Det enorma köpcentret Zsar byggdes för bara några år sedan för att locka ryska turister. Nu står det övergivet och avspärrat. Inga barn fotograferar sig på den kronprydda tronen som står i en liten paviljong på köpcentrets innergård. Kedjan med hänglås som säkrar grindarna har börjat rosta.
På andra sidan vägen mellan Sankt Petersburg och Helsingfors står en 280 meter lång, lådliknande byggnad. Där finns bland annat en Lidl-butik som skyltar på ryska, ett jättelikt snabbköp helt utan kunder och några tomma affärslokaler.
Juha Roimola är en av få kunder i Lidl-butiken. Han har bott större delen av sitt liv vid gränsen mot Ryssland.
Även om han aldrig har känt sig otrygg här är det bra att Finland nu är med i Nato, säger han.
– Jag vet inte om de var klokare på andra sidan förr, men det var i alla fall inte krig.
I en stor lunchrestaurang sitter en ensam matgäst men ingen synlig personal. Man får trycka på en knapp vid serveringsdisken. Den vänliga kvinnan som dyker upp talar finska med en svag rysk brytning.
Vill man sälja något till ryssar är det bra att kunna ryska – men nu kommer det inga kunder. Gränsen är helt stängd sedan flera månader tillbaka. Det är en direkt följd av Finlands medlemskap i Nato.
Finland blev fullvärdig medlem i alliansen under en högtidlig ceremoni i Natohögkvarteret i Bryssel den 4 april 2023. Dagen till ära hade USA:s utrikesminister Antony Blinken rest till Europa för att ta emot anslutningsdokumentet.
Några månader senare började grupper av asylsökande i huvudsak från Mellanöstern dyka upp vid gränsstationerna mot Ryssland.
I årtionden såg först Sovjetunionen och sedan Ryssland till att bara personer med giltiga resehandlingar släpptes fram. Nu gjorde de ryska myndigheterna tvärtom: de hjälpte asylsökande från andra länder att ta sig fram till finska gränsen.
Den allmänna uppfattningen i Finland är att ryska myndigheter på detta vis vill skapa kaos och hämnas för att Finland gått med i Nato. För att stoppa inflödet stängde Finland till slut gränsstationerna helt och hållet.
Det finns farhågor om att Ryssland, när snön smält, kan skicka grupper av asylsökande genom skogarna mellan gränsstationerna, så som regelbundet sker vid Belarus gräns mot Polen och Litauen. Därför förbereds nu en drastisk undantagslag som skulle ge den finska gränsbevakningen befogenheter att direkt vid gränsen stoppa och avvisa personer som inte bedöms vara i behov av omedelbart skydd.
Markus Haapasaari från gränsbevakningen parkerar sin mörkblå skåpbil intill den tillfälliga vägspärren med skylten ”Gränsövergången stängd!” Den finska gränsstationen skymtar en halvkilometer bort. Därifrån är det ytterligare några hundra meter till riksgränsen.
– Fram till pandemin ökade trafiken här ständigt. En normal dag hade vi sju-åttatusen gränspassager, ibland över tiotusen, berättar han.
I år är det ingen som har åkt över gränsen i någon riktning. Vad som händer framöver är det ingen som vet.
– Vi har förstärkt gränsbevakningen med patruller, teknisk övervakning och tillfälliga hinder i terrängen för att hindra olaglig gränspassage. Hur en eventuell ny lagstiftning kommer att bli vet vi så klart ännu inte, men vi har börjat planera och öva utifrån den information som vi fått, säger Markus Haapasaari.
Fängelset i Konnunsuo byggdes för hundra år sedan och stängdes 2011. Nu används lokalerna som flyktingförläggning och förvar i första hand för dem som kommit över östgränsen.
En av dem kan vi kalla för Karim. Han kommer från Iran och har nu suttit här i ett halvår, de senaste fyra månaderna på det fängelseliknande förvaret, efter att ha fått avslag på sin första asylansökning.
Vi får träffa honom i en gammal fängelsecell efter en noggrann säkerhetskontroll. Karim talar med lugn röst när han med hjälp av en tolk berättar om sin resa till Finland, men hans händer darrar och det rycker i kinden när han tystnar en stund.
Karim berättar att han är rädd för att bli avrättad om han skickas tillbaka till Iran, eftersom han på sitt Instagramkonto skrivit positivt om kristendomen. Finland kändes lockande eftersom han visste att det var ett demokratiskt land som respekterar mänskliga rättigheter.
Han flög från Teheran till Moskva, tog bussen till Sankt Petersburg och fick sedan hjälp av den ryska polisen att ta sig ända fram till den finska gränsstationen.
Till en början sade Karim till den ryska polisen att han var turist. När polisen sade att han skulle få hjälp av dem om han sade sanningen erkände han att han ville ta sig över gränsen till Finland.
– Då tackade de mig för att jag svarat ärligt. Sedan sade de att jag skulle packa mina grejer, så skulle de ta mig till gränsen. Jag blev avsläppt en bit från gränsstationen och de sade att jag skulle gå till fots. Jag visste inte om jag var kvar i Ryssland innan jag kom fram till de finska gränsvakterna. Jag sade till dem att jag ville stanna i Finland och de förhörde mig.
Sammanlagt kom drygt 1 300 asylsökande till Finland genom Ryssland innan gränsen stängdes. Ytterligare ett trettiotal har tagit sig in genom skogarna efter det. Några har försvunnit, men de flesta är kvar i det gamla fängelset eller på andra ställen, i väntan på slutgiltigt avgörande.
Karim har lämnat in en ny asylansökan men säger att han inte har fått tillräcklig juristhjälp med den. Annars är han nöjd med hur han tagits emot i Finland.
– Jag har blivit bemött med respekt.
Rysslands agerande vid gränsen är ett pris som Finland får betala för Natomedlemskapet. Det säger Li Andersson, partiledare för Vänsterförbundet. Hon satt i den finska regeringen när beslutet om Natoansökan fattades, och till skillnad från systerpartiet i Sverige ställde majoriteten i hennes parti sig bakom ansökan.
– Jag tror att den finländska mentaliteten är annorlunda än den i Sverige. Jag ser det i mitt eget arbete, när jag tittar på finska Vänsterförbundet och svenska Vänsterpartiet. Sverige har inte de historiska erfarenheter som Finland har, så jag tror att det finns ett mer pragmatiskt förhållningssätt här till Natomedlemskap.
Vänsterförbundet var motståndare till ett finskt Natomedlemskap till den 24 februari 2022, men när Rysslands anfallskrig i Ukraina började förändrades situationen totalt, säger Li Andersson.
Majoriteten av finländarna var plötsligt anhängare till Natomedlemskap.
– Många drog slutsatsen att det behövdes någon form av säkerhetsgarantier. I teorin hade många, inklusive mig själv, velat ha det inom ramarna för det europeiska samarbetet. Men sådana fanns inte. Det borde man ha utvecklat för tio-femton år sedan för att det skulle ha varit ett reellt alternativ till Natomedlemskapet våren 2022.
Vänsterförbundets 16 riksdagsledamöter fick fria händer i voteringen om Natomedlemskap i början av mars 2023. Åtta ledamöter röstade för medlemskap, sex röstade mot och två var frånvarande.
Alla andra närvarande riksdagsledamöter, med undantag för en som röstade nej och en som lade ner sin röst, ställde sig bakom medlemskapet. Natoanslutningen godkändes med 184 röster mot 7.
En viktig bidragande faktor till enigheten var att även Sverige redan var på väg till Nato, säger Li Andersson.
– För väldigt många finländare har det enorm betydelse att också Sverige är Natomedlem. Utan det skulle ju också Finlands geopolitiska läge se totalt annorlunda ut.
Nu är det viktigt att Sverige och Finland trots Natomedlemskapet fortsätter att driva självständig utrikespolitik med utgångspunkt i folkrätten och internationella konventioner om mänskliga rättigheter, precis som exempelvis Norge gjort i många år, menar hon.
– Jag har inte märkt någon förändring.
– Jag känner mig tryggare.
– Jag känner mig inte tryggare.
– Det är mer militärövningar, jag hörde många jetplan när jag var i Lappland nyss.
– En bra sak är i alla fall att man nu äntligen i Sverige lagt märke till att Finland existerar.
– Det är inte bra för oss i gränstrakterna att butikerna förlorar de ryska kunderna.
– Jag gillar egentligen inte USA:s ökade inflytande, men vad är alternativet?
Svaren varierar när vi slumpvis stoppar finländare på gatan för att fråga vad ett år av Natomedlemskap har inneburit för dem. Många vill inte säga något alls, men ytterst få är motståndare till Nato.
Stödet för Finlands Natomedlemskap är fortsatt starkt. Enligt den senaste tillgängliga opinionsundersökningen från november 2023 skulle 82 procent av finländarna rösta för Nato medan 11 procent skulle rösta emot. I Sverige låg stödet på 66 procent i den senaste mätningen från februari i år.
Annu Lehtinen, verksamhetschef på organisationen Finlands flyktinghjälp, tror att en övervägande majoritet av finländarna känner sig tryggare i Nato. Samtidigt har ryska påverkansförsök enligt henne bidragit till att även relativt små mängder av asylsökande plötsligt upplevs som ett säkerhetshot.
Det i sin tur har lett till det nu aktuella förslaget till undantagslag som skulle göra det möjligt att utan någon riktig asylprocess skicka tillbaka människor som tagit sig över gränsen till följd av en påverkansoperation. Lagförslaget strider mot både Finlands grundlag och internationella överenskommelser, men har relativt brett politiskt stöd.
– Att man i Finland föreslår sådan lagstiftning är helt exceptionellt. Det är klart att det är ett hot när Ryssland försöker utöva påverkan på Finland genom hybridoperationer, och varje stat har både rätten och skyldigheten att skydda sina gränser och sina medborgare. Men det innebär inte att människor som söker asyl i sig skulle hota Finlands säkerhet.
Finlands flyktingråd var en av remissinstanserna som lämnade synpunkter på det kontroversiella lagförslaget. Svaret gick ut på att Finland inte bör frångå sina internationella förpliktelser. Det kan till och med vara Rysslands syfte att med hjälp av hybridoperationer undergräva det internationella regelverket och respekten för mänskliga rättigheter, menar Annu Lehtinen.
– Jag kan så klart inte säga om det är Rysslands huvudsakliga syfte, men visst kan man se att det är i Rysslands intressen. På så sätt skapar man instabilitet i Finland och undergräver kanske även Finlands status som medlem i det internationella samfundet.
Finlands försvarsministerium ligger vid Kaserntorget i centrala Helsingfors, i en gul kasernbyggnad som byggdes i början av 1800-talet, då Finland ingick i Ryska imperiet. Byggnaden träffades under den sovjetiska bombningen av Helsingfors i februari 1944, och bara väggarna stod kvar.
Det är högt i tak i entréhallen där vi möter Janne Kuusela, chef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Han säger att den största förändringen för Finland under Natomedlemskapets första år är en kulturförändring.
– I Finland har försvaret alltid varit en nationell fråga. Vi har alltid förberett oss för att vid behov ensamma försvara Finland mot en övermäktig fiende. Nu blir vi en del av en allians med 32 länder som försvarar sig gemensamt. Det är en fin sak, men det är också en stor förändring i vår verksamhetskultur, och det tar sin tid att lära sig.
Ryssland har hotat att öka sin truppnärvaro vid den finska gränsen som en följd av Natomedlemskapet. Det har inte hänt.
– Just nu är läget sådant att marktrupperna som funnits i närheten av den finska gränsen och deras utrustning huvudsakligen befinner sig i Ukraina, säger Janne Kuusela.
I stället är det framför allt genom informationspåverkan Ryssland har reagerat på Finlands Natomedlemskap, säger han.
– Ryssland försöker skapa en bild av att Finland inte agerat av egen vilja, utan under externa påtryckningar, och att Natobeslutet är fientligt mot Ryssland. Vi håller så klart inte med. Det här handlar om att Finland och Finlands folk ville ansluta sig till Nato för att ta hand om sin egen säkerhet, och det är inte riktat mot någon.
För Finland är det extremt viktigt att även Sverige nu är medlem i Nato, tillägger han.
– Vårt Natomedlemskap var inte komplett innan Sverige kom med. Planeringen av Natos verksamhet i Norden förutsätter att båda länderna är med.
Vid huvudentrén till Försvarsministeriet står ett ställ med tre flaggstänger. Där står Finlands, EU:s och Natos flaggor. Vilka flaggor var här för ett år sedan?
– Det var bara de där två, säger Janne Kuusela, och pekar på Finlands och EU:s flaggor.
