Vem är egentligen den ryske internetmiljardären Pavel Durov? I veckan greps han i Paris och åtalades för att inte ha agerat mot att kriminella världen över använder hans nätplattform Telegram för att begå brott. Han har nu släppts på fri fot mot borgen på motsvarande 57 miljoner kronor och får inte lämna Frankrike.
Telegram marknadsförs som en krypterad meddelandetjänst, men är i praktiken inte det. Det är omöjligt för användaren att veta vem som har tillgång till innehållet, det är komplicerat att använda krypteringen och svårt att veta om den verkligen fungerar.
Durovs tjänst är extremt populär i Ryssland. Den förbjöds visserligen där officiellt redan 2018, men tilläts igen två år senare, oklart varför. Nu används tjänsten brett av ryska myndigheter, även av den ryska militären.
När Durov greps i Frankrike uppstod det i Ryssland farhågor om att västerländska myndigheter nu skulle kunna få tillgång till ryska militärhemligheter. Det började talas om att militären snabbt måste ta fram en egen meddelandetjänst.
Om det är något land som har direkt tillgång till meddelanden som skickas genom Telegram så är det dock med största sannolikhet Ryssland. Samtidigt används tjänsten ofta i brottsligt syfte, exempelvis för att rekrytera svenska ungdomar till morduppdrag i Danmark.
– Telegrams funktioner bygger på att man kan skicka meddelanden till väldigt många samtidigt. Och grupptjänsterna som Telegram kan vara om flera hundratusen användare samtidigt. I Brasilien har Telegram blockerats eftersom de låtit nynazistiska grupper sprida information på det här sättet, säger nätsäkerhetsexperten Marcin de Kaminski.
Är yttrandefriheten då hotad i väst, som ryska propagandister hävdar? Eller är det snarare så att exilryssen Durov egentligen är Kremls hemliga agent som ger ryska myndigheter tillgång till all information de vill ha?
– Jag tror inte att det är en slump att man i Ryssland förbjuder användandet av till exempel Signal eller Whatsapp, samtidigt som man tillåter Telegram.
Facebook och Instagram blockerades i Ryssland våren 2022, så fort anfallet mot Ukraina hade inletts. Båda betecknas nu som ”extremistiska” sajter i Ryssland. Även Youtube, som använts brett av oberoende ryskspråkiga medier, har nyligen blockerats.
Durov, som har stjärnstatus i Ryssland, har sedan han lämnade landet för tio år sedan odlat en image av en frihetskämpe som absolut inte samarbetar med ryska myndigheter, och knappt med några andra myndigheter heller.
I samband med gripandet i Paris har det dock kommit fram läckta uppgifter från ryska gränsmyndigheten som gör gällande att Durov inte alls hållit sig borta från Ryssland sedan han gick i exil 2014, utan besökt landet ett femtiotal gånger. Det hade han knappast vågat göra utan någon slags överenskommelse med de ryska myndigheterna.
Den gängse uppfattningen i Ryssland är att gripandet är ett politiskt beslut som syftar till att censurera olämpliga åsikter på internet och komma åt ryska militära hemligheter.
Men det är inte bara ryska propagandister som hävdar att gripandet hotar yttrandefriheten. Elon Musk, som omvandlat nättjänsten Twitter till sin egen lekstuga under namnet X, skrev på sin egen tjänst att man i Europa om några år kommer att avrätta människor som gillar fel mem på nätet.
– Det finns en rörelse som inte minst Elon Musk har drivit kring det problematiska i att sätta dit ansvariga för innehållet på olika plattformar. Det kan ju vara en intressant diskussion, men jag tycker det viktiga att prata om är att Telegram är en osäker plattform, säger Marcin de Kaminski.
Men inte enbart nynazister och ryska propagandister använder Telegram. Det gör även ukrainska myndigheter – och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Macron har använt appen sedan han inledde sin första presidentkampanj och har nu över 100 000 följare på sin Telegramkanal. Macron träffade också Durov flera gånger innan han 2021 tilldelades franskt medborgarskap.
Medan ryska propagandister hävdat att Macron personligen skulle ligga bakom beslutet att gripa och åtala Durov har den franske presidenten meddelat att han absolut inte har något med saken att göra och påpekat att det franska rättsväsendet är oberoende från den politiska ledningen.
En märklig detalj i samband med gripandet är att Durov flög till Paris från Azerbajdzjans huvudstad Baku, där han befann sig samtidigt med Vladimir Putin. Det cirkulerar uppgifter om att Durov skulle ha bett om ett möte med Rysslands president men fått nej.