Den ukrainska staten är inte mycket att ha, den klarar inte av sina uppgifter. Så tyckte 44 procent av ukrainarna på hösten 2021. Bara fem procent tyckte att staten klarade sina uppgifter bra.
Men det var före kriget. När Ryssland anföll förändrades ukrainarnas uppfattning om den egna statsapparaten, säger Anton Hrusjetskyj på Kievs internationella sociologiska institut KIIS.
– Då var det plötsligt över hälften av ukrainarna som ansåg att staten uppfyller sina uppgifter. Perspektivet förändrades och man förstod vad man ska ha den egna staten till.
Det lyckade försvaret av Kiev under krigets första veckor och senare återtagandet av stora områden i södra och östra Ukraina förstärkte tilltron till staten. Samtidigt försvann inte alla andra problem bara för att det blev krig.
En färsk undersökning från KIIS visar att tilltron till staten återigen minskat. På våren 2022 var det 54 procent av ukrainarna som ansåg att staten klarar sina uppgifter bra, nu har siffran sjunkit till 20 procent.
Framför är det korruptionen som bekymrar ukrainarna, säger Anton Hrusjetskyj.
– Kritiken mot makthavarna stärks av olika korruptionsskandaler, eller när det avslöjas att skattepengar som många anser borde gå till försvarets behov används till andra, mindre viktiga saker.
Kritiken riktas dock inte mot president Zelenskyj och hans närmaste omgivning. Ingen ukrainsk president har haft lika starkt stöd som Volodymyr Zelenskyj har nu, enligt mätningar som KIIS gjort sedan 1998.
Fram till kriget fick Zelenskyj genomsnittliga betyg, men i den senaste mätningen ger ukrainarna honom betyget 7,8 på en skala från 1 till 10. Hela 37 procent vill ge honom det högsta möjliga betyget.
Zelenskyj har inga konkurrenter, han fungerar som en nationell symbol. I stället riktas missnöjet mot andra makthavare, säger Anton Hrusjetskyj.
– Än så länge är det vissa tjänstemän eller lokala makthavare som kritiseras. Presidenten uppfattas som oantastbar, man anser att eventuella frågor till honom får vänta till efter segern.
Både presidentens och parlamentets mandatperioder börjar lida mot sitt slut. Enligt lagen kan inga val hållas medan landet befinner sig i krigstillstånd. Ändå har frågan om när och hur nästa val kan hållas diskuterats de senaste veckorna.
Frågan dök bland annat upp när den amerikanska senatorn Lindsey Graham besökte Kiev den 23 augusti och uppmanade Zelenskyj att hålla val nästa år trots kriget, för att visa att landet är en demokrati.
I en uppmärksammad tv-intervju berättade Zelenskyj vad han svarade: det går väl bra om USA och EU står för notan och skickar valobservatörer till skyttegravarna. Exakt hur allvarligt menat presidentens förslag var är svårt att säga – det skulle i alla fall kräva ett antal ändringar i lagstiftningen.
Den absoluta majoriteten vill i alla fall inte se något val under brinnande krig, säger Anton Hrusjetskyj.
– Ungefär 90 procent anser att man måste vänta med val tills stridshandlingarna har upphört. Frågan som annars uppstår är ju hur man ska kunna ordna val när miljoner väljare krigar och när miljoner väljare befinner sig utanför landet.
Inga opinionsundersökningar om stöd för specifika partier har publicerats sedan kriget började. Den färska undersökningen från KIIS visar dock att de flesta inte litar på något av de befintliga partierna – alltså inte heller Zelenskyjs parti Folkets tjänare.
Zelenskyj har hittills hållit det inrikespolitiska missnöjet i schack genom att då och då sparka ministrar och höga tjänstemän som drabbats av folkets vrede i samband med korruptionsskandaler.
Det har länge ryktats om att även försvarsminister Oleksij Reznikov kan tvingas lämna sin post på grund av korruptionsmisstankar mot hans underlydande. Bland annat har det handlat om inköp av mat och uniformspersedlar till överpriser.
Förtroendet för försvarsmakten som institution är dock fortfarande skyhögt, även om vårens förhoppningar om snabba framgångar för det länge planerade ukrainska motanfallet inte har infriats.
– Alla ser att det sker framsteg, lite åt gången, och förstår att det är bättre att att gå fram långsamt för att minska förlusterna. Alla vill befria det ukrainska territoriet, men alla har också vänner och släktingar som strider, och ingen vill offra deras liv.
Kriget har också inneburit att de sympatier för Ryssland som fanns på sina håll har försvunnit, berättar Anton Hrusjetskyj. Enligt en undersökning från ett annat opinionsinstitut i somras anser 78 procent att alla ryska medborgare är ansvariga för den ryska aggressionen mot Ukraina.
Trots att det fullskaliga kriget nu har pågått i ett och ett halvt år är det inte många som är beredda att ge efter för de ryska kraven. Mindre än 6 procent anser att Ukraina bör gå med på vad som helst för att få slut på kriget, medan 51 procent anser att kriget bara kan ta slut när Ukraina segrar.
För att Ukraina ska anses ha segrat krävs det att alla ockuperade territorier återtas, anser 84 procent enligt KIIS senaste undersökning. Närmare hälften tror nu att kriget kommer att i minst ett år till.
Det är få som hyser några förhoppningar om en snabb seger, men trots den senaste tidens begränsade framgångar tror många fortfarande att segern kan uppnås, säger Anton Hrusjetskyj:
– Majoriteten är trots allt optimister. Det är klart att många är besvikna eftersom vi inte har uppnått så mycket som man hade hoppats på. Men det är inte så att folk förlorat hoppet. Man ser att det trots allt finns framgångar på fronten, att det fattats beslut om att ge Ukraina stridsflygplan, att det kommer nya hjälppaket.
