Kriget i Ukraina kan sluta på tre sätt:
1. Ukraina kan återta alla ockuperade territorier. Detta är den ukrainska ledningens uttalade mål och ett scenario som många ukrainare fortfarande hoppas på. Sannolikheten för att detta ska lyckas har dock aldrig varit särskilt hög. Det är inget Ukraina klarar på egen hand, och Ukrainas vänner i väst är inte villiga att riskera den direkta konfrontation med Ryssland som många befarar att detta scenario skulle kräva.
2. Ryssland kan inta huvudstaden Kiev och byta ut regeringen. Detta var den ryska ledningens mål i början av kriget och sågs då som fullt möjligt. Ukrainas framgångsrika försvar och det mycket omfattande stödet från väst ledde till att detta scenario under en tid försvann från kartorna. När nu det västliga stödet tryter medan Ryssland steg för steg knaprar på ukrainskt territorium framstår en rysk seger på sikt dock inte längre som omöjlig.
3. Ingen vinner. Båda sidor kommer fram till att de inte har något att vinna genom att fortsätta kriget. För att detta ska ske krävs det att Ukraina med västlig hjälp lyckas trycka tillbaka angriparna. Dessutom måste det vara uppenbart för Ryssland att stödet från väst kommer att fortsätta att flöda in så länge som det behövs. Den stora frågan är då var frontlinjen går när striderna någon gång upphör.
Vilken väg utvecklingen tar och vilka möjligheter Ukraina har att försvara sig framöver kan avgöras av den omröstning som förväntas äga rum i USA:s representanthus under lördagen. Där har Donald Trumps underhuggare i ett halvår stoppat det stora stödpaketet – medan bristen på ammunition och luftvärnsrobotar blivit allt värre i Ukraina.
De senaste veckorna har ropen på hjälp från Ukraina blivit allt mer desperata. De ryska styrkorna har krupit fram allt mer ihärdigt på flera frontavsnitt och hotar nu den strategiskt viktiga staden Tjasiv Jar strax väster om Bachmut, som Ryssland efter långa strider erövrade förra våren.
Samtidigt hotas Ukraina av elbrist efter att Ryssland med omfattande robot- och drönarangrepp förstört flera av landets största kraftverk. När Ukrainas luftvärnsrobotar tar slut blir det omöjligt att försvara den livsnödvändiga infrastrukturen. Att reparera skadorna är meningslöst om Ryssland kan skjuta sönder allt igen nästa dag.
Det är ändå inte nödropen från Ukraina som tvingat representanthusets republikanske talman Mike Johnson att äntligen släppa fram frågan om stöd till Ukraina till omröstning, utan läget i Mellanöstern. Stödpaketen till Ukraina och Israel är ihopkopplade på ett snårigt sätt, och deras öde kan nu komma att avgöras samtidigt.
Även om representanthuset nu skulle godkänna stödpaketet till Ukraina utan dröjsmål kommer det att ta tid innan ny ammunition och utrustning från USA är på plats. Ett beslut om stöd skulle dock skicka en viktig signal till Kreml om att USA inte tänker lämna Ukraina åt sitt öde.
Ensamt är Ukraina på sikt betydligt svagare än Ryssland. Å andra sidan är USA:s och EU:s sammanlagda ekonomier tjugo gånger större än Rysslands. Ryssland har ingen chans i ett utnötningskrig om Ukraina har västs ekonomiska potential bakom sig. Det förutsätter dock att väst är och förblir enigt i sitt stöd till Ukraina.
Samtidigt som Ryssland fortsätter att avancera på slagfältet har det nyligen återigen lagts fram några trevande utspel om en förhandlingslösning.
Senast för en vecka sedan sade Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov att förslaget till ett fredsavtal som togs fram under förhandlingarna i Istanbul för två år sedan skulle kunna användas som en utgångspunkt för nya fredssamtal.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har sagt att landet är berett att stå värd för nya fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Den exilryska tidningen Novaja Gazeta Europa har publicerat några punkter som påstås komma från ett turkiskt förslag till ett fredsfördrag.
Förslaget går ut på ett eldupphör vid nuvarande frontlinje. Ukraina skulle förbinda sig att inte ansluta sig till någon militärallians före 2040 medan Ryssland inte skulle förhindra Ukraina från att gå med i EU. Folkomröstningar om ockuperade områdens status och Ukrainas utrikespolitiska linje skulle hållas 2040.
Vem som egentligen står bakom dessa punkter eller om de verkligen diskuteras på någon officiell nivå är oklart. I Ukraina har det ”turkiska förslaget” tolkats som ett propagandautspel från Kreml.
De ursprungliga fredsförhandlingarna i Turkiet för två år sedan föll på att Ukraina ville ha hårda västliga säkerhetsgarantier som varken USA eller något annat land var berett att ställa sig bakom. När det inte ens gick att komma överens om ett kortvarigt eldupphör var alla tankar om ett bestående fredsavtal dödfödda.
Inte heller nu finns det förutsättningar för några seriösa fredsförhandlingar. Ryssland fortsätter att hävda att ockuperade ukrainska områden är ”för evigt ryska” och vädrar morgonluft när västliga regeringar tvekar.
För att kriget på sikt ska kunna stoppas utan att Ukraina förlorar sin självständighet måste det vara uppenbart för alla parter att det västliga stödet för den ukrainska demokratin är grundmurat och långvarigt.
Det är också vad USA:s representanthus nu har att ta ställning till. Och mycket tyder på att stödpaketet på drygt 60 miljarder dollar går igenom när det väl släpps fram till votering, eftersom det finns stöd för förslaget i båda partier.
