De senaste veckornas största skandal i Ukraina har varit den patenterade Kremlkramaren Jurij Bojkos Tiktok-video, där han på ryska upprepade kända ryska propagandapunkter om förbud att tala ryska, minnesmärken som plockas bort och förföljelse av den ryska kyrkan.
Att Bojko och hans kamrater sitter kvar i det ukrainska parlamentet var ingen hemlighet, men fram till nu har de inte gjort något väsen av sig utan hållit tyst och röstat med regeringen för att inte väcka onödig uppmärksamhet.
När det nu har börjat talas om ett möjligt vapenstillestånd och ett högst eventuellt val till våren har dock alla politiska krafter vaknat till liv och försiktigt börjat profilera sig. Så också Jurij Bojko, som startat ett Tiktok-konto enligt modell som visat sig framgångsrik i bland annat Rumänien.
Hans inlägg den 14 december fick dock inte den typ av uppmärksamhet som han kanske hade hoppats på. Det blev ett ramaskri – plötsligt märkte alla hans motståndare att han sitter kvar i parlamentet och leder en grupp gamla Kremlkramare som agerar som stödparti till Zelenskyjs regering.
I Ukraina råder undantagstillstånd sedan Ryssland inledde invasionen den 24 februari 2022. När kriget hade pågått i en månad förbjöds elva partier, som bedömdes ha nära band till den ryska ledningen, att verka så länge kriget pågår.
Bara två av dessa partier var representerade i parlamentet, och bara ett av dem är betydelsefullt: OPZZj, eller Oppositionsplattformen för Livet, som i 2019 års parlamentsval fick drygt 13 procent av rösterna och 43 av de drygt 400 platserna i parlamentet.
Exakt hur många platser det finns är en definitionsfråga, för av de 450 stolarna stod 26 tomma efter 2019 års val. De platserna var reserverade för representanter för enmansvalkretsar där val inte kunde genomföras på grund av den ryska ockupationen. Sedan dess har antalet tomma platser nästan fördubblats.
Elva parlamentsledamöter har avgått på egen begäran, sex har förlorat medborgarskapet och därmed sin plats i parlamentet, två har avlidit och en fått annan statlig tjänst. En stor del av dem som lämnat parlamentet var representanter för OPZZj och flera av dem har även lämnat landet.
En av OPZZj:s tidigare ledande företrädare är Viktor Medvedtjuk, Putins bästa vän i Ukraina, som greps misstänkt för landsförräderi redan före kriget och som nu gömmer sig i Moskva, efter att Putin friköpt honom i en stor fångväxling.
En annan är Nestor Sjufritj. Även han misstänks för landsförräderi och sitter häktad sedan mer än ett år. I veckan kom en domstol fram till att Sjufritj ska ges möjlighet att fortsätta sitt arbete som parlamentsledamot trots att han är häktad. Exakt hur det ska gå till vet ännu ingen.
Sammanlagt sitter ett trettiotal av OPZZj:s ledamöter kvar i parlamentet – partiets verksamhet är visserligen stoppad men de är personligen invalda. Huvuddelen av dem ingår i en parlamentsgrupp med liknande namn (”Plattformen för Livet och Freden”) som leds av den nyblivne Tiktokstjärnan Jurij Bojko.
Efter 2019 års förtida parlamentsval fick president Zelenskyjs nybildade parti Folkets tjänare egen majoritet i parlamentet. Det var första gången någonsin under Ukrainas självständighet ett enda parti fick egen majoritet: 254 av totalt 424 invalda ledamöter.
Det Kremltrogna OPZZj kom då på andra plats med sina 43 mandat. Den tidigare presidenten Petro Porosjenkos Europeisk Solidaritet fick nöja sig med 25 mandat medan den tidigare premiärministern Julia Tymosjenkos parti Fäderneslandet fick 26 mandat.
Formellt har Zelenskyjs parti fortfarande egen majoritet trots att en del ledamöter hoppat av från partiets parlamentsgrupp, men i praktiken är det långt ifrån säkert att alla ledamöter är på plats när parlamentet samlas under glaskupolen i centrala Kiev och ska rösta om viktiga lagförslag. Därför är regeringen och presidentkansliet i praktiken beroende av stöd från ledamöter utanför den egna partigruppen.
Där har framför allt Bojkos kvarvarande ledamöter visat sig vara tillförlitliga och i praktiken oersättliga kompanjoner när Zelenskyj velat driva igenom kontroversiella lagförslag som den övriga oppositionen inte gått med på att ställa sig bakom. Förklaringen bakom Bojkos medgörlighet är förmodligen att ledamöterna inte vill riskera att bli utkastade från parlamentet.
Presidentpartiets diskreta samarbete med Bojkos grupp har inte direkt varit någon hemlighet, men så länge ukrainsk inrikespolitik till stor del varit i ide på grund av kriget har detta inte spelat någon större roll.
Nu har dock Bojko själv uppenbarligen själv kommit fram till att det snart kan bli eldupphör och val, och bestämt sig för att stärka sin profil. Det har han lyckats med – fast kanske inte exakt så som han själv hoppades på.
I det 45 sekunder långa Tiktok-inlägget från den 14 december säger han följande:
För några år sedan blev vi vittnen till hur statyer över Columbus, Amerikas upptäckare, monterades ner i självaste Amerika. Det verkar som om våra radikaler har valt samma kurs och börjat montera ner statyer runt om i landet, döpa om städer, förbjuda folk att tala sitt modersmål, förbjuda dem att besöka den kyrka de vill besöka, och i dag ser vi att denna rörelse fortsätter, att våldet mot människor fortsätter. Därför är det allt fler som stödjer oss som uttalar oss mot sådant våld, för enighet i landet, för att stödja människorna.
Många i Ukraina upprördes över att Bojko nu offentligt upprepar den ryska propagandans talepunkter från åren före kriget, då han själv besökte Moskva för att få Kremls välsignelse för att kandidera i 2019 års presidentval i Ukraina – samt att han verkade bry sig mer om ryska och sovjetiska symboler än ukrainare som dödas av ryska bomber.
Videon gjorde att Bojko kallades till förhör hos den ukrainska säkerhetstjänsten SBU på morgonen den 17 december. Samma dag publicerade han ett nytt inlägg där han bad om ursäkt:
Om jag kränkt någon av ukrainarna som krigar vid fronten eller arbetar för segern på hemmafronten vill jag be om ursäkt och säga: vi måste vara eniga och inrikta oss på seger över den yttre angriparen.
I ett tappert försök att avvärja anklagelser om landsförräderi sade han också att Vladimir Putin är en krigsförbrytare. I en skriftlig intervju med BBC:s ukrainska redaktion pekade han samtidigt ut den före detta presidenten Petro Porosjenko som en av de ”radikaler” han menar splittrar det ukrainska samhället. Själv står Bojko för ukrainsk enighet, menade han i intervjun.
I parlamentet protesterade Porosjenkos parti samma dag mot att Bojko och hans forna partikamrater överhuvudtaget får sitta kvar i parlamentet.
– Trots att vårt parlament kallas för Ukrainas högsta råd har det alltid inom detta parlaments väggar funnits ett ryskt parti, oavsett vad det hetat: KPU, SPDU(o), Regionpartiet eller OPZZj. Tyvärr har Ryssland haft sitt parti här även efter krigets början år 2014, sade partiets företrädare Volodymyr Vjatrovytj, tidigare chef för Ukrainska institutet för nationellt minne.
Den tidigare presidenten Petro Porosjenko och hans partikamrater samlades kring talarstolen och höll upp banderoller med texter som ”OPZZj är Putlers röst” och ”Parlamentet är ingen plats för OPZZj” medan Vjatrovytj förklarade att lagförslag som skulle göra det möjligt att kasta ut ”det ryska partiet” från parlamentet inte har någon chans eftersom makthavarna vill ha deras stöd.
– Vi måste se till att de inte sitter i parlamentet. Deras plats är bakom galler, sade Vjatrovytj.
Han fick stöd av det liberala oppositionspartiet Holos, som menade att Bojkos närvaro i parlamentet undergräver förtroendet för makthavarna. Senare gick Petro Porosjenko själv upp i talarstolen och krävde att ett gammalt lagförslag om ”förbud av den femte kolonnens verksamhet i parlamentet” äntligen skulle tas upp på dagordningen.
Förslaget fick dock inte tillräckligt stöd denna gång heller. Vid första försöket fick man inte heller ihop reglamentsenliga 226 röster för att sparka Bojko från ett viktigt utskott som bland annat ska arbeta med återintegrering av ockuperade områden. Det lyckades först vid andra försöket den 19 december, då 258 parlamentsledamöter röstade bort honom från utskottet.
Dock får han och hans gamla partikamrater sitta kvar i parlamentet – formellt därför att de är personligen invalda, i praktiken till stor del eftersom Zelenskyj har nytta av dem. Varken Zelenskyjs parti Folkets tjänare eller Tymosjenkos Fäderneslandet har velat ställa sig bakom lagförslaget som Porosjenko talade sig varm för.
Med sitt Tiktok-inlägg vädrade Bojko uppenbarligen morgonluft för tidigt, men den bakomliggande tanken är lätt att förstå. Han hoppas att det finns en öppning för politiker som Moskva kan samarbeta med när kriget någon gång tar slut – och han verkar satsa på att det kan bli snart.
Sanningen är dock att vi inte vet särskilt mycket om när det kan bli val i Ukraina eller hur världen ser ut då. Lika lite vet vi om hur Zelenskyjs fortsatta samarbete med Putins gamla kompisar kommer att påverka hans chanser att fortsätta styra landet efter valet.
Mer på temat:
- BBC – Юрій Бойко: ”Путін – воєнний злочинець… Всі мають підтримувати чинну владу”
- УП – Вибирай-те! Ребрендинг ”Слуги”, вагання Зеленського, Тимошенко і спонсори
- RFE/RL – Бойка з другої спроби виключили з комітету Ради з прав людини – депутати
- ЛЗІ – Депутатопад у час війни: чому кількість народних депутатів зменшується?
- Громадське радіо – 11 нардепів цього скликання перебувають за кордоном і в розшуку — журналіст
- NV – Підозрюваний у держзраді Шуфрич має продовжити виконувати свої депутатські повноваження — ухвала суду
