet i tv-nyheterna inte sammanfaller med deras egna upplevelser av det som händer. De söker aktivt alternativ information var som helst.
De samordnade tv-nyheterna, ”telemaraton”, har länge kritiserats för ensidig information och politisk styrning. Kritiken är berättigad, säger Halyna Petrenko. Men situationen på mediemarknaden är ändå ganska bra, med tanke på att Ukraina är i krig, menar hon.
– Krigstillståndet ger staten juridiska möjligheter att gå in och styra alla medier, byta ut ledningen och göra vad de vill. Men det har inte hänt, det enda staten har gjort är den här samordnade tv-sändningen. Det är faktiskt ganska bra läge, för det finns många alternativ, nyhetssajterna på nätet är fria, radiostationerna är fria.
Samtidigt är det viktigt att kritiken mot de statsstyrda tv-nyheterna inte tystnar, för att inte staten ska frestas att tygla även andra medier, menar Halyna Petrenko.
– Staten ska inte heller vänja sig vid att man kan kontrollera medierna, det måste vara uppenbart att när kriget tar slut så innebär det slutet för ”telemaraton”. Då ska vi återvända till fullständig pluralism. Det är viktigt att redan första valet efter kriget genomförs med fria medier.
