Zelenskyj vill få slut på kriget i år

Anhöriga till stupade ukrainska soldater på Lytjakivkyrkogården i Lviv på självständighetsdagen den 24 augusti 2023. Foto: Roman Baluk

De små blågula flaggorna på den spontana minnesplatsen vid Självständighetstorget i centrala Kiev blir allt fler. Nu är det ett helt hav. Varje flagga står för någons son eller dotter, far eller bror.

Hur länge till kan det urskillningslösa dödandet i Ukraina pågå? Det är en fråga som många ställer sig – men så länge någon av de krigsförande parterna tror sig ha något att vinna på att fortsätta kriga tar striderna inte slut.

För första gången på två år kan man nu ändå skönja tecken på att något kan var i görningen. President Zelenskyj har börjat tala om en möjlig diplomatisk lösning. Två färska opinionsundersökningar tyder på att ukrainarna inte längre är helt avvisande till förhandlingar med Putins Ryssland.

Frågan är laddad. Sedan fredsförhandlingarna i Turkiet bröt samman våren 2022 har den officiella ukrainska linjen varit att det inte finns något att förhandla om, så länge Ryssland inte är berett att återlämna alla ockuperade territorier.

Men något har hänt. I en opinionsundersökning som i juni genomfördes av det ansedda Razumkov-centret var det bara en drygt tredjedel av de tillfrågade som fortfarande var helt emot att inleda officiella fredsförhandlingar med Ryssland.

Det som har förändrats är att allt fler civila ukrainare drabbas direkt och hårt av kriget. Därför vill många få slut på skjutandet, även om det skulle innebära att ockuperade områden förblir ockuperade.

Den ryska ledningen å andra sidan kanske har insett att det inte kommer att vara lätt att erövra hela Ukraina, så som tanken var från början.

Även det onämnbara, territoriella eftergifter, är något allt fler ukrainare nu börjat fundera på, visar en annan opinionsundersökning. Den överdrivna optimismen från hösten 2022 har övergått till bitter realism, när det nu snarare är den ryska sidan som avancerar långsamt, efter att frontlinjen varit i stort sett oförändrad i över ett år.

Senast Ukraina och Ryssland förhandlade om fred var alldeles i början av kriget. Det ryska anfallet på flera fronter samtidigt hade inte lett till Ukrainas kollaps, som Vladimir Putin uppenbart hade hoppats. I ställer försvarade Ukraina framgångsrikt huvudstaden Kiev och åsamkade de dåligt förberedda angriparna stora förluster.

Då inleddes fredsförhandlingarna i Turkiet. I efterhand har Vladimir Putin hävdat att det var västmakterna som tvingade Ukraina att säga nej till ett fredsavtal som kunde satt stopp för kriget redan i april 2022.

Det är naturligtvis inte sant. Det som fanns var olika skisser som lämnade många centrala frågor olösta och Ukraina utan några som helst garantier för att Ryssland inte skulle anfalla igen vid nästa bästa tillfälle.

De senaste två åren har Ukraina och Ryssland – med undantag för samtal om fångutbyte – överhuvudtaget inte kommunicerat med varandra annat än med hjälp av vapen. När möjligheten till nya förhandlingar nu kan anas vid horisonten är den stora frågan vad man i så fall skulle kunna prata om.

För att överhuvudtaget inleda förhandlingar har Vladimir Putin begärt att Ukraina ska dra tillbaka sina trupper från alla de områden som Ryssland nu betraktar som sina, däribland staden Cherson, som Ukraina efter långa strider återtog i november 2022, och storstaden Zaporizjzja, som Ryssland aldrig ens varit i närheten att erövra.

Det är naturligtvis en totalt orimlig förhandlingsposition som Ukraina inte kan gå med på, även om trycket på fronten de senaste veckorna har varit mycket hårt och Ukraina har tvingats lämna strategiskt betydelsefulla positioner.

Ryssland kommer å andra sidan aldrig att gå med på det ukrainska kravet att ryska trupper ska dra sig tillbaka till Ryssland. Den ryska inställningen nu är nämligen att det är Ukraina som olagligt ockuperar ryska områden, inte tvärtom.

Där har ingen förändring skett – Ukraina kräver att folkrätten och internationellt erkända gränser ska respekteras, medan Ryssland stödjer sig på den starkes rätt.

I terrorbombningarna mot civil infrastruktur hösten 2022 riktade Ryssland in sig på ukrainska ställverk och transformatorstationer. Syftet var att slå sönder elförsörjningen och tvinga ukrainarna att ge upp motståndet. Det misslyckades totalt. Ukraina återtog stora områden kring Charkiv i öster och Cherson i söder. Elförsörjningen kunde generellt återställas inom några månader.

Nu har strategin förändrats. Under våren och sommaren har Ryssland permanent slagit ut en stor del av Ukrainas elförsörjning genom att bomba sönder stora kraftverk. Att återställa elproduktionen kommer att ta många år, särskilt eftersom Ryssland sedan början av kriget ockuperar Enerhodar, där Ukrainas och hela Europas största kärnkraftverk ligger.

En del ukrainska bedömare menar att Ryssland bytt strategi, eftersom Kreml inte längre tror sig kunna ta över hela landet. Därför bryr man sig inte längre om hur permanent infrastrukturen skadas.

Kanske är det önsketänkande, precis som president Zelenskyjs förhoppning om att striderna ska kunna avslutas före årsskiftet. I praktiken skulle det sistnämnda rimligen innebära vapenvila längs dagens frontlinje medan förhandlingar inleds.

Om inte Kina av någon anledning sätter hårt tryck på Vladimir Putin är det dock svårt att se vad Zelenskyj skulle kunna erbjuda den ryske ledaren för att locka honom till förhandlingsbordet före presidentvalet i USA den 5 november.

Skulle Kamala Harris vinna valet lär spelplanen ändras till Ukrainas fördel, för då tryter knappast det amerikanska stödet. Skulle däremot Donald Trump vinna vet ingen vad det skulle kunna leda till. Sannolikt vill Putin syna korten innan han bestämmer sig för nästa steg.

Sydsvenskan 2024-07-31

Mer på temat:

Dela detta:

Relaterade

Av Kalle Kniivilä