Volodymyr Zelenskyj inledde sin valkampanj inför vårens omstridda presidentval i Ukraina den 2 september. Det anser den ukrainske statsvetaren och politiske kommentatorn Oleh Saakian. Den dagen greps oligarken Ihor Kolomojskyj av säkerhetstjänsten SBU, som är underställd presidenten.
– Det var första tecknet som visade att kampanjen hade startat, det sade jag redan då.
Ett par dagar tidigare hade Zelenskyj bekräftat att han kommer att ställa upp för nyval.
Zelenskyj inledde sin politiska karriär med hjälp av tv-serien ”Folkets tjänare” som visades på Kolomojskyjs tv-kanal. Han anklagades då för att vara oligarkens nickedocka.
Genom att tillåta gripandet och ge det stor publicitet visar Zelenskyj en gång för alla att han inte går i Kolomojskyjs ledband.
Den stormrike Kolomojskyj anklagas nu bland annat för penningtvätt. Sedan våren 2021 är han uppsatt på USA:s sanktionslista för omfattande korruption.
Gripandet sågs av många i Ukraina som politisk teater – ett försök att skapa uppmärksamhet kring en spektakulär händelse för att dra blickarna från annat som man helst vill dölja.
Mer av samma sak blev det den 16 september. Då grep säkerhetstjänsten SBU ordföranden i parlamentets utskott för yttrandefrihet, Nestor Sjufritj.
Det låter illa, men har egentligen mycket lite med yttrandefriheten att göra. Nestor Sjufritj var en nära medarbetare till Vladimir Putins bäste vän i Ukraina, Viktor Medvedtjuk, som själv greps misstänkt för landsförräderi redan före kriget.
Medvedtjuk gömmer sig nu i Moskva efter att Putin friköpt honom i en stor fångutväxling. Att Sjufritj fortsatt att vara på fri fot och suttit kvar i parlamentet har irriterat många i Ukraina, och gripandet är mycket populärt.
Bevisläget för anklagelserna mot Sjufritj är oklart, även om påstått suspekta fynd av ryska dokument och sovjetiska uniformer förevisats i filmer som förvånansvärt snabbt dök upp på nätet i samband med gripandet.
Oleh Saakian vill ändå inte avfärda gripandena enbart som politisk teater.
– Jag skulle vilja uttrycka mig lite försiktigare. Att detta händer nu är enligt min uppfattning resultatet av politisk vilja. Men det innebär inte att själva anklagelserna är politiska. Det finns mycket som länge har pekat på att det finns grund för misstankarna.
Det som däremot bekymrar Oleh Saakian är att Zelenskyjs stab nu verkar inställd på att presidentvalet verkligen ska hållas i vår, trots det pågående kriget. Tanken är att stärka styrets demokratiska legitimitet, men resultatet kan bli det motsatta, befarar han.
– Så länge kriget pågår är Zelenskyj laglig president och har stark legitimitet, om han inte gör några katastrofala misstag. Det är framför allt hans omgivning som behöver förlänga den garanterade perioden vid makten. För honom personligen tror jag snarast att det är ofördelaktigt att ställa upp till nyval under pågående krig.
Förtroendet för Zelenskyj är enligt opinionsundersökningar fortsatt högt. Däremot utsätts många av hans närmaste medarbetare för hård kritik i offentligheten.
Enligt grundlagen kan inte parlamentsval hållas när landet är i krigstillstånd. Grundlagen är svår att ändra på. När det gäller presidentvalet finns förbudet dock bara i vallagen, som kan ändras med enkel majoritet i parlamentet.
Att Zelenskyj blir omvald om val kan ordnas råder det ingen tvivel om, han har fortsatt starkt stöd bland befolkningen. Men en splittrande valkampanj kan så osämja i landet, och resultatets legitimitet kommer ofrånkomligen att ifrågasättas om valet blir av, säger Oleh Saakian.
Många politiska bedömare i Ukraina ser det som omöjligt att organisera rättvisa val när landet är i krig och en stor del av befolkningen befinner sig på flykt utanför landet eller kämpar i skyttegravarna.
– Våra västliga bundsförvanter kanske ser presidentvalet som en möjlighet att stärka Zelenskyjs legitimitet, men dagen efter valet kommer Ryssland ändå att kalla honom för usurpator och hävda att valen var orättvisa.
Trots problemen är Zelenskyjs omgivning nu inställd på att faktiskt genomföra presidentval i vår, och Zelenskyj själv har sagt att han ställer upp om valen hålls. Men Oleh Saakian är tveksam till om valet faktiskt kan genomföras under rådande omständigheter.
